Publicerad 2017-04-11
Stallarna på Välaberg är av tvärtrågsmodell. Just den här avdelningen inryms i en äldre byggnad från 80-talet där inredningen är bytt på senare år. Golvvärme saknas, men två av rören som löper längs väggen är värmeslingor, det tredje röret är bevattningssystemet. Foto: Emma Sonesson

Blöt innovation håller  grisarna rena

Vinkeln på munstyckets infästning till vattenledningen är viktig för att spridningsbilden ska bli gynnsam. I början av uppfödningsperioden vattnar man tre minuter per timme mellan 06 på morgonen till 21 på kvällen för att lära grisarna rätt beteende. Därefter dras bevattningsfrekvensen ner.
På Välabergs säteri fick Magnus Wiberg och Stefan Andersson förra sommaren nog av att skrapa skit. Lösningen på problemet blev att lära grisarna rätt beteende med hjälp av ett bevattningssystem. Även om systemet inte är helt utvärderat ännu, pekar allt på att satsningen är riktigt lyckad.

På Välabergs säteri utanför Lidköping driver Magnus Wiberg en traditionell slaktgrisuppfödning med 2 600 platser. Allt vore frid och fröjd, om det inte vore för att grisarna på senare år under sommartid tycks ha blivit allt mer benägna att smutsa ner hela boxen, istället för att hålla sig till spalten.

– Som svar på smutsiga boxar sätter man minus på kurvan, vilket framförallt ger sämre tillväxt, men även högre risk för svansbitning, förklarar Stefan Andersson, som arbetar på gården, och Magnus flikar in:

– Jag tror att aveln de senaste åren bidragit till ett annorlunda beteende hos grisarna nu jämfört med tidigare.

På vattenledningen i korridoren sitter ett vattenfilter från företaget Water Boys AB. Filtret säkerställer att vattnet inte innehåller partiklar som skulle kunna riskera att förkorta livslängden på munstyckena. På ledningen sitter även en magnetventil som släpper på och stänger av bevattningen.
En annan negativ och kostsam faktor förknippad med smutsgrisar, är att arbetet med att skrapa skit inte är särskilt kreativt.

– En blir ju rätt less på att skrapa varje box varje dag. Sedan ser det likadant ut nästa morgon, säger Stefan med en suck.

Lära in annat beteende

En dag sommaren 2016 fick västgötarna helt enkelt nog.

– Jag tänkte att det måste finnas ett sätt att ändra på grisarnas beteende, att lära dem hur vi vill att de ska använda boxen, berättar Magnus, som inriktade sig på att försöka göra spalten till ett otrevligt ställe att vila på.

– Jag vill inte få en vattendusch när jag ligger och sover, det vill säkert inte grisarna heller, tänkte jag, och åkte till Jula i Skara och köpte upp hela lagret av vattenspridare. Butikspersonalen undrade hur stor gräsmatta jag egentligen har, skrattar Magnus.

Längs väggen utmed spalten i stallet löper värmeslingor i brösthöjd. I den knöt Stefan och Magnus fast en vattenslang, och var femte box fick varsin vattenspridare som man använde för att duscha spalten med jämna mellanrum. Effekten var god, grisarna gillade inte att ligga på spalten och hänvisades därmed till att istället använda den som toalett. Men tekniken behövde utvecklas.

På Välaberg styrs ventilationen av en Big Dutchman 235. Datorn används även som styrenhet för bevattningen.

Enkelt system

Det nya och förbättrade systemet utgörs av PEM-rör i sexmeterssektioner som svetsats samman. Diametern på rören är 32 millimeter. I rören har man borrat hål och satt i en adapter, som utgör fäste för själva munstycket som sköter spridningen av vattnet.

– Håltagningen är lite klurig. Det måste bli exakt samma vinkel på alla hål för att spridningsbilden ska bli bra, berättar Stefan.

Munstycket och adaptern är av en modell som vanligen används för bevattning av ridbanor. Leverantör av de detaljerna är Water Boys AB. I företagets sortiment finns munstycken med olika spridningsvinkel och i Välabergs fall används ett munstycke med 90 graders vinkel.

Själva styrningen av bevattningen sker via magnetventil och den ordinarie ventilationsdatorn.

Munstyckena ger en ganska distinkt dusch över spalten i varje box. Under en vattenspridning på tre minuter går det i Välabergs fall åt 2,4 liter per munstycke, vilket summeras till runt 67 liter i en avdelning med 28 munstycken och 300 slaktgrisplatser.
– Vi hade tur som kunde använda vår befintliga dator som styrenhet. Annars behöver man installera någon annan form av styrenhet. Men egentligen skulle det kunna fungera med en timer också, det beror ju på hur avancerat man vill ha det, säger Magnus.

För en avdelning med 300 grisar räknar Magnus med att han lagt ner 6 000 kronor i materialkostnad, sex timmars eget arbete samt tre timmars rörmokar­arbete.

Succé hittills

Systemet är fortfarande väldigt nytt - man har hunnit prova det under två månader sommaren 2016.

– Hittills är vi väldigt nöjda med utfallet, säger Magnus och uttalandet bekräftas av det faktum att hälften av avdelningarna på Välaberg, som ännu inte fått bevattning installerat, kommer att få det under våren.

– Jag hoppas såklart att det blir samma effekt i alla stallarna, men det kan jag inte svara på just nu.

Vid optimal spridning av vattnet blir hela spalten blöt, vare sig mer eller mindre. I dagsläget används ingen blötläggning innan tvätt, eftersom tvättningen genomförs med hjälp av tvättrobot. Men Magnus funderar på om bevattningssystemet i framtiden kan få utökat användningsområde.  – Om man vrider lite på vattenledningen når vattenstrålen längre. Då skulle systemet kunna fungera som blötläggning av spalten och den nedre delen av boxen. Det skulle kunna göra att tvättarmen på roboten inte behöver sträckas lika långt ut mot spalten, säger han.

Ökad tillväxt, bättre arbetsmiljö och gladare personal tack vare mer meningsfulla arbetsuppgifter, är några av de hittills upplevda effekterna. Stefan och Magnus menar även att ammoniakhalten i stallet blir lägre när bevattningen används, något som i förlängningen ger en bättre miljö för både grisar och djurskötare.

Sommaren 2017 kommer på Välaberg att handla om att lära sig mer om hur bevattningen används optimalt.

– Jag gissar att vi kommer att använda systemet när det är över 18 grader ute. På vintern finns det inget behov av att vattna, då sköter grisarna hygienen ändå, konstaterar Magnus.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren