Publicerad 2019-08-29
Kerstin Sigfridson arbetar som foderutvecklare på Lantmännen och var på Zero Zink Summit för att hämta hem nya erfarenheter kring foder och utfodring i samband med avvänjning utan zink. Foto: Lantmännen

Hallå där Kerstin Sigfridson,

foderutvecklare på Lantmännen, som också varit på Zero Zink Summit!

Berätta om zinkets verkan i grisen!

– Att höga halter av zink verkar dämpande på avvänjnings­diarré är väl befäst. Exakt varför och hur det fungerar är faktiskt inte riktigt klart, men det verkar som att de höga zinknivåerna hjälper till att göra tarmen mer motståndskraftig samtidigt som tarmflorans sammansättning påverkas. Zink har stor betydelse för hud, hår och mycket annat, exempelvis hur stadigt och starkt tarmepitelet är. Vid avvänjningsproblem är i princip alltid tarmen skadad och då fungerar varken näringsupptag eller immunförsvar.

Hur gick diskussionerna kring foder på Zero Zink Summit?

– Givetvis pratades det en hel del om foder. De fyra viktigaste punkterna var vikten av att grisarna äter både före och direkt efter avvänjningen, att proteinhalten i fodret påverkar diarrérisken, hur olika fibertyper kan påverka risken för störningar och effekten av olika tillsatser.

Hur resoneras det i andra länder kring proteinhalten i fodret?

– Diskussionen om proteinhalter var extra intressant. Här är man långt ifrån överens. Vad man menar med låg och hög råproteinhalt är olika i olika länder. En engelsman skulle inte gå under 20 procent, av rädsla för att det straffar sig på produktiviteten. Danskarna har just sänkt sina råproteinnormer till avvänjningsgrisar till 17,5 procent och det tycker vi här i Sverige är ganska högt. Min känsla är faktiskt att danskarna kommer att skruva ner sina riktlinjer ytterligare längre fram.

Hur kan fiber påverka?

Det pratades en hel del om fiber. Fibern är bland annat viktig för att gynna rätt bakterier i tarmen och för att få ett bra flöde genom mag-tarmkanalen. Här kommer vi säkert att lära oss mer kommande år. Det är dock klart att balansen mellan olika typer av fiber är en viktig del i ett välbalanserat smågrisfoder.

Regelverket säger att sugg- och smågrisfoder som ges till och med 35 kilo får innehålla 150 ppm zink. Foder till övriga grisar får innehålla 120 ppm. I ett avvänjningsfoder med medicinska halter av zink är de vanligt med 2 000 eller 2 500 ppm zink. Ett sådant foder måste förskrivas av veterinär. Foto: Mostphotos

Vad sades på mötet om alternativa tillsatser?

Det fanns många företag på plats som marknadsför olika typer av tillsatser. Zink har varit både billigt och effektivt och har varit en tuff konkurrent till andra tillsatser. Det presenterades exempelvis olika typer av specialzink som på olika sätt skall kunna ge liknande effekt som hög dos av zinkoxid men vid laglig dosering av zink. Flera foderföretag presenterade också sina egna lösningar som oftast var en mix av olika tillsatser som syror, andra tillsatser, specialbehandlade råvaror, jästprodukter, enzymer, special­zink med mera.

Varför är det så viktigt att smågrisarna äter och dricker i samband med avvänjning?

– I många av studierna som presenterades på zinkmötet hade man jämfört ”eaters” och ”non-eaters” vid avvänjningen. ”Eaters” klarar sig alltid bättre. Orsaken är att en tom tarm snabbt blir en skadad tarm, då fungerar inte näringsupptaget. Dessutom ökar risken markant att patogenerna tar över i tarmen och då blir problemen ännu värre. Alla var väldigt överens om vikten av att grisarna har kommit igång att äta innan avvänjning och att det är ännu viktigare att de fortsätter att äta efter avvänjning. Att grisarna känner igen fodret i sin nya miljö bedöms som en av de viktigaste pusselbitarna för att få igång foderintaget. Detta har vi varit dåliga att trycka på. En bra tumregel är att grisarna bör ha fått avvänjningsfodret från och med cirka fem dagar före avvänjning.

Ser du något positivt med zinkförbudet?

– Alla är överens om att zinkfoder underlättat smågrisproduktionen, men ur ett foderperspektiv så har det varit negativt för utvecklingen. Nu tar forskning och innovation fart igen och det känns hoppfullt. Ur svenskt perspektiv så finns det faktiskt fördelar med förbudet. Vi har visserligen haft ganska utbredd användning av zinken men inte 100 procent som det nästan varit i Danmark. Våra tunga och robusta avvänjningsgrisar är en annan fördel. Många av försöken som redovisades på mötet var gjorda på sexkilosgrisar, där har vi i Sverige en otrolig fördel, våra smågrisar väger 50 procent mer. Zinkanvändningen har ju ofta medfört diarréproblem efter avvänjningsperioden. Klarar man avvänjning utan zink så kommer det problemet att minska. Vi ska också komma ihåg att zink smakar illa, vilket inte är inte positivt för foderintaget. Det är lättare att få grisarna att äta foder utan högdoszink. En annan fördel för oss i Sverige är också, att även om det är länge sedan, så är vi fortfarande ganska många som kommer ihåg hur vi klarade av att fasa ut antibiotikan. Vi skall inte heller underskatta den negativa effekt som högdoszinken har på både miljö, resistensutveckling och på hur konsumenterna ser på svensk grisproduktion.

– Det viktigaste praktiska rådet som jag har att ge i dag när det gäller foder är att jobba med att introducera foder under diperioden. Gå över till avvänjningsfodret cirka fem dagar innan avvänjning så att det är bekant när allt annat förändras för grisen. Lägg även lite extra tid de första dagarna efter avvänjning så att så få grisar som möjligt inte kommer igång att äta, tipsar Kerstin Sigfridson. Foto: Emma Sonesson

Vilka är dina viktigaste slutsatser från zinkmötet?

– Det var jättespännande att intresset var så stort och att deltagarna var en mix av veterinärer, rådgivare och nutritionister. Slutsatsen är att det inte finns någon enkel ersättning. Lösningen är att jobba tillsammans - skötsel, miljö, foder och den veterinära sidan. Nu när arbetet med att ersätta zinken är igång på allvar både hos forskare och hos företag så är jag säker på att vi kommer att göra framsteg som underlättar produktionen, om inte lika mycket, så i alla fall klart märkbart.

Hur jobbar Lantmännen för att hitta en lösning?

– För det första är det viktigt att komma ihåg att ganska många klarar sig redan i dag utan zink och bara de senaste månaderna så har den andelen blivit lite större. Vårt viktigaste avvänjningsfoder kallar vi Gottfrid. Det är ett för Lantmännen typiskt avvänjningsfoder som bygger på låg proteinhalt, välbalanserat innehåll av både aminosyror, fiberkomponenter, olika syror, fiskmjöl och mjölkprodukter. Sedan i våras var vi dessutom först i Sverige med att använda aminosyran isoleucin i ren form. När det gäller utveckling och ny kunskap så jobbar Lantmännen med två olika ”konceptfoder”. Radikal A211 har extra låg råproteinhalt och innehåller dessutom Lantmännens patenterade AF-koncept. WinWean A312 har vi utvecklat tillsammans med vår samarbetspartner Schothorst Feed Research i Nederländerna, men utan att tappa våra positiva erfarenheter av lite lägre proteinhalt. WinWean är dessutom ett mjölfoder vilket också är lite nytt i Sverige. Det kan absolut vara positivt i vissa besättningar. Vi kallar Radikal och WinWean konceptfoder eftersom vi kommer att fortsätta utveckla dessa i takt med att det kommer ny kunskap.

Vad vill du skicka med till den som vill förbereda sin besättning inför en övergång till foder utan medicinska halter av zink?

– Tänk på att tiden går ganska fort och det kan vara bra att ha provat innan förbudet träder i kraft. Det kan också vara lättare att prova på sommarhalvåret när för kalla stall inte ställer till med problem. De flesta har bra rutiner som det gäller att följa. Fungerar det inte så skall man inte tveka att ta hjälp för att ta fram nya och bättre rutiner. När det gäller foder och utfodring så är budskapet klart: smågrisarna ska ha ett bra foder, och man bör inte byta foder i samband med avvänjning, utan det foder som man avvänjer på ska de ha ätit minst fem dagar före avvänjningsdagen. Att jobba med intaget är lika viktigt både innan avvänjning och dagarna efter avvänjning. Det är jätte­roligt att allt fler vågar prova utan zink, vi får mycket positiv feedback från kunder som provar, så det känns väldigt hoppfullt!

En svensk poster på Zero Zink Summit

Ingen svensk föreläsare höll föredrag på Zero Zink Summit, men en svensk poster fanns med på utställningen. Ämnet på postern var Lantmännens AF-koncept med SPC, ett patent som i dag ägs av Lantmännen Functional Foods.

Konceptet togs fram i samarbete mellan forskare vid Sahlgrenska sjukhuset, veterinärer och foderutvecklare på Lantmännen, med Leif Göransson i spetsen. Det bygger på att aktivera ett kroppseget försvar mot vätskeobalans (protein AF) genom att ge speciellt processad spannmål (SPC) i födan. Användningen av SPC initierades redan på 80-talet i samband med att svenska lantbrukare slutade ge antibiotika i förebyggande syfte. SPC var då en av ingredienserna i Lantmännens foder vid utfasningen av antibiotikan. De senare åren har AF-konceptet dock konkurrerats ut av det billigare zinket, men i dag visar marknaden ett allt större intresse för SPC igen.

SPC fungerar inte bara till grisar utan används i dag även till patienter med inflammatoriska tarmsjukdomar samt till patienter med Ménières sjukdom. SPC är även en ingrediens i hästfoder för att minska risken för diarré samt för att snabbt återställa vätskebalansen efter träning och tävling.

Emma Sonesson
Grisföretagaren