Publicerad 2018-09-08
PRRS, Porcine Reproductive Respiratory Syndrome, är en virussjukdom som drabbar tamgrisar. Precis som namnet antyder, leder den till reproduktionsproblem hos suggor, svagfödda smågrisar med nedsatt allmäntillstånd och luftvägslidande hos slaktgrisar.Foto: Mostphotos


”Det är oerhört viktigt att vi håller PRRS utanför landets gränser!”

PRRS är en sjukdom som i dag inte finns i Sverige. Inom kort kommer dock EU att genomföra en röstning som kan komma att ändra på detta, något som branschen ihärdigt arbetar för att stoppa.

I övriga världen är PRRS, Porcine Reproductive Respi-ratory Syndrome, en mycket utbredd och kostsam sjukdom. Som ett exempel kan nämnas att PRRS beräknas kosta den amerikanska grisbranschen 600 miljoner dollar årligen. 2013 gjorde danska Seges en uppskattning av vad PRRS kostar den danska grisbranschen och kom fram till mellan 47 och 325 miljoner danska kronor per år. Ett annat stort dilemma är det ökade behovet av antibiotika som följer i sjukdomens spår.

2007 hittades PRRS i Sverige på ett tiotal gårdar. Utbrottet bekämpades med hjälp av utslagning och sanering, till en kostnad av runt 50 miljoner kronor.

Gård & Djurhälsan är ansvarig organisation för det svenska PRRS-över­vaknings­pro­grammet. Liv­djurs­produ­center och suggpooler provtas två gånger per år och ett antal slaktgrisar från alla svenska gårdar provtas årligen på slakteri.

 

Ebba Schwan är veterinär och arbetar på Svenska Djur­bönders Smittskyddskontroll, SDS. Om Sverige förbjuds att på ett effektivt sätt hålla PRRS utanför landet har politiken fått vinna över vetenskapen, menar hon. Foto: SDS

EU:s handelsregler

Förutom övervakningsprogrammet provtas alla grisar som importeras till landet. De krav som Jordbruksverket kan ställa vid import av djur är dock reglerade via EU.

– PRRS finns egentligen inte med i EU:s djurhälsoförordning som en listad sjukdom som man får testa djur för vid import. När Sverige gick med i EU 1995 sökte vi om tilläggsgarantier, att få fortsätta provta djur vid import, och fick det beviljat under en övergångsperiod. Efter det har vi under många år inte fått någon förfrågan eller krav på att sluta provta vid import, det har bara rullat på, berättar Ebba Schwan, Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll, SDS.

Branschen tar strid

Frågan har nu aktualiserats i och med att EU håller på och uppdaterar djurhälsoförordningen. Sverige har lobbat hårt, och även nått framgång, på så vis att PRRS mest troligt kommer att bli en så kallad listad, ”viktig” sjukdom. Problemet är dock att de listade sjukdomarna i sin tur ska kategoriseras, och att det ser ut som att majoriteten av medlemsländerna kommer att rösta för att PRRS kategoriseras som en sjukdom som inte får omfattas av provtagningskrav vid handel med djur.

Den svenska grisnäringen har tryckt på, både via myndigheter och departement, för att Sverige bör rösta emot kategorisering av PRRS som en icke reglerbar sjukdom vid handel. Nyckelpersoner i branschen, däribland Sveriges Grisföretagares ordförande Ingemar Olsson, har skrivit brev* till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i frågan, och på Svenska Dagbladet debatt skriver de: ”Om regeringen sviker kommer det att leda till stort djurlidande…I förlängningen äventyras även allas hälsa genom det ökade antibiotikabehovet”.

– Vi menar att det är en principsak, Sverige måste rösta emot för att stå upp för vad vi tycker är rätt. Men tyvärr har vi fått indikationer på det motsatta, utan en förklaring till varför, säger Ebba.

Virus sprids snabbt

I dag är det i princip bara semingaltar från Norge som importeras. Faran med att lätta på regelverket kring hälsokontroll av djur från utlandet menar Ebba är att olika aktörer kan känna sig lockade att exempelvis importera smågrisar från Danmark.

– Det är oerhört viktigt att vi håller PRRS utanför Sveriges gränser! Har vi väl fått in viruset så sprids sjukdomen så fort att den snabbt är utom kontroll, säger Ebba.

Regeringen i sin tur menar att PRRS-friheten kan säkerställas i framtiden med hjälp av ett kontrollprogram, drivet av näringen.  

– Idén är god, men vi anser att det inte är lika säkert som en regel om provtagning i införseldirektivet. Det går alltid att hitta kryphål i ett kontrollprogram.


Gå emot regelverket

Istället menar Ebba att den svenska regeringen, i det fall EU väljer att kategorisera PRRS som en icke reglerbar sjukdom vid handel, bör stötta branschen och även minska djurlidandet genom att fortsätta kräva provtagning vid handel från länder som inte är fria.

– Det finns ju andra länder som struntar i andra regler, titta bara på svanskuperingen! Och om Sverige mot all förmodan skulle bli draget inför EU-domstolen, menar jag att vi har så pass goda argument för att få lov att provta, att det inte alls är säkert att vi skulle bli dömda.

Röstningen om listning och kategorisering av djursjukdomar äger rum inom kort och målet är att den nya djurhälsoförordningen ska träda i kraft våren 2021.

Emma Sonesson
Grisföretagaren