Publicerad 2017-06-27
– Att få släppa ut grisarna på sommaren är det bästa med Krav-grisuppfödning. Grisarna har så många nedärvda beteenden som man inte ser så mycket av när de är inomhus. Det är rent ut sagt skithärligt att släppa ut dem och se att de börjar beta, böka, gyttjebada och så vidare, säger Mats Schörling. Foto: Emma Sonesson

Zeolit bidrar till enklare avvänjning

Mats Schörling driver Krav-grisuppfödning på Brene
gård och skulle allra helst ha grisarna ute året om.
– Men det är en utmaning vår och höst, konstaterar han.

Att avvänja smågrisar utan antibiotika eller hög dos av zink ligger i tiden. Svenska grisföretagare har lång erfarenhet på området, men trots det kan avvänjningen vara en utmaning. På Brene gård har man på senare tid provat zeolit som en hjälp på vägen.

På Brene gård drev familjen Schörling mjölkproduktion fram till 1992, då ladugården var utsliten.
– Att ha bara växtodling var inget alternativ. Valet stod mellan kycklinguppfödning och Krav-grisar. Men på den tiden utfodrade man kycklingar med färdigfoder, så då föll det bort eftersom vi ville förädla vår egen spannmål, berättar Mats Schörling som driver gården i dag.

Man valde istället att börja med konventionell grisuppfödning men 1998-99 lades växt­odlingen om till ekologiskt och år 2000 blev även grisuppfödningen Krav-godkänd. Då bestod den av 20 suggor.
– Vi tyckte att det var förbaskat roligt och ökade successivt, säger Mats.

I dag består besättningen av 160 suggor och i stort sett alla smågrisar föds upp ända till slakt.
Avvänjningsdiarré.

Men även om Mats är väldigt nöjd med sitt val av produktionsinriktning så har verksamheten sina utmaningar. En sådan är avvänjningsdiarré.

– På sommaren går det ganska bra. Då släpper vi ut suggor och smågrisar på bete efter max tre veckor i grisningsboxen. Varje grupp får en egen tidigare obetad fålla. Men på vintern är det svårare. Då flyttas grisarna till ett distall som liknar en stor trerummare med hårdgjord yta utanför. Vid avvänjning, som sker när smågrisarna är sex veckor, flyttas de till storboxar. Inomhus är det ett helt annat smittryck, säger Mats.

I en hydda som inte suggorna har tillgång till får
smågrisarna foder med zeolit i, omkring två veckor före och
två veckor efter avvänjning. Foto: Emma Sonesson

Äter bättre

För Brene gård har zeolit blivit ett sätt att lindra problemen med avvänjningsdiarré. Man har experimenterat med att ge det på olika vis; inblandat i torv, i fri tillgång i ett eget tråg och inblandat i foder. Man börjar med zeolit ett par veckor innan och slutar ett par veckor efter avvänjning.

Ingela Andersson, som är djurskötare på gården, menar att hon ser stor skillnad på de grisar som får zeolit och de som inte får det.

– Tydligast är att de äter bättre när de får zeolit. De kan bli lite lösa i magen, men får inte den där riktiga avvänjnings­diarrén. I en omgång hade vi två olika grupper med 100 grisar i varje. Den ena gruppen fick zeolit inblandat i fodret, den andra fick det inte. Vi ökar fodergivan successivt efterhand som grisarna äter upp och när zeolitgruppen åt 40 kilo hade den andra gruppen bara kommit till 25 kilo per dag, berättar hon.

Fortsätta utvärdering

Ingela Andersson är en av djurskötarna på Brene gård.
Hon har erfarenhet av att använda zeolit till grisar, både
när det gäller ekologisk och konventionell produktion.
– Jag ser positiva effekter, även om vi inte alltid
registrerar det så noga, säger hon.

I en annan omgång vägdes grisarna. Vid insättning i tillväxtstallet skiljde det 2,5 kilo mellan de två grupperna. De minsta grisarna fick en procent zeolit inblandat i fodret och fem veckor senare hade de växt ikapp de större grisarna.

Ingela har även börjat blanda vätskeersättning med vatten, bikarbonat, salt, honung och en procent zeolit.
– Det är Krav-godkänt och fungerar bra, säger hon.

Mats är försiktigt optimistisk gällande zeolitens effekt.

– Jag tycker att vi har haft bra effekt. Men vi har samtidigt skärpt upp hygienrutinerna, förbättrat miljön för tillväxtgrisarna och börjat ge dem ensilage, så det är lite svårt att veta vad som beror på vad i resultaten. Men vi kommer definitivt fortsätta att utvärdera effekten av zeoliten genom att mäta, väga och registrera noggrannare framöver, säger han.

Brene gård

Ägs och drivs av: Mats Schörling vars dotter Sofie Schörling har huvudansvar för djuren.

Grisuppfödning: 160 suggor integrerat i Krav-godkänd uppfödning.

Växtodling: brukar 330 hektar.

Anställda: sex personer plus Mats, varav minst fyra på djuren.

Zeolit
Zeolit uppstår från vulkanisk aska som utsätts för extremt höga temperaturer och tryck. I reaktion med saltvatten bildas sedan zeoliter, som finns i ett 40-tal olika varianter. Dess uppbyggnad, med mikroskopiskt små hålrum samt det faktum att den är negativt laddad, gör att zeoliten har förmåga att dra till sig och kapsla in olika ämnen och ”omvandla” dåliga ämnen till bra. Ett exempel är kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, där zeolit användes för att sanera och kapsla in skadliga och radioaktiva avfall. I dag används zeolit exempelvis som jordförbättrare, fodertillsats, strömedel och halkbekämpning.
Källa: www.zeo-concept.com

 

 

 

 

 

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren