Publicerad 2018-10-10
Danskarna satsar stort på att anlägga våtmarker. Till sin hjälp har lantbrukarna ett antal konsulter, som kan bistå med projektering och pappersexercis. Foto: Mostphotos


Stora miljöregelförändringar för  danska grisföretagare

Fler grisar och ökad gödsling med mineralkväve ska öka lönsamheten på danska gårdar. Men för att kompensera genomförs också en rad olika miljöåtgärder.

På miljöområdet i Danmark är det övergödnings- och växtnäringsfrågan som begränsar utvecklingen av grisproduktionen, inte klimatfrågan som man skulle kunna tro. Medan den svenska livsmedelsstrategin tar sikte på ökad produktion har danskarna gjort en livsmedelsstrategi med mål både om ökad produktion och detaljerade mål om minskat kväveläckage. Med den breda politiska uppgörelsen bakom deras ”Landbrugspakke” slår de två flugor i en smäll och klarar både EU:s vattendirektiv och egna mål om mer dansk mat.

Ökad gödsling tillåts

Medan Sverige och de flesta andra länder numera fokuserar på att minska fosforläckaget från åkermarken tänker de mest på kväve i Danmark. I Danmark utlakas i medeltal 50-60 kilo kväve per hektar och i Sverige 18-20 kilo, alltså 300 procent mer i Danmark. Så blir det med en gödselmängd från 25 miljoner grisar på samma åkerareal som vi föder upp 2,5 miljoner grisar på.

Sedan många år har danskarna ett system med gödselräkenskaper som innebär lagstadgade max för kvävegivor per hektar, även för mineralkväve. Andra länder har endast rekommendationer. Gödselräkenskaperna har tillåtit kvävegivor 20 procent under ekonomiskt optimum. Det ändras nu och högre givor tillåts till danska böndernas glädje.

Fler danska grisar

Danskarna har även haft ett eget tak för balans mellan gödsel på gården och spridningsareal. Nu höjs det från 1,4 till 1,7 djurenheter per hektar som egentligen är till EU-nivån som motsvarar 170 kilo kväve per hektar, alltså samma som i Sverige. Det görs för att ”…skabe et vækstrum for den danske slagtesvinsproduktion og øge aktiviteten på de danske slagterier…” (fritt översatt skapa tillväxtmöjlighet för dansk slaktgrisuppfödning och öka aktiviteten på de danska slakterierna, reds. anm.).

Allt måste dock kompenseras

Den nya danska offensiven har inte gått obemärkt förbi. EU har skrivit brev och ställt frågor hur vattendirektivets mål ska nås trots mer kvävegödsel med mera. Därför införs ett helt nytt system med max tillåten kväveutlakning i ett visst antal kilo per hektar. Landet har delats in i 90 avrinningsområden för vatten och vart och ett av områdena tilldelas en siffra för vad som får läcka från marken. Taket kommer bero av kustvattnets känslighet för att belastas med kväve. Det kommer sannolikt bli bättre för en del och värre för andra, jämfört med dagsläget.

Samtidigt har danskarna blivit lite mer svenska genom att de vill utnyttja möjligheterna i landsbygdsprogrammet. De gör en stor satsning på att frivilligt anlägga tusentals våtmarker. 28 stycken så kallade oplandskonsulter är anställda för att hjälpa lantbrukarna att projektera och sköta pappersarbetet.

Inspiration för sverige

Den som vill vara lite spetsig kan beskriva det som att ökad gödsling och fler grisar kommer öka kväveutsläppet och då blir nya våtmarker nedströms åkermarken som en slags disktrasa för att torka upp den nya ökade mängden kväve som rinner dit. Fast våtmarkerna är också bra för den biologiska mångfalden.

Som sammanfattning är det ett djärvt sätt att både öka produktionen och minska belastningen på miljön som nu görs i Danmark. Det kan vara något att bli inspirerad av i Sverige där det inte finns ett strategiskt samtal om produktion och miljö på samma sätt.

Markus Hoffman
Frilans