Publicerad 2018-12-13
Mötet inleddes med att representanterna från handels- och grossistledet fick göra studiebesök i Örjan Bertilssons stallar, där han berättade om sin verksamhet. Foto: Lotta Henrysson


”Det gäller bara att hitta vägen”

Att tillsammans hitta en hållbar väg ut ur torkkrisen och en långsiktig lönsamhet, var syftet med det möte som Hallands Grisföretagare ­arrangerade på Ästad Vingård i mitten av november. Representanter från handel, grossistled, slakteri, bank och rådgivning diskuterade frågan tillsammans med ett antal utvalda grisföretagare.

Mötet var initierat av medlemmar i Hallands Grisföretagare, som tyckte att det fokuserats mer på nöt och lamm efter torkan, än på gris.

– Att det finns en framtid för svensk grisproduktion råder det ingen tvekan om. Det gäller bara att hitta vägen, inledde moderatorn Mattias Espert.

Sveriges Grisföretagares ordförande Ingemar Olsson summerade konsekvenserna av torkan:

– Normalt skördar vi 6,5 miljoner ton spannmål. I år blev det 3,2. Det innebär att Sverige blivit nettoimportör istället för nettoexportör. Vi har en merkostnad på mellan fyra och fem kronor per kilo slaktvikt, vilket innebär runt 1,50 per kotlett. Merkostnaden för branschen är runt 1,2 miljarder, som 800 grisproducenter ska dela på. Ännu är det bara nöt och lamm som fått en del stödpengar. Det vi har att förlita oss på är marknaden.

 

Margareta Åberg, LRF Kött, gjorde en dragning om den afrikanska svinpestens oroväckande framfart i Europa och Kina och veterinär Erik Lindahl konstaterade:
– Kontentan av det här är att ju mindre kött vi importerar, desto mindre risk är det att ASF kommer ut till våra vilda djur.Foto: Emma Sonesson

Långsiktig lönsamhet

Grisföretagarna på mötet efterfrågade en mer långsiktig lönsamhet.

– Jag vill kunna ta ut en lön som alla andra. Jag vill också ha tillräckligt med muskler för att kunna renovera och investera i mina stallar. Vi måste få ha en högre lönsamhet, framförallt i topparna. Då är vi bättre rustade att klara en sådan här smäll, hördes det från dem.

Likaså lyftes ökad lönsamhet som en nyckelfaktor för att kunna attrahera en ny generation grisföretagare till branschen och en lantbrukare räckte ut handen till leden närmre konsument:

– Vi känner trots allt att vi inte riktigt får betalt för de svenska mervärdena. I dag är det i stort politiska beslut som säger hur vi ska producera en gris. Det är intressant att höra mer marknadsmässiga signaler - vad är det handel och grossister vill ha?

 

– Konsumenten förväntar sig att bli attraherad, inspirerad och uppleva relationer. Det är Livsmedelsföretagens analys av vad konsumenterna vill i framtiden, sa Ingemar Olsson, ordförande i Sveriges Grisföretagare.

Slakteriernas verklighet

Jonas Tunestål, vd på KLS Ugglarps, gav i sin tur slakte­riernas perspektiv på läget:

– När kostnaderna stiger ökar tillgången för oss kortsiktigt. Alla ska ner i slaktvikt, vilket ger en motsatt marknadseffekt. Vi vet samtidigt att den kortsiktiga marknadseffekten kommer att följas av en långsiktig effekt som innebär minskad tillgång om vi inte gör något. Därför är det så extremt viktigt att alla i näringen har ett långt perspektiv på detta, sa han och fortsatte:

– En annan effekt som vi också har är att när vi gör en prishöjning och det ger effekt i handeln så ger det en minskad konsumtion. Men jag kan ju inte köpa in 80 procent av vår råvara under ett halvår för att normalisera. Det är det här som är vår kluriga verklighet. Sen ska man inte ha det som ursäkt för att man inte kan sätta rätt prisbild. Sätter vi inte rätt prisbild nu kommer vi att sakna kött om ett tag.

HKScans Torbjörn Lithell höll med, och underströk samtidigt företagets framtidstro:

– Vi tror på framtiden annars hade vi inte investerat 60 miljoner kronor i Kristianstad-slakteriet.

 

Jörgen Jarlebris som driver Ica nära i Hunnestad och Mats Heljestrand, kategoriansvarig för kött på Ica, var några av de som tog del av grisföretagarnas syn på torkkris och långsiktig lönsamhet.

Förbättringspotential

Att handel och grossister vill ha svenskt kött framöver framkom tydligt. Ett exempel är Fazer Food Services som enbart serverar svenskt griskött och svenska charkprodukter, vars representant på mötet uttryckte oro för att inte klara av att följa åtagandet om det blir brist framöver.  

På mötet identifierades ett antal områden där det finns utrymme till förbättringar, och från grisföretagarnas sida föreslogs en plattform för utbyte mellan primärproducent, slakteri, handel och grossister, något som handel och grossister dock inte ville ha.

– Det är för mycket konkurrens inblandat för att diskutera gemensamt. Signalerna måste gå via slakten, sa Majsan Pense på Coop och Mats Heljestrand på Ica höll med.

Att det finns ett behov av att få tillbaka en del av förlusterna orsakade av sommarens torka, via högre priser till konsument, kan ingen på mötet ha missat. Några löften gavs dock inte.

Mattias Espert summerade:

– Det finns en stor önskan att vi pratar med varandra och försöker få upp priset. Det är en önskan och en uppmaning som är tydlig från oss, och hos vissa är det ganska akut.

Områden med förbättrings­potential enligt deltagarna:

Storytelling och gårdsmärkning
”Kommer Örjan (Bertilsson, grisföretagare, reds. anm.) till min butik kan jag utan vidare ta tio kronor extra.”

Större fokus på smak och näringsinnehåll
”Vi slår oss för bröstet när det gäller antibiotikafrågan och den är såklart jätteviktig. Men det är inte det man tänker på när man lägger köttet på tallriken.”

Signaler från försäljningsleden om att de vill ha svenskt kött på lång sikt
”Vi står inför en likviditetskris. Då är de signalerna väldigt viktiga att ha med när vi går till foderföretag, banker och så vidare.”

Ta fram nya styckningsdetaljer
”För en ny styckningsdetalj kan man ta ut ett högre pris utan att folk reagerar.”

Fokusera mer på miljö och hållbarhet
”Miljö kan vara tungt, men hållbarhet är inne.”

Jämnare storlek på styckningsdetaljer
”Vi tycker att råvaror som skiftar i storlek är naturligt, men så tänker inte konsumenten”.

Prismodell som ger jämnare grispris över tid
”Det skulle underlätta för bankerna att låna ut mer till lantbruket.”

Emma Sonesson
Grisföretagaren