Publicerad 2018-01-25
Per Olsen är veterinärpolitisk chef för livsmedels- och veterinär­politik på Landbrug & Fødevarer. Han är en av dem som varit involverad i bildandet av den danska djurvälfärdsmärkningen med ett, två respektive tre hjärtan. Foto: Emma Sonesson

”Djurvälfärd ska drivas av marknaden”

Djurvälfärd är trendigt, inte bara i Sverige. Enligt en konsumentundersökning bryr sig 70 procent av de danska konsumenterna om djurvälfärd. Detta har fått näringen att gå samman och bilda en statlig djurvälfärdsmärkning, som i dag innefattar 1 500 suggor.

Bakgrunden till hjärtmärkningen är det djurvälfärdsmöte som ägde rum inom politiken 2014. Mötet mynnade ut i en handlingsplan med 21 punkter. En av punkterna angav att man skulle jobba fram större valmöjligheter för konsumenterna när det gäller djurvälfärd, och på så sätt skapa en efterfrågan på marknaden efter kött producerat med högre djurvälfärd.

– Djurvälfärd ska drivas av marknaden, säger Per Olsen som är veterinärpolitisk chef, på Landbrug & Fødevarer.
17 miljoner danska kronor har anslagits från offentliga medel, för att ro projektet i land.

Hela näringen

Bakom djurvälfärdsmärkningen står Fødevarestyrelsen, i samarbete med aktörer från hela branschen, exempelvis djurvälfärdsorganisationer, veterinärorganisationer, slakterier och livsmedelskedjor. Den enda större livsmedelskedjan som valt att stå utanför är Coop, med motivet att nivån på djurvälfärden inom märkningen är för låg.
 

Nivåerna med två och tre hjärtan har egentligen funnits länge i Danmark, men då under benämningar som Antonius-grisen, friland eller ekologiskt. Nivån med ett hjärta är dock ny. Köttmästare Jesper Thorlak på Føtex i Vejle upplever att efterfrågan efter de äldre benämningarna fortfarande är större, än efter hjärtmärkningen.
– Hjärtmärkningen är ny för konsumenterna ännu, menar han.

Innan märkningen sjösattes fördes diskussioner om huruvida nivån med ett hjärta skulle kunna utgöras av dansk konventionell grisuppfödning.

– Den ligger över nivån i övriga Europa djurvälfärdsmässigt, kommenterar Per Olsen.

Diskussionerna mynnade dock ut i att nivå ett skulle ligga över dansk lagstiftningsnivå.

Fler är redo

Kött med hjärtmärkning lanserades i butik i maj 2017 och lagom till jul kom mer förädlade produkter, så som korv och färdigmat, tillsammans med en reklamkampanj. Hittills är det kött motsvarande en produktion från 1 500 suggor som ingår i projektet. Enligt Per Olsen finns det dock fler danska grisuppfödare som står redo att lägga om, när efterfrågan från marknaden ökar. Han berättar också att det inte är otänkbart att ta in kött från till exempel tyska eller svenska gårdar i djurvälfärdsmärkningen.

– Märkningen är inte nationell.

De gårdar som föder upp hjärtgrisar omfattas av en kontroll som utförs av tredje part. På slakteri och i butik säkerställs ordningen via egenkontrollprogram.

Fråga om resurser

På frågan om varför det nu är möjligt att ha svans på en del grisar i Danmark svarar Per Olsen:

– Det är en fråga om resurser. Precis som i Sverige är det möjligt, tack vare att man använder mer resurser, till exempel i form av halm och större boxytor. Det handlar också om att acceptera en högre frekvens av svansbitning.
Enligt Per har grisarna från gårdarna inom djurvälfärdsmärkningen mellan 1,5 och två procent svansskador registrerade på slakteri, vilket är ungefär dubbelt upp mot konventionell dansk produktion.

– För de som slänger sig ut i det här handlar det om att ständigt gå och oroa sig för ett svansbitningsutbrott.

 

Emma Sonesson
Grisföretagaren