Publicerad 2017-06-29
Nivån av antikroppar mot Mycoplasma hyopneumoniae i suggans blod stod i besättningen i relation till råmjölkens innehåll av detsamma. Foto: Emma Soensson

Mycoplasma hyopneumoniae - fallstudier från två gårdar

Nedan följer andra delen i vår serie om Mycoplasma Hyo­pneumoniae (M hyo), så kallad SEP. Vi får läsa om två intressanta fall där gårdar drabbades av akut utbrott av M hyo. Detta ger exempel på hur M hyo kan föras in eller yttra sig i två besättningar. Beskrivet finns även hur man hanterade utbrotten och om det fanns några lärdomar att dra. Det som blir tydligt i båda fallen är hur smitta kan spridas via till synes friska djur och hur en smitta kan stoppas eller minskas genom rätt utförda åtgärder. Tydligt blir också hur viktigt det är att separera åldersgrupper och att vaccinera vid behov för att hålla smittrycket nere.

Besättning 1

Besättningen var en helintegrerad besättning där man bedrev kontinuerlig produktion. I besättningen hade man haft symtom på SEP flertalet år tidigare, men inga utbrott av hosta sedan dess och man hade heller inte haft höga slaktanmärkningar avseende detta.

Man köpte in två galtar från en besättning som var fri från M hyo och fem veckor efter insättning i betäckningsavdelningen insjuknade dessa två galtar med hosta och påverkad andning.

Två veckor senare observerade man hosta och påverkad andning hos suggor i betäckningsavdelningen och därefter även hos sinsuggor. De sinsuggor som förblev friska under sintiden insjuknade vid grisning och smittade då sina kultingar. Detta ledde till ett stort utbrott av hosta hos smågrisar i grisningsavdelningen.

En tid efter det akuta sjukdomsutbrottet i besättningen sågs en markant höjning av antalet
anmärkningar för SEP i slakten. Foto: Mostphotos

Ändrade rutiner

Genom att förändra skötsel-rutinerna minskade man antalet åldersgrupper (smågrisar) som blandades. Genom denna åtgärd minskade symtomen gradvis utan användning av antibiotika. Fem månader efter att galtarna blivit sjuka fanns det endast enstaka grisar med hosta av de som var äldre än tolv veckor. Hos de yngre grisarna fanns inga tecken alls på luftvägssjukdom.

Mätte antikroppar

Under utbrottet genomfördes en studie för att mäta antikroppar mot M hyo hos smågrisar och suggor.
I inledningsskedet av utbrottet höll sig de smågrisar som var yngre än två veckor och hade antikroppar från suggan friska, medan äldre smågrisar, fyra till sju veckor gamla, där antikropparna från råmjölken försvunnit, insjuknade.

Blodprovsundersökningar vis­ade att antikroppsnivåerna varierade mellan kullar och detta påverkade hur länge smågrisarna hade skyddande nivåer av antikroppar mot M hyo. Mängden antikroppar stod i relation till hur mycket antikroppar suggan hade i blodet, det vill säga en hög koncentration av antikroppar hos suggan gav även en hög koncentration antikroppar hos smågrisarna.

Hos suggorna kunde man se att mängden antikroppar i blodet minskade med 50 procent under de sista fyra veckorna innan grisning. När man sedan vid grisning mätte mängden antikroppar i råmjölk kunde man se att mängden antikroppar i råmjölken motsvarade den mängd som fanns i blodet hos suggan fyra veckor före grisning.

När smågrisarna väl hade blivit av med antikropparna de fått från modern, det vill säga cirka fyra till sju veckor efter födseln, hittade man inga grisar yngre än nio veckor med antikroppar.

Labbtester av vita blodkroppar från smågrisar som var en, tre, fem, sju respektive nio veckor gamla som stimulerades med M hyo visade inga påvisbara mängder av antikroppar hos cellerna från djur som var fem veckor gamla eller yngre. Det betyder alltså att den lilla grisen måste uppnå en viss ålder för att kunna börja producera egna antikroppar.

Referenser: Wallgren, P., Bölske, G., Gustafsson, S., Mattson, S., Fossum, C., 1998.Humoral immune responses to Mycoplasma hyopneumoniae in sows and offspring following an outbreak of mycoplasmosis.Vet Microbiology 60, 193-205.

Besättning 2

Denna besättning var en helintegrerad besättning med sektionering av växande grisar. I besättningen skulle man byta suggenetiken och började därmed började köpa in ett stort antal gyltor. Man började med att köpa in ett mindre antal gyltor och två galtar för att efter cirka ett halvår komplettera med att varje månad köpa in 15 gyltor. Dessa placerades i karantän i tre veckor och behandlades endast mot parasiter.

Akut sjukdom

Cirka två till tre månader efter att den större mängden djur börjat köpas in fick man problem med akuta lunginflammationer hos i stort sett bara dräktiga och digivande suggor. Suggorna var så gott som enbart nyinköpta.

Sjukdomsförloppet var akut med ansträngd, ibland pumpande, andning, blåa öron, nedsatt aptit och sporadisk hosta. Endast en liten del av de drabbade djuren fick kraftigt förhöjd kroppstemperatur.
Ett tjugotal suggor dog eller fick avlivas. Vid obduktion påvisades lunginflammationer som påminde om mycoplasmainfektion, så kallad SEP, med komplikationer och senare påvisades M hyo vid prov från lungvävnad från flertalet djur.

Växande grisar drabbades senare

Inga växande grisar drabbades till att börja med och man fick heller inga ökade slaktanmärkningar under de första månaderna. Sjukdom hos växande grisar efter avvänjning uppträdde för första gången någon månad senare än hos suggorna.

Infektionen klingade av efter cirka sju månader bland suggorna och då kunde enstaka hosta höras hos tillväxt- och slaktgrisar. Även symtomen hos tillväxtgrisar och slaktgrisar avklingade i stort sett helt efter ytterligare någon månad. Då alla djurkategorier vaccinerades mot M hyo försvann symtomen i stort sett helt.

Slaktanmärkningar

Utbrottet tog fart i slutet av årets första kvartal men det dröjde till kvartal fyra efter utbrottets början innan man såg högre andel slaktanmärkningar för SEP-förändringar på lungor (kod 61/62). De hade då stigit från normalt noll procent anmärkningar föregående fyra kvartal till nästan 14 procent. Kvartalet efter, femte kvartalet efter utbrottets början, var anmärkningarna nere på knappt fem procent. Efter ytterligare tre kvartal var anmärkningarna åter nere på noll procent.

Behandling under akut skede

Individbehandling med två olika antibiotikasorter prövades. Behandling med penicillin gav ingen effekt medan behandling med tetracyklin genomfördes och gav i de flesta fall en god effekt.
Gruppbehandling av suggor och tillväxtgrisar med antibiotika, i detta fall tetracykliner, genomfördes som komplement till individbehandling.

Förebyggande behandling till följd av utbrottet
Alla moderdjur vaccinerades mot M hyo en extra gång.

Alla smågrisar vaccinerades vid tre veckor istället för vid avvänjning mot M hyo. Vaccination mot cirkovirus (PMWS) skedde vid sex veckors ålder.

Alla renrasiga djur vaccinerades mot M hyo också vid cirka tolv veckor. På dessa djur gjordes en tredje vaccination vid 22-23 veckor.

Hybriderna vaccinerades mot M hyo innan betäckning.

Alla inköpta gyltor vaccinerades mot M hyo cirka två till fyra veckor efter att de satts in i besättningen, efter karantänvistelsen. Dessa gyltor var vaccinerade i säljarbesättningen men verkade ändå mottagliga för infektion relativt snart, varför de revaccinerades.

Man har sedan utbrottet, och efter att besättningen åter har enbart egen rekrytering, fortsatt med dessa vaccinationsrutiner, dock revaccineras inga suggor mot M hyo.

Referenser: Journalanteckningar samt provsvar, obduktionssvar och slaktskadestatistik för aktuell gård.

Vad kan vi lära oss av dessa två fall?

Tydligt är att grisar som ej tidigare varit utsatta för M hyo och som kommer i kontakt med smittan ofta får kraftiga symtom. Ytterligare en slutsats att dra är att grisar kan bära på M hyo utan att visa symtom och därmed vara effektiva smittspridare.

Det är också viktigt att veta vid inköp av djur vilken hälsostatus besättningen som djuren köps ifrån har och låta vaccinera djuren vid behov.

Man kan dessutom se att råmjölken återigen är en viktig faktor för den lilla grisens välmående under den första levnadstiden. Utan antikroppar från mamman har den inget skydd mot infektionen.
Det visade sig även att skötselåtgärder som ökad sektionering, omgångsproduktion samt vaccination minskade smittrycket av M hyo.

I tredje och sista delen i serien får vi följa med på en rafflande resa där Mycoplasma hypopneumoniae utrotas ur en besättning.

 

Kaisa Ryytty Sylvén
Gård & Djurhälsan