Cato Gustafsson, vd på Skövde Slakteri. foto: Fredrik Persson
Sven Hellberg, segmentschef foder på Lantmännen. Foto: Lars Strandberg, Lantmännen
Torbjörn Lithell, inköpsdirektör på HKScan Sweden. Pressbild: HKScan Sverige

GMO-fri soja kvarstår

Den 9 september fattade den svenska mjölkbranschens högsta beslutande råd, Mjölkdelegationen, beslut om att fodret till svenska kor även framöver ska vara fritt från GMO. Beslutet leder troligen till att även de övriga animalieproducerande grenarna fortsätter med GMO-fritt foder.

Den svenska mjölkbranschen har sedan många år en policy som säger att allt foder till svenska mjölkkor ska vara fritt från GMO. Policyn har nu genomgått sin årliga översyn och mjölkdelegationen har fattat beslutet att GMO-policyn ligger kvar oförändrad ytterligare ett år. Delegationen enades om att ta krafttag för att ytterligare öka mängden närproducerat proteinfoder. Vid Mjölkdelegationens möte togs också beslutet att all soja som köps in ska vara certifierad av Pro Terra eller RTRS (Round Table on Responsible Soy). Detta för att få bättre kontroll över odlingsförhållandena. Beslutet ska gälla från 2015, men redan i dag är cirka 70 procent av importen certifierad.

Mjölkdelegationens beslut får troligen som konsekvens att även gris och fjäderfä fortsättningsvis hänvisas till GMO-fri soja, som i dagsläget är ungefär 50 öre dyrare per kilo än GMO-soja. Foderindustrin har svårt att hantera både GMO-soja och GMO-fri soja i samma fabrik. Anledningen är den lagstiftning som säger att foder som kan innehålla GMO måste märkas.

– Det är så att säga en nolltolerans för minsta lilla spår av GMO i foder som ska vara GMO-fritt, berättar Sven Hellberg, segmentschef foder på Lantmännen. Det innebär att om vi tillverkat ett foder med GMO-soja på en fabrikslinje så måste vi renköra den linjen ­innan vi kan tillverka ett foder som ska vara GMO-fritt på den linjen, och renkörning tar tid och kostar pengar, säger han.

– Det är annorlunda när man tillverkar till exempel eko­logiskt foder efter konventionellt. Då är det en överenskommelse som styr och det är acceptabelt att det ekologiska fodret kan innehålla spår av konventionella råvaror, berättar Hellberg. En lagstiftning, som det är frågan om i fallet med GMO är mycket strängare, konstaterar han.

En lösning på problemet skulle kunna vara att använda GMO-soja i vissa fabriker och GMO-fri soja i andra, men då skulle transportkostnaderna öka markant eftersom Sverige är så avlångt.

Slakteribranschen inte redo

GMO-soja i foderblandningar är komplicerat i dagsläget, möjligen skulle foderindustrin kunna tillhandahålla GMO-soja som en lös råvara för grisföretagare som blandar sitt foder på gården. Men än så länge är dock inte slakteribranschen redo att ta emot grisar som ätit foder innehållande GMO.

– Överenskommelsen inom slakteribranschen om GMO-frihet gäller fortfarande, men diskussioner pågår och en möjlig väg att gå kan vara RTRS-soja, säger Torbjörn Lithell, inköpsdirektör på HKScan Sweden.

– Vi är inte redo än att ta emot grisar som ätit GMO-soja, instämmer Cato Gustafsson, vd på Skövde Slakteri.

Foderindustrin har fått till uppgift att specificera kostnaderna för särhållning ytterligare för att branschen ska kunna ta ställning till hur man på bästa sätt löser frågan framöver.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren