Publicerad 2017-04-12

Visste du det här  om avvänjning?

Gård & Djurhälsan har under hösten och vintern hållit kurser i konsten att avvänja grisar med minimala diarréproblem. Man kan konstatera att det till stor del fortfarande handlar om basala åtgärder runt management och foder för att minska stressen samt för att gynna de goda och samtidigt missgynna de oönskade bakterierna.

Foto: Emma Sonesson

Avvänjning eller fråntagning

Näst efter födseln är avvänjningen, eller kanske mer korrekt uttryckt fråntagningen, den mest kritiska händelsen i grisens liv. Frilevande grisar tillämpar successiv avvänjning och slutar dia vid 17 veckors ålder. Avvänjningen innebär en extrem stress för grisen; den förlorar sin mamma, den flyttas till nytt hem, ibland får den nya boxkompisar, den ska plötsligt leva på foder istället för mjölk och i värsta fall fryser den också. Avvänjningen sker dessutom just när det aktiva immunförsvaret håller på och tar över från det passiva.

Gunnar Johansson

Foto: Mostphotos

Tarmen och tarmfloran

Bakteriefloran i tarmen etableras redan under grisens första levnadsdygn. De allra flesta bakterierna i tarmen är inte skadliga för grisen, utan tvärtom bra. Vid avvänjning förändras tarmfloran. Det gör att sjukdomsframkallande bakterier lättare kan etablera sig i tarmen.

Tarmvilli är utskott i tarmväggen som är involverade i näringsupptaget. Stressen i samband med avvänjningen påverkar tarmvilli negativt. Ytan som kan ta upp näring minskar därmed och tillväxten försämras. Svält är en annan faktor som skadar tarmvilli.

Marie Sjölund

Foto: Emma Sonesson

Foder

De första veckorna i livet är smågrisen skapt för att leva på mjölk och vid avvänjningen är fodersmältningsorganen och enzymproduktionen inte fullt utrustad för att smälta annat foder än just mjölk. Ju yngre grisen är när den avvänjs, desto viktigare är det att avvänjningsfodret innehåller mjölkprodukter. Den nyavvanda grisen får absolut inte svältas, eftersom det gör tarmen genomsläpplig för smittämnen och mer mottaglig för skadliga bakterier.

Lars Hermansson

Protein i foder

Foto: Mostphotos
Onödigt hög proteinhalt i avvänjningsfodret ger problem. En anledning är att smågrisarna har svårt att sänka pH i mag-tarmkanalen och att överblivet protein buffrar, vilket ytterligare förvärrar bristen på syra. Ökat pH förstör skyddsbarriären som ska förhindra oönskade bakterier från att invadera tarmen. Dessutom utgör icke nedbrutet protein bra näringsämne för oönskade bakterier.

Därför strävar man efter att begränsa proteininnehållet i avvänjningsfodret, utan att för den sakens skull ge avkall på aminosyrainnehållet. Smågrisarnas begränsade förmåga att bilda syror är även anledningen till att många avvänjningsfoder innehåller syror.
Lars Hermansson

Foto: Mostphotos

Zink

Zink minskar störningen i tarmfloran, som uppstår i samband med avvänjningen. Det innebär att antalet goda bakterier i tarmen inte minskar lika mycket om grisarna får en medicinsk dos zink i fodret runt avvänjningen. Effekten uppnås dock bara i två veckor efter avvänjningen. Längre användning ger varken bättre tillväxt eller färre diarréer men kan vara toxiskt.

Lars Hermansson

Foto: Mostphotos

Temperatur i stallet

Foderintaget är ofta lågt runt avvänjningen. Det försätter grisen i en negativ näringsbalans med köldstress som resultat. Köldstressen kan bidra till diarré.

Det är bra att mäta temperaturen på grisarnas liggplats, men siffran säger inte allt. Man bör även beakta den termiska komforten och observera smågrisarnas beteende. Grisarna bör ligga bredvid varandra på liggytan. Ligger de ovanpå varandra fryser de. Vill grisarna inte ligga på liggytan kan den vara för varm.

Foto: Emma Sonesson
Gunnar Johansson

Vatten

Vatten är minst lika viktigt som foder. Glöm därför inte att se till att den nyavvanda grisen vet var och hur man dricker. Hittar inte smågrisarna vatten kan det hända att de dricker urin och smutsigt vatten från golvet.

Grisar vill gärna göra saker samtidigt som sina boxkamrater. Kanske är det inte optimalt att de ska dricka en i taget vid en nippel? Vissa besättningar har fått bra effekt av att vattna grisarna manuellt i tråget runt avvänjningen.

Gunnar Johansson

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren