Publicerad 2017-12-08
Gunnar Johansson är veterinär på Gård & Djurhälsan. Han är en av dem som arbetar med att ta fram ett utökat hälsoprogram, som blir obligatoriskt att följa för den som vill tillämpa anpassad ditid.
– Det har hänt mycket. Suggorna pressas hårt, vi har så många kilo gris som diar, och med det här kravpaketet kan vi säkra djurvälfärden även för den lilla grisen, säger han.

Kvalitetssäkring på köpet vid anpassad ditid

Från 1 december är det på pappret tillåtet att tillämpa anpassad ditid inom svensk grisuppfödning, i och med att Jordbruksverkets förslag till föreskriftsförändring godkänts av EU. Men vad innebär detta och vad händer nu? Gunnar Johansson, veterinär på Gård & Djurhälsan och sakkunnig på området, reder ut detaljerna och ger en nu­lägesrapport.

Reglerna för avvänjning av smågrisar har hittills angett att varje enskild gris måste vara minst 28 dagar gammal vid avvänjning. I praktiken innebär det att många smågrisar är omkring fem veckor gamla vid avvänjning, eftersom alla suggor i en grisningsomgång sällan grisar på samma dag.

Enligt de nya föreskrifterna öppnas nu möjligheten att avvänja smågrisar vid 21 dagars ålder. Dock får max tio procent av smågrisarna i en grisningsomgång ha en avvänjningsålder som understiger 26 dagar.

En förutsättning för att få tillämpa anpassad ditid är att besättningen uppfyller elva olika villkor som specificeras i föreskrifterna. Bland annat anges att besättningen måste vara med i en så kallad särskild hälsokontroll av smågrisar. Det sedan länge existerande hälsokontrollprogrammet är under revidering. Hälsokontrollen kommer därmed framöver att delas in i två olika delar; en grunddel, som i princip är en förutsättning att uppfylla för att kunna sälja grisar, samt en utökad del. Det utökade hälsoprogrammet kommer att vara obligatoriskt för de som vill tillämpa anpassad ditid, men frivilligt för de som vill fortsätta att avvänja som förut.

Gunnar Johansson är veterinär på Gård & Djurhälsan och ingår i en arbetsgrupp som jobbar med att specificera kraven inom den utökade hälsokontrollen. Gunnar har även erfarenhet av anpassad ditid från den pilotstudie som gjordes inför Sveriges Grisföretagares ansökan om djuromsorgsprogram, som ligger till grund för Jordbruksverkets nya föreskrift.
 

Enligt Jordbruksverkets uppskattningar kommer den nya regeln om anpassad ditid innebära att den genomsnittliga åldern på smågrisarna vid avvänjning i en grisningsgrupp kommer att ligga på runt 28 dagar. Anpassad ditid medför mer luft i systemet. I vissa fall kan man få in en extra suggrupp. Foto: Emma Sonesson
 

Vilka kriterier kommer att ingå i den utökade eller särskilda hälsokontrollen?

– Vi jobbar just nu med de sista detaljerna. Det kommer att anges krav för såväl diande som avvanda smågrisar. Kontrollpunkterna kommer att beröra exempelvis stallmiljö, utfodring, management och djurens beteende.

Hur kommer kontroll inom det utökade hälsoprogrammet att genomföras?

Kontrollerna görs av veterinär från Lundens Djurhälsa, Gård & Djurhälsan eller Distriktsveterinärerna en gång per kvartal. Vi kommer alla att använda samma checklista. Vissa grundförutsättningar krävs för att få starta. Den som har en besättning som inte uppfyller övriga krav har tre månader på sig att åtgärda bristerna. Om det inte görs får man inte tillämpa anpassad ditid längre. Man kan se den utökade hälsokontrollen som en kvalitetssäkring av smågrisuppfödningen, som man som grisföretagare faktiskt har allt att vinna på att tillämpa, även om man inte väljer anpassad ditid.

Vad kännetecknar en besättning där anpassad ditid kan vara värt att överväga?

– Vi tror det är aktuellt för fem till tio procent av besättningarna inledningsvis. Anpassad ditid kan passa för besättningar med hög produktivitet och stora, tunga smågrisar, där man för suggans skull behöver korta ditiden. Sen gäller det ju givetvis att man har de tekniska förutsättningarna och uppfyller Spets-nivån inom Smittsäkrad Besättning Gris.

Är din bedömning att anpassad ditid under alla omständigheter kommer att leda till bättre produktionsekonomi?
– Det är inte säkert. Det är ingen räkmacka att göra det här. Det ställer stora krav på faciliteter, rutiner och personal. Det är inte alls säkert att det på sista raden ger en bättre ekonomi, åtminstone inte på kort sikt. Men för rätt besättning bör det vara ett lyft.

Vilka är fallgroparna?

Det går inte att gena i hörnen. Har man svårigheter att uppfylla kraven i den utökade hälsokontrollen och föreskrifterna, och ändå försöker avvänja tidigare, då kommer man att misslyckas.

Vad har du att säga till de som är kritiska mot anpassad ditid?

Jag kan förstå att man är kritisk till sänkt avvänjningsålder. Man tar bort en resurs från grisen, då gäller det att vi faktiskt kompenserar, och helst även överkompenserar. Utifrån de erfarenheter vi har kan vi mycket väl kompensera för en något kortare ditid och till och med öka djurvälfärden för de minsta och yngsta grisarna. Jag är inte orolig för att djurvälfärden skulle äventyras, tvärtom. Följer man kraven för anpassad ditid är det stor sannolikhet att man kan avvänja en gris som inte behöver zink eller antibiotika och som växer bra.

Vad händer härnäst?

– Vi jobbar för att få plan och riktlinjer för hälsokontrollen godkända av Jordbruksverket, samt de sista detaljerna för utökad hälsokontroll på plats. När dokumenten har godkänts, gissningsvis runt årsskiftet, kan vi rulla igång med anpassad ditid.

Detta säger den nya föreskriften om anpassad ditid

Smågrisar får inte avvänjas förrän de uppnått 28 dagars ålder och ska då ha vant sig vid tillskottsfoder. Smågrisar får dock avvänjas upp till sju dagar tidigare under förutsättning att samtliga punkter nedan är uppfyllda.

Besättningen är ansluten till en frivillig organiserad hälsokontroll med plan och riktlinjer som Jordbruksverket har godkänt, med särskild hälsokontroll av smågrisar.

Besättningen är ansluten till det frivilliga biosäkerhetsprogrammet ”Smittsäkrad besättning gris” och är ansluten till nivå ”Spets” enligt programmets plan och riktlinjer.

Smågrisarna föds upp omgångsvis under digivningsperioden. Efter digivningsperioden flyttas de avvanda grisarna till en annan stallavdelning där de föds upp omgångsvis. Under dessa perioder blandas inte grisarna med grisar från andra djurgrupper.

De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt tre är tomma på djur i minst fem dygn mellan varje djuromgång samt är rengjorda och desinficerade innan en ny omgång djur sätts in.
Vid kullutjämning under digivningsperioden flyttas inte någon smågris till en smågriskull där smågrisarna är äldre än två dygn.

När smågrisarna avvänjs äter de speciellt anpassat tillskottsfoder i tillräcklig mängd. Tillskottsfodret ska vara mjölkbaserat.

I varje djuromgång har högst tio procent av smågrisarna en avvänjningsålder som understiger 26 dygn.
Vid avvänjningen har smågrisarna en för sin ålder normal vikt.

Efter avvänjning förekommer inga beteendestörningar så som flanksugning eller svansbitning, annat än undantagsvis.

De stallavdelningar som används för uppfödning enligt punkt tre har anläggning för tillskottsvärme.
Reservelverk finns på anläggningen.Källa: Jordbruksverket

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren