Publicerad 2018-06-16
När det är dags att utföra arbetsuppgifter där det finns risk för att andas in giftig gas bär grisföretagaren Anders Wärleus och hans medarbetare numera alltid gaslarm.
– Den här lilla apparaten för 7 000 kronor räddar liv, säger Anders.
Gaslarmet har Anders köpt via Ppm industrial.
Foto: Henrik Hellström

”Det är inte bara att dra propparna”

För snart två år sedan hände det som inte får hända på Anders Wärleus gård – en medarbetare dog i samband med att han gödslade ut i ett stall med vakuumutgödsling. Nu vill Anders öka medvetenheten om faran med giftig gas i lantbruket.

Hos Anders Wärleus i Västra Värlinge utanför Trelleborg finns 200 suggor i en integrerad produktion samt hybriduppfödning. Systemen i tillväxt- och slaktgrisstallarna bygger på vakuumutgödsling.

Den 1 juli 2016 var till en början en helt vanlig dag på gården.

– På förmiddagen jobbade jag och min medarbetare tillsammans och strax innan lunch skulle han dra propparna i en avdelning, något som han hade gjort många gånger förut, berättar Anders.

Men efter en stund började Anders undra var medarbetaren hade tagit vägen.

– Jag letade i ett par timmar innan jag till slut hittade honom livlös ovanpå spalten i den avdelning han jobbat. Då var han redan död, jag hade ingen chans att återuppliva honom, säger Anders sammanbitet.

Giftigt svavelväte

Det exakta händelseförloppet är okänt, men en trolig teori är att medarbetaren lyfte på en spaltkassett för att han ville ha koll på vad som hände i gödselrännan. Sedan blev han stressad av att en gris kom lös, vilket gjorde att han trillade. Obduktionen visade att medarbetaren hade kvävts till döds av svavelväte. Gasen dödade samtidigt tre grisar.

– Spontant tänker man på metangas när man pratar om farliga gaser i lantbruket. Men det är inte den som dödar. Det är svavelväte som dödar.

Svavelväte är en gas som kan bildas i anaeroba miljöer, exempelvis i en vakuumutgödsling. I höga halter är gasen akut giftig. Likaså är exponering för lägre halter under en längre tidsperiod skadligt.

Potentiella faror

Proppar dras i vakuum­utgödslingar runt omkring i vårt avlånga land varje dag. Nästan alltid går det bra. Varför dödliga halter av svavelväte uppstod i Anders stall just den där dagen för två år sedan, det vet man inte. Troligen rör det sig om en rad olyckliga omständigheter.

Efter utredningar av både polis och Arbetsmiljöverket har Anders friats helt från eventuell misstanke om oaktsamhet. Olyckan var helt enkelt en olycka. Men han är förvånad över att det inte pratas mer om faran med giftiga gaser i lantbruket.

– I exempelvis biogasanläggningar och avloppsreningsverk är man mer medveten om problematiken än inom lantbruket, och där är det vanligt att de anställda bär gaslarm.

Farlig gas kan bildas i exempelvis blötfodertankar, gödseltunnor, gödselbrunnar eller behållare för gastät lagring av spannmål. En annan fallgrop är toaletter som är kopplade till utgödslingssystemet, eftersom det finns risk för att svavelväte kommer in på toaletten om systemet går torrt.

Gaslarm och mask

Efter att ha fått upp ögonen för faran med svavelväte har Anders vidtagit en rad åtgärder på gården. Skyltar på dörrarna i stallarna varnar för farlig gas. En gasmask har inhandlats, som används i arbetssituationer då misstanke om höga gashalter finns. Likaså finns en gasmössa tillgänglig. Den går snabbare att sätta på än masken och kan därför användas i mer akuta situationer.

Men det kanske viktigaste är gasvarnaren, som alltid är med när propparna ska dras.
– Gasvarnaren börjar larma redan vid låga halter av svavelväte. Då kan man vara kvar åtta timmar i lokalen. Vid högre halter larmar den mer aggressivt, då har man en kvart på sig att ta sig ut eller att sätta på sig gasmask.

Vid det vardagliga arbetet i stallarna är gaslarmet alltid tyst. Men i samband med att propparna dras och gödseln sätts i rörelse tutar det hela tiden, vilket bekräftar att det är en situation då svavelväte ofta bildas, även om det vanligen rör sig om hanterbara nivåer.

Nya rutiner

En annan förändring är att Anders i dag alltid drar propparna en gång i veckan, oberoende av hur full rännan är, istället för som tidigare, då propparna drogs vid behov. Motivet bakom den nya rutinen är att det är större risk att svavelväte bildas, ju längre gödseln får ligga i rännan.

– Trots att vi inte strör särskilt sparsamt så har vi faktiskt inga problem med att gödseln sätter sig fast. Vi drar alla 20 propparna vid samma tillfälle. På så vis får vi optimal nytta av vakuumet i systemet.
Anders uppmanar sina kollegor att tänka till.

– Jag vill inte skrämma folk, men var medveten om att giftiga gaser inte är att leka med! Det är inte bara att dra propparna. Kan du inte kosta på ett gaslarm ska du inte hålla på med djur­produktion, tycker jag.

 

Vakuum­utgödsling

Vakuum­­utgödsling är ett energisnålt sätt att transportera gödsel, då utgödsling sker med hjälp av självflyt.

Gödseln lagras i en kanal under spalten i stallet. Vid utgödsling öppnas proppar till de rör som är nedgjutna i betongen. Rören leder via ett vattenlås till pumpbrunnen.

Systemet kräver finhackat strö av begränsad mängd.

Djurskydds­föreskrifterna anger att utgödsling ska ske minst var fjortonde dag. 

 

Svavelväte

Svavelväte, även vätesulfid, vätesvavla eller sulfan är en kemisk förening av svavel och väte.

Ämnet är vid rumstemperatur och atmosfärstryck en giftig gas vars lukt brukar beskrivas som ruttna ägg. Gasen bedövar dock luktsinnet efter en stund, vilket gör att man inte känner lukten.

Svavelvätets akuta giftighet beror på lokala angrepp på vävnader, främst ögon och lungor, samt hämning av blodets förmåga att transportera syre. Svavelväte är en brandfarlig gas som i blandning med luft är explosionsfarlig vid halter mellan 4 och 46 volymprocent.

Kroppens reaktion vid olika koncentration av svavelväte i luften (ppm)

0,1    Märkbar lukt av ruttna ägg.
3-5    Obehaglig lukt.
10-50    Lätt ögonirritation.
50-100    Ögonirritation och andningsbesvär, synrubbningar.
150    Luktsinnet trubbas av.
100-200    Hosta och ögonbesvär, yrsel efter tio till 20 minuter. Exponering under flera timmar kan vara dödligt.
300    Lungödem bildas, som är en vätskeansamling i lungorna som hindrar blodet från att ta upp syre.
500-1000    Snabb medvetslöshet, lungödem, hjärnskador, andningsförlamning och dödsfall.

Rekommenderade gränsvärden är max fem ppm i åtta timmar, eller tio ppm i 15 minuter.
Källa: Wikipedia, www.arbetsmiljova.se

Emma Sonesson
Grisföretagaren