Publicerad 2018-06-19
Den danska delen av panelen påpekade att danskt är det bästa alternativet till svenskt när det svenska grisköttet inte räcker till, vilket fick medhåll av övriga på seminariet. I Danmark förbrukas nästan fyra gånger så mycket antibiotika inom animalieproduktionen som i Sverige, ändå är den danska förbrukningen låg internationellt sett.
Till höger Jan Dahl, chefsveterinär vid Landbrug & FØdevarer och till vänster Christer Lundin, svensk talesperson för samma organisation.Foto: Emma Sonesson


”Antibiotika är ingen rättighet  - det är en möjlighet”

Tydlighet mot konsument och samverkan är viktiga faktorer när det gäller att stävja den globalt sett skenande antibiotikaresistensen. Det blev slutsatsen av det seminarium med rubriken ”Resistens mot antibiotika kan bli dödligare än cancer -  vad gör vi?”, som hölls i riksdagshuset i början av maj.

Initiativtagare till seminariet var Åsa Coenraads (M), riksdagsledamot i miljö- och jordbruksutskottet.
Elisabeth Backteman, statssekreterare i näringsdepartementet, inledde med att slå fast att svenska medborgare rankar antibiotikaresistens som en angelägen och aktuell fråga som många oroas över. Politiskt sett är det en fråga som förenar och samarbete för att motverka resistensutveckling sker mellan blocken.  

 

Elisabeth Backteman är statssekreterare hos landsbygds-minister Sven-Erik Bucht.
– Man måste börja i stallarna och få till en bra och sund djurmiljö, svarade hon på frågan om vad som är det viktigaste för att internationellt sänka förbrukningen av antibiotika inom animalieproduktionen.

Krig varje dag

Backteman berättade om den tvärsektoriella handlingsplan mot antibiotikaresistens som Regeringen gett till 20 olika myndigheter i landet. Hon berättade även om det arbete som pågår i EU, där Sverige, tillsammans med andra likasinnade länder driver på för strängare regler mot exempelvis gruppmedicinering av friska djur.

– En sund djurhållning är basen för ett framgångsrikt arbete mot antibiotikaresistens. Här ligger Sverige långt framme. Vi ligger även långt framme när det gäller samverkan mellan producenter, bransch och myndigheter, sa hon och fortsatte:

– Jag tycker att vi når framgång med arbetet i EU. Men vi kan inte slå oss för bröstet och sitta still i båten. Det här är ett krig som utkämpas varje dag.

Backteman tryckte även på det faktum att det finns ekonomiska incitament för en sund djurhållning, då friska djur är lönsamma djur, vilket andra EU-länder börjar få upp ögonen för.

En flygresa bort

Moderatorn Ann-Christin Nykvist vände sig därefter till panelen bestående av Jens Mattsson, generaldirektör för Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Margareta Åberg, grisexpert på LRF Kött, Christer Lundin, svensk talesperson för Landbrug & FØdevarer och Jan Dahl, chefsveterinär vid samma organisation:

– Hur farligt är det egentligen med antibiotikaresistens, frågade hon.

– Beroende på vilket land du är i har du olika förutsättningar att nå framgång inom sjukvården. För ett par år sedan kunde vi läsa hjärtskärande artiklar om nästan 60 000 nyfödda barn som dog i Indien till följd av att man inte kan behandla infektionssjukdomar på grund av multiresistens. Det är bara en flygresa bort. Intervjuade läkare vittnade om en alarmerande utveckling bara på några år. Antibiotika har använts som att det är en rättighet, både till djur och människor. Men det är ingen rättighet, det är en möjlighet, svarade Jens och Jan Dahl fyllde i:

– Bästa sättet att flytta resistens över jorden är att flytta ett djur eller en människa.

 

Den svenska delen av panelen bestod av Margareta Åberg, grisexpert på LRF Kött och Jens Mattsson, generaldirektör för SVA. Till vänster om dem moderatorn Ann-Christin Nykvist.
– Ge verktyg till bönderna runt om i världen så de lär sig hur man föder man upp djur utan antibiotika - då tror jag att en sänkt antibiotikaförbrukning kommer falla sig naturligt, sa Margareta.

Allt in - allt ut

Sverige är ett föregångsland när det gäller att ha låg antibiotikaförbrukning inom djurhållning, och Margareta berättade om hur vi på 80-talet slutade ge antibiotika till grisar rutinmässigt här.

– Det drevs från branschen, men det var ingen quick-fix. Vi hade en tuff tioårsperiod då det främst handlade om att sänka smittrycket, all in – all out var en viktig åtgärd. I många andra länder kör man kontinuerlig produktion för att utnyttja stallplatserna till max, sa hon och fortsatte:

– Sedan har vi ju knorren kvar också. Det är en symbol för låg antibiotikaförbrukning på så vis att det kräver att man sköter grisarna på ett speciellt sätt. Kan vi få resten av EU att föda upp grisar med knorr får vi också en annan djurhållning med förutsättningar för reducerad antibiotikaförbrukning.

Försäljning av läkemedel

Jan berättade om danskarnas varningssystem med gult och därefter rött kort till de besättningar som har för hög antibiotikaförbrukning. Han menade att landets sänkta förbrukning av antibiotika är ett resultat av förebyggande veterinärrådgivning på gård i kombination med ett stramare system för uppföljning och kontroll.

– Det mest effektiva är att arbeta med hälsostatusen. En annan mycket viktig faktor är att danska veterinärer sedan 1994 inte längre säljer läkemedel. Ekonomiska incitament tenderar att spela roll. I vissa andra länder kommer 60 till 70 procent av veterinärens inkomst från försäljning av läkemedel.

Information till konsument

Diskussionen gled därefter in på danskarnas koncept med grisar uppfödda utan antibiotika (OUA). Här lyftes svårigheten med att marknadsföra konceptet på ett bra sätt mot konsument. Risken är uppenbar att konsumenterna kan uppfatta att det rör sig om ”antibiotikafritt kött” - något som inte alls är unikt för konceptet.

En annan nöt att knäcka är kommunikationen kring vilken tidsperiod grisarna varit utan antibiotika.

– Gäller det slaktgrisperioden? I så fall kan vi sätta in hela den svenska produktionen i konceptet i dag, sa Margareta.  
Röster i publiken önskade sig överlag enklare och tydligare ursprungsmärkning av livsmedel, framförallt på restauranger.

Det är bråttom

Panelen var enig om att samverkan är en framgångsfaktor för att minska antibiotikaresistensen. Det gäller både mellan olika aktörer inom landet och mellan Sverige och andra länder, i syfte att påverka internationellt.

Panelen var också överens om att det inte går att vänta till i morgon med att jobba för minskad antibiotikaresistens - det är bråttom.

Emma Sonesson
Grisföretagaren