Publicerad 2018-05-14
Miljötillståndspliktig verksamhet är mjölk- och nötköttsproduktion med över 400 djurenheter, grisuppfödning med 2 000 slaktgrisplatser eller 750 suggplatser eller ägg- och matfågelproduktion med 40 000 platser. Om det exempelvis finns grisar och mjölkkor på samma anläggning, avgör det totala antalet djurenheter om verksamheten är tillståndspliktig eller inte.Foto: Emma Sonesson

”Vi vill få bort den här bromsklossen”

Att söka miljötillstånd inför investering i djurstallar är ofta en långdragen, tålamodsprövande och kostsam historia. Men nu finns det hopp om att processen kan förenklas, då LRF jobbar på saken. 


Miljötillstånd för djurhållning söks hos miljöprövningsdelegationerna som finns hos tolv av landets länsstyrelser. Att ansöka om miljötillstånd är en process i många olika steg och inte sällan blir processen utdragen. Hur lång tid det tar varierar mycket mellan olika ärenden och olika länsstyrelser.

– Hushållningssällskapet har kartlagt hur lång tid det tagit för mjölkkogårdar som gått igenom processen mellan 2012 och 2017. Kartläggningen visar på en variation mellan 260 och 1 300 dagar med ett snitt på 573 dagar, alltså 18 månader, berättar Malin Hagbardsson som är näringspolitisk expert på utvecklings- och expansionsfrågor inom LRF Mjölk.

En annan kartläggning, genomförd av Svenskt Närings­liv visar att det i snitt tar runt tre år för jordbruksföretag att få sitt tillstånd. I en statlig utredning från 2013 konstaterades det bland annat att tillståndshanteringen skiljer sig över landet och att villkoren är regionaliserade.

Livsmedelsstrategin som bas

Malin menar att det är flera olika faktorer som bidrar till att processen ofta blir långdragen.
En utmaning är att det är många steg som ska gås igenom. Ibland drar kompletteringsrundorna ut på tiden, då det är otydligt vad som ska ingå. Det kan också handla om brister i det inledande samrådet, så att man får gå tillbaka och göra om, eller omfattande och tidskrävande utredningar som ska göras. Dessutom sker en stor del av korrespondensen brevledes.

– Vi vet att det finns lantbrukare som avstår från att investera på grund av att miljötillståndsprocessen är så tidskrävande och kostsam. Men med den strukturomvandling som sker inom svenskt lantbruk kommer fler och fler att behöva gå igenom processen. Detta är nödvändigt för att vi ska nå målen i livsmedelsstrategin. Vi vill få bort den här bromsklossen och möjliggöra för fler lantbrukare att utveckla sin verksamhet, säger Malin.

Åtta förslag

Med Hushållningssällskapets kartläggning som bas har LRF:s experter inom exempelvis miljö, vattenfrågor och juridik, tillsammans med rådgivare, satt sig ner och försökt identifiera vilka insatser och regelförenklingar som skulle kunna ge bäst effekt när det gäller att minska tidsåtgången för miljötillståndsprocessen. Resultatet har blivit en rapport med åtta olika förenklingsförslag.  

Förslagen i rapporten har redan presenterats för en rad olika myndigheter och beslutsfattare. Men även om bollen är satt i rullning så har inget konkret i miljötillståndsprocessen förändrats ännu.

– Men vi kommer att fortsätta jobba med det här tills det sker förändring, bekräftar Malin.

Sneglar på danmark

Något specifikt mål för hur lång tid en miljötillståndsprocess rimligen bör ta, finns dock inte angivet i rapporten.
– I Danmark har man nyligen gjort om systemet och sänkt tiden från flera år till fem månader. Om det funkar i Danmark – varför skulle det inte funka här, frågar sig Malin.

På frågan om när man kan hoppas på förenklad miljötillståndsprocess i praktiken svarar hon:
– Det är upp till beslutsfattarna. Det är regeländringar som behövs och det hade kunnat skett i går.

Malin Hagbardsson är näringspolitisk expert på utvecklings- och expansionsfrågor och jobbar på LRF Mjölk. Foto: LRF

Malins bästa tips till dig som vill söka miljötillstånd

  • Var ute i god tid! Fatta alla beslut som krävs innan du går in i processen!
  • Planera ansöknings­arbetet noga! Ta hjälp av någon kunnig konsult som orkar hålla en god och aktiv kontakt med länsstyrelsen och kommunen!
  • Satsa på att få till ett tidigt samråd! Ta upp så många frågor som möjligt i ett tidigt skede, så att man slipper gå tillbaka senare!

Förenklingsförslagen

  • LRF tar en tydligare roll när det gäller att förbereda verksamhetsutövare bättre på vad som krävs i miljötillståndsprocessen genom att bilda ett expansionsteam och ta fram stödmaterial till verksamhetsutövare.
  • Länsstyrelserna tillsammans med Tillväxtverket bör få i uppdrag att ta fram ett digitalt och förenklat system för tillståndsansökan i likhet med det danska systemet. Utgångspunkt kan tas i den prototyp som utarbetades under sprintveckan på Tillväxtverket i februari 2018.
  • Jordbruksverket bör få i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter och branscher ta fram en konkret vägledning kring vad som ska beaktas i tillståndsprövning av djurhållande verksamhet. Krav som ställs utöver detta ska skälighetsbedömas. Enbart djurhållningen bör tillståndsprövas, växtodlingen bör inte omfattas av prövningen.
  • Det bör göras en vetenskaplig prövning av de vanligaste villkoren som ställs på djurhållande företag som ska ligga till grund för vad som ska ingå i vägledningen och det digitala systemet.
  • Regeringen bör tydligare styra hur lång tid olika steg i miljötillståndsprocessen får ta. Det finns även utrymme att se över om alla delar i processen behövs, exempelvis kan kompletteringsremissen tas bort.
  • Inrätta en särskild miljöprövningsdelegation med specialistkompetens på jordbruk.
  • Länsstyrelserna måste prioritera att förbättra och förenkla hanteringen av tillståndsansökan exempelvis genom fler muntliga kontakter, kommunicering av förslag till beslut och ta en tydligare roll i första samrådet.
  • Gårdar med nötkreatur ska inte anses ha betydande miljöpåverkan och därför bara behöva göra en mindre miljökonsekvensbeskrivning. Detta blir möjligt då ett nytt 6 kapitel i Miljöbalken börjat gälla.

För dig som vill läsa rapporten i sin helhet finns den att ta del av på: https://goo.gl/877Sqf

Emma Sonesson
Grisföretagaren