En enkel men felaktig affärsidé

Nu är årets stämmor över och efter att ha deltagit på de större utav dessa hittar man lätt en röd tråd kring vad som berör oss som animalieproducenter.

Inte helt oväntat kommer vår låga användning utav antibiotika upp på alla stämmor. Det är på flera sätt är kopplat till vår goda djurvälfärd i Sverige och det är väl knappast någon som missat den aktiva marknadsinsats som aktörer inom fågelbranschen gjort de sista veckorna med koppling till detta.

Samtidigt är det så att det inte förekomer någon antibiotika i det kött vi har på tallriken efter karenstid, oavsett hur mycket det används i produktionen. Därför är det noga med hur vi formulerar vår kommunikation. Det är inte den enskilda köttbiten på tallriken som är viktig utan i vilken produktion djuret är uppfött i. Är det ett djur som fötts upp i en besättning där den större delen av djuren blivit behandlade, eller kommer djuret från en besättning där det är ett fåtal individer som blivit behandlade? Det är det som gör skillnad på antibiotikaresistensen.

Jag fick siffror som visar att det i dag finns besättningar där det plockas ut djur som säljs som nischprodukt under benämningen uppfött utan antibiotika. Siffrorna visade att det enskilda djuret inte har blivit behandlat men sett till hela stallet har 70 procent av djuren behandlats.

Detta uppfödningskoncept kan jämföras med att vi behandlar en eller två procent av grisarna i våra svenska slaktsvinsstallar. Rent krasst skulle vi i princip kunna avliva de djur som blir sjuka på vägen och säga att vi producerar helt utan antibiotika. En enkel affärsidé, men helt felaktig enligt min åsikt. Vi skall ha en djurproduktion som vi kan stå upp för, som gäller alla djur i våra besättningar. Ett djur som blir sjukt och kan behandlas för att därefter bli friskt, skall också behandlas. Det är också så vår djurskyddslag är skriven. Här ligger den svenska animalieproduktionen i topp, men jag saknar responsen från våra myndigheter i frågan. Jordbruksverket har på flera sätt under åren lyft och stöttat branschen i frågan, men var finns våra länsstyrelser eller kommuner som jobbar betydligt närmre våra gårdar? Jag känner inte att dessa är lika tydliga i att lyfta den svenska modellen med låg antibiotikaförbrukning.

Så till vår egen stämma som i år genomfördes i ett soligt Visby, en helt fantastisk miljö på alla sätt. Ett stort tack till er i regionföreningen på Gotland för en mycket välplanerad stämma, med hjälp utav ett härligt gäng sponsorer. En god stämning präglade stämman rakt igenom, samtidigt som vi vet att det finns både hot och möjligheter de närmsta åren. Ett speciellt tack till Lena och Hans för det arbete ni lagt ner och den kunskap ni tillfört Sveriges Grisföretagares styrelse.

Under vår stämma gästades vi utav vår före detta generaldirektör på Jordbruksverket, Leif Denneberg. Det är en man som vi i lantbrukssverige har mycket att tacka för, i den resa som myndigheten gjort. Då tänker jag inte på några utbetalningar utav ersättningar, utan på det sätt myndigheten aktivt jobbat för att främja näringen. Det är lätt att glömma bort allt som hänt, men vi har haft ett flertal stora projekt på gång under Leif Dennebergs tid som varit helt avgörande för att vi är där vi är idag. Matlandet Sverige, Förenklingsresan, Konkurrenskraftsutredningen, Handlingsplan Gris, Livsmedelsstrategin, förskriftförändringar, bara för att nämna de stora penseldragen. Men det absolut viktigaste för att vår näring skall kunna komma vidare och leva upp till Livsmedelsstrategin, är att den dialog och framåtanda som i dag finns, kommer att leva vidare.

Samtidigt vill jag hälsa Christina Nordin välkommen som ny generaldirektör på myndigheten. Vi ser fram emot ett fortsatt gott sammarbete och en bra dialog med Jordbruksverket.

Med dessa ord vill jag önska alla i grisbranschen en riktigt skön sommar!

Ingemar Olsson
Ordförande Sveriges Grisföretagare