Publicerad 2017-04-13

Sökes: spädgrisar med skaksjuka eller fläksjuka

Nya metoder för att identifiera virus gör att forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hyser hopp om att kunna finna orsaken till skaksjuka och fläksjuka, vilket även skulle kunna möjliggöra framtagande av ett vaccin. Men för att lyckas behövs grisar med symptom på skak- eller fläksjuka. Har du sådana, så hör av dig till forskarna!

Skaksjuka kan ha flera olika orsaker som till exempel ärftliga defekter, eller att suggan exponerats för vissa kemiska ämnen under dräktigheten. Den vanligaste orsaken är dock troligen att den dräktiga suggan smittats med ett virus och att detta virus sedan infekterat hennes foster.

Ibland kan fläksjuka förekomma samtidigt i kullarna och det finns en teori om att det rör sig om olika varianter av samma virusinfektion. Vilket detta virus är har hittills inte varit känt.

Skadat nervskydd

Kroppens muskler styrs av elektriska impulser som leds via nervceller och nervbanor i hjärna och ryggmärg. Nervbanorna omges av ett skyddande skikt, myelin. Man kan likna det vid isoleringen i en elkabel.

Vid skaksjuka har myelinskiktet skadats så att överföringen av de elektriska impulserna inte fungerar som den ska. En eller flera grisar i kullen föds med mer eller mindre uttalade skakningar, framförallt av huvudet.  Skakningarna avtar när grisen är i vila och blir värre vid aktivitet eller kyla. Symptomen avklingar när grisen blir äldre. Skaksjuka har oftast en låg dödlighet, men om grisen har kraftiga skakningar kan den få svårt att dia och dör av svält.

Även vid fläksjuka finns skador på myelinet, oftast i de perifera nervbanorna. Grisar med fläksjuka liggs lätt ihjäl av suggan.

Pyssla om sjuka smågrisar

Båda sjukdomarna kan uppträda som större eller mindre utbrott. Det är vanligt att flera kullar drabbas i samma grisningsomgång, och ofta även efterföljande omgångar. Sjukdomen kan sedan försvinna, för att återkomma flera år senare. Utbrott kan ibland relateras till en ökad rekrytering och en hög andel förstagrisare.

Det finns inga specifika åtgärder mot vare sig skaksjuka eller fläksjuka. Man kan underlätta för spädgrisarnas diande genom att ge dem en lugn och varm omgivning, hjälpa dem till juvret och eventuellt också stödutfodra med mjölkersättning.

Ny metoder ger hopp

För några år sedan visade vår forskargrupp att ett så kallat astrovirus, ett ”stjärnformat virus”, kunde hittas i hjärnvävnad från grisar med skaksjuka. Ytterligare två forskargrupper har senare också visat, att ett så kallat atypiskt pestivirus kan förekomma vid sjukdom. Man har även diskuterat porcint circovirus typ 2, som orsakar PMWS, som orsak till skaksjuka.

Tidigare har det varit svårt att diagnosticera ”okända” virus och skaksjuka/fläksjuka har funnits i minst 100 år utan att orsaken kunnat fastställas. Därför har det heller inte funnits någon kunskap om hur sjukdomarna skall förebyggas. De senaste åren har dock nya, effektiva metoder tagits fram som innebär att man kan identifiera virus utan att på förhand veta vilket virus man letar efter. Dessa metoder kallas metagenomisk sekvensering.

Vår forskargrupp vill använda de nya metoderna för att undersöka om flera olika virus kan förekomma i samband med skaksjuka och/eller fläksjuka. Resultaten från undersökningarna kan i nästa steg förhoppningsvis användas för att framställa ett vaccin. Vi skulle därför vilja köpa in spädgrisar med skaksjuka eller fläksjuka.

Vi vill köpa in spädgrisar med skaksjuka eller fläksjuka!

För att inte transportera grisarna för lång tid, bör grisarna finnas inom cirka 30 mils avstånd från Uppsala. De bör vara högst tre dagar gamla. Grisarna kommer att avlivas och obduceras vid ankomsten till SLU.

Har ni spädgrisar med skaksjuka eller fläksjuka och kan tänka er att sälja dessa till oss som jobbar med projektet, kontakta:

Magdalena Jacobson
Tel: 070 -344 95 94
e-mail: magdalena.jacobson@slu.se

Maja Malmberg
Tel: 073 -057 58 52
e-mail: maja.malmberg@slu.se

 

Magdalena Jacobson
SLU