Publicerad 2017-04-13
I övervakningen av afrikansk svinpest spelar jägarnas goda vilja och kunskap stor roll, då det handlar om provtagning av självdöda eller skjutna vildsvin. Foto: Mostphotos

Har vi koll på det svenska  hälsoläget?

Vare sig det gäller att marknadsföra svensk grisproduktion eller förbättra svaga punkter i uppfödningen är övervakning det som behövs för att identifiera frånvaro eller närvaro av problematik. Utefter detta kan man utforma strategier för att bibehålla en frihetsstatus eller införa kontrollåtgärder för en sjukdom.

Svenska grisar är välövervakade. Det ger en bra plattform för forskning och framsteg, men även för möjligheter att åtgärda problem och starta nya kontrollprogram. Livdjursproducerande besättningar är vana vid att provtagning görs med jämna mellanrum, men viss provtagning görs också på slakterierna eller via obduktion. Denna artikel sammanfattar vår löpande sjukdomsövervakning på djur­slaget gris.

Epizootisjukdomar

Epizootier är allvarliga och smittsamma djursjukdomar som enligt lag skall bekämpas om utbrott uppstår. Övervakning av dessa är naturligtvis ett sätt att skydda oss genom att tidigt upptäcka introduktion av smittor, men är också en viktig del som underlag för att bevisa vår frihet. Detta har till exempel varit väldigt avgörande för svensk export av griskött.

Övervakning av PRRS - Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome - utgörs både av

Att kunna bevisa frihet från vissa sjukdomar är avgörande för svensk export av griskött. Foto: Mostphotos
blodprovtagning i livdjursproducerande besättningar två gånger årligen och prov­tagning av slaktsvinbesättningar på slakteri. Det var denna övervakning som gjorde att vi tidigt identifierade utbrottet av PRRS 2007 och som enda land i världen kunde bekämpa sjukdomen och återfå vår frihetsstatus.

I samband med slakteriprovtagningar för PRRS analyseras proverna även för Aujeszkys Disease (AD). Sjukdomen, som ger neurologiska symtom och mycket hög dödlighet hos smågrisar, var ett ökande problem i Sverige i slutet av 80-talet, varför man beslöt att införa ett nationellt bekämpningsprogram. Sverige kunde sedan friförklaras 1996. Provtagningen som utförs numera är alltså endast i övervakningsyfte.

Epizootisjukdomar som bland annat orsakar aborter, brucella, PRRS och klassisk svinpest, övervakas rutinmässigt på alla foster som kommer in för obduktion. För att få ett bra underlag för denna provtagning är det alltså viktigt att många aborterade foster skickas på obduktion.

Afrikansk svinpest är en fruktad smitta som just nu är aktuell i Baltikum och Polen, inte långt ifrån oss. Sjukdomen förväntas ha en så hög dödlighet att man inte behöver provta levande grisar i syfte att upptäcka smitta. Däremot är det viktigt att undersöka döda vildsvin för att en introduktion av sjukdomen inte skulle undgå upptäckt. Alla vildsvin som påträffas döda och skickas in till SVA provtas för afrikansk svinpest. Även blodprov från skjutna vildsvin som skickas in frivilligt, 400-500 stycken per år, analyseras för afrikansk svinpest.

Salmonella

Salmonellafrihet är en viktig del i de svenska mervärdena för griskött. Vi har en dokumenterad och internationellt erkänd status som baseras på vår årliga övervakning i alla livdjursbesättningar samt två provtagningar per år i suggpooler. Salmonella kontrolleras även löpande på slaktkroppar med en omfattning som beror av slakteriets slaktade volym.

Sjukdomar som ingår i hälsodeklarationen

Nyssjuka och svindysenteri är två sjukdomar som inte regleras enligt lag men som anses viktiga för produktionen och lätt smittar vid förmedling av djur. De ingår som årligt provtagningskrav i samband med hälsodeklarationen för livdjurs­producerande besättningar. Både nyssjuka och svindysenteri var tidigare relativt vanliga smittor bland svenska i grisar, men i och med övergång till åldersektionerad uppfödning och introduktion av kontrollprogram i mitten på 90-talet är de livdjurproducerande besättningarna nu dokumenterat fria. Nyssjuka har inte heller rapporterats från bruksbesättningar de senaste tio åren.

Svindysenteri däremot har under hösten blossat upp och börjat sprida sig mellan grisbesättningar. Sjukdomen ger en allvarlig form av blodig diarré som kan orsaka hög dödlighet hos växande grisar men framför allt påverkas tillväxten kraftigt negativt. Från att svindysenteri var nära att kunna läggas till listan över sjukdomar som vi utrotat i Sverige så är vi nu i ett läge där smittskyddet sätts på prov om vi ska hindra dess spridning.

Sjukdomsfrihet ger fördelar men gör oss också utsatta

Sveriges målmedvetna arbete att övervaka och utrota många sjukdomar är en enorm fördel som vi ibland tar för givet. Spannet av sjukdomar som man riskerar att köpa in till sin besättning är väldigt begränsad i Sverige, vilket i viss mån gör oss lite bortskämda och  tillåtande när det gäller brister i smittskyddet. Man kan höra resonemanget att det hittills alltid har gått bra utan utlastning och utan krav på tvätt av djurtransporter. Liksom i det ak­tuella fallet med dysenteri, som vi ser spridas från besättning till besättning kan läget snabbt ändras när vår nationella hälsostatus ändras. Vårt hälsoläge är unikt - men också sårbart!

 

Ebba Schwan
Gård & Djurhälsan