Publicerad 2019-05-16
PDS försämrar djurvälfärden och sänker produktiviteten. Större kunskap kring vad det är som orsakar PDS skulle öka möjligheterna till att förebygga problematiken väsentligt. Än saknas dock flera bitar i kunskapspusslet. Foto: Emma Sonesson


PDS kan börja redan  före grisning

Grisningsfeber, eller PDS (postpartum dysgalactia syndrome) som det numera benämns, kan vara ett gissel inom smågrisuppfödning, med svältande smågrisar och förhöjd antibiotikaförbrukning som följd. Ny forskning tyder nu på att syndromet utvecklas redan under sen dräktighet.

Forskargruppen undersökte förändringar i hormonspel och metabolism hos 38 suggor med PDS och jämförde med motsvarande hos 38 friska suggor. Syftet var att förbättra möjligheterna till säker diagnos och öka kunskapen om bakomliggande faktorer.

Suggorna med PDS visade sig ha signifikant högre nivåer av hormonerna 8-epi-PGF2α, cortisol, och pro-hormonet CgA redan före grisning. Detta tolkar forskarna som att PDS uppstår redan under sen dräktighet. Efter grisning hade de sjuka suggorna lägre nivåer av C-peptid, som speglar kroppens insulinproduktion. Detta kan tyda på sämre foderintag.

Magdalena Jacobson på SLU är en av forskarna bakom studien.
 

Magdalena Jacobson är professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper på SLU. Hon har tillsammans med kollegor från Sverige, Danmark och Spanien kartlagt hormonspel och metabolism hos suggor med respektive utan PDS. Foto: SLU

Vilka störningar sent i dräktigheten kan leda till att suggan utvecklar PDS?

– Vi vet inte detta i dagsläget, det här är helt nya fynd. Det finns ett par gamla, svenska studier som indikerar att utfodringen före grisning har betydelse för utvecklingen av det som förut kallades grisningsfeber, men vad det är som händer vet vi inte. En teori, men som vi för närvarande inte har några belägg för, är att det kan handla om en frisättning av endotoxiner, ”gifter”, ofta bestående av delar från sönderfallande tarmbakterier, som tas upp från tarmen till blodomloppet. Detta skulle kunna knyta an till den gamla teorin att förstoppning har betydelse för den här sjukdomen.

Hur går ni vidare med kunskapen från den här studien?

– Om vi hade haft pengar, så skulle man kunna få i gång en diagnostik; börja med att sätta upp analysmetoden här i Sverige, därefter skulle man undersöka ett större antal suggor så att man får en klarare bild av metodens säkerhet, och sedan skulle man kunna börja fundera över att utveckla ett så kallat on-site test. Sedan skulle man vilja försöka gå vidare med att undersöka orsaken eller orsakerna till förändringarna, till att börja med försöka undersöka LPS*-hypotesen. Det bästa vore ju om man kunde hitta bakomliggande orsaker så att man kan förebygga sjukdomen. Vi har också en massa film-material från den här studien liggande som skulle behöva bearbetas, för att se om det kan finnas några miljö- eller beteendefaktorer som kan ha betydelse.

Kan man tänka sig att man i framtiden ute på gård kan upptäcka PDS redan före grisning och då åtgärda det på något vis, så att smågrisarna slipper bli lidande?

– Det var vår tanke när vi började den här studien, men det kräver ganska mycket utvecklingsarbete och eftersom pengarna i projektet är slut, så är det svårt att sia om detta.

*LPS=Lipopolysackarider är ämnen som bildas av bakterier och som kan bli giftiga i alltför stor mängd.
 

Emma Sonesson
Grisföretagaren