Publicerad 2017-04-18
Galtlukt är ett bekymmer som främst orsakas av skatol och androstenon. Foto: Emma Sonesson

Galtlukt i fokus på COST ACTION möte

I dag kastreras en stor del av hangrisarna inom europeisk grisuppfödning kirurgiskt, för att komma undan problem med galtlukt och smak i kött. Intensivt arbete pågår dock för att hitta andra lösningar på problematiken. Inom projektet COST ACTION samarbetar forskarrepresentanter från 22 olika länder i frågan. Här rapporteras från gruppens senaste möte i Prag.

Galtlukt eller ornelukt som det också kallas förekommer hos en del okastrerade hangrisar och gör griskött oaptitligt för vissa människor. Galtlukten börjar göra sig gällande under puberteten och orsakas främst av androstenon och skatol. För att förhindra detta kastreras alla hangrisar rutinmässigt i många EU länder. Kastreringen har dock nackdelar; kastrerade grisar har sämre produktionsegenskaper och växer långsammare. Dessutom uppmärksammas kastreringen som ett stort djurskyddsproblem i EU. 

I EU-kommissionens frivilliga deklaration (2010) står att kirurgisk kastrering av grisar bör upphöra senast år 2018. För att kunna upphöra med kast­rering, behövs en reduktion av andelen luktande slaktkroppar, för att inte konsumtionen av griskött ska minska.

Frågan har diskuterats i flera sammanhang under senare år och nu är den åter aktuell. Fortfarande finns dock inget fullt fungerande alternativ till kastrering som fungerar väl för grisen, djurägaren, slakteriföretagen och konsumenterna.

Inom COST ACTION samarbetar forskarrepresentanter från 22 olika länder. Från Sverige deltar de erfarna forskarna Galia Zamaratskaia, som är samverkanslektor i matens kvalitet vid Institutionen för molekylära vetenskaper på SLU samt Jakub Babol, som är veterinär och universitetslektor vid Institution för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU.Foto: SLU

Påskynda innovationer

Intensiv forskning bedrivs internationellt för att kunna sluta kastrera smågrisar. Inom COST ACTION CA15215 samlar vi ihop vetenskapligt baserad kunskap för att påskynda innovationer. Vi vill jämföra existerande metoder och hitta nya lösningar som är användbara i praktisk produktion vid uppfödning av hangrisar. Detta för att producera griskött av hög kvalitet och samtidigt uppnå en bra djuromsorg.

Sverige har en lång tradition av ett starkt djurskydd som är väl förankrat hos våra med­borgare, en inställning som innebär att vi bryr oss om djur och deras välmående. Vårt fortsätta engagemang behövs för att kunna driva arbetet för att förbättra grisarnas välbefinnande.

Påverka med foder

Inom COST ACTION pågår dialog och diskussion som syftar till att utveckla och utvärdera metoder för att minska både skatol- och androstenonhalten.

Skatolnivån påverkas av fodrets sammansättning. Hittills studerade man bara foder som påverkar produktionen av skatol i tarmen. Nedbrytningen av skatol i levern är också en viktig faktor som påverkar mängden skatol.  Varierande aktivitet hos de enzymer som deltar i skatolmetabolismen kan orsaka variationer i skatolnivåer.  Under mötet diskuterades vilka bioaktiva ämne i foder som kan användas för att påverka aktiviteten hos de enzymer som är inblandade i skatolmetabolismen i levern, och hur vi kan identifiera sådana bioaktiva ämne.

Ett forskarteam i Kanada har föreslagit att grisfoder kan modulera nivåerna även av androstenon genom att påverka den enterohepatiska cirkulationen av ämnet.

Avel mot galtlukt

Riktad avel kan vara en annan effektiv lösning. I tidigare studier har forskare lyckats att välja bort grisar med höga androstenonnivåer. Utan att förstå bakgrunden till sambandet mellan skatol, androstenon och könshormoner, kan negativa genetiska samband dock uppträda i reproduktionsegenskaperna.

Lukttest behövs

Många i EU anser i dag att immunokastrering som förhindrar könsmognad hos grisen, är det alternativ som bäst uppfyller kriterierna för djurskydd. Studier har också visat att konsumenter i många EU-länder är positivt inställda till immunokastrering.

Från slakterinäringen finns dock ett behov av att säkerställa att det kött som når konsumenten är fritt från galtlukt. Grisar som eventuellt missats vid vaccinering eller individer som inte svarat tillfredställande på vaccinering måste kunna sorteras bort.

I några EU-länder kontrollerar man testikelstorlek på vaccinerade djur. Våra tidigare försök på SLU har dock visat att bortsortering inte kan ske enbart efter könsorganens storlek. Slakterierna bör därför ha rutiner för att sortera bort dessa grisar till exempel genom att direkt kontrollera galtluktsämnen i fettvävnad, vilket slakterinäringen i dag saknar verktyg för att göra. Här behövs mer forskning för att få fram ett snabbt och tillförlitligt test.

COST ACTION

COST är ett europeiskt samarbetsprogram för såväl teknisk som samhällsvetenskaplig och medicinsk forskning. COST ACTION CA15215 (Innovative approaches in pork production with entire males) har organiserats av EU för att främja djurs välfärd genom att utveckla nya alternativ till kirurgisk kastrering som kan användas i grisuppfödning.

Forskarrepresentanter från 22 medlemsländer deltar i COST ACTION. Olika länder provar olika lösningar, men målet är detsamma - att komma bort från  kirurgisk kastrering.

COST ACTION är uppdelad i sex arbetsgrupper som diskuterar: 

  1. Riktad avel för att minska problemen med galtlukt och aggressivt beteende.
  2. Foder och fodrets sammansättning.
  3. Djurvälfärd.
  4. Klassificering av slaktkroppar.
  5. Köttbearbetning.
  6. Köttkonsumenter och utveckling av särskilda informationsstrategier.

 

Galia Zamaratskaia
Jakub Babol

SLU