Avdragen på avräkningen – detta används de till

Mot slutet av varje slaktavräkning finns ett antal avdrag per gris eller per kilo kött. Men till vilka organisationer går egentligen dessa pengar och vad används de till? Grisföretagaren kollade upp saken. 

 

Theres Strand.
Foto: Svenska Köttföretagen

Branschutvecklingspengen 

Ansvarig Theres Strand, Svenska Köttföretagen

Berätta om finansieringen av branschutvecklingspengen!

– Branschutvecklingspengen är en del av posten Bransch­utveckling Gris på slaktavräkningen. Hur mycket det är per gris kan variera marginellt, beroende på hur många grisar som slaktas. Den totala potten för nöt, lamm och gris är tre miljoner kronor, varav 65 procent eller 1,95 miljoner kommer från gris. 25 000 kronor går åt till administration, resten går till de projekt som beviljas medel. Varje djurslag får tillbaka i förhållande till hur mycket de bidragit med till potten. Vissa projekt berör alla tre djurslagen, då bidrar alla. 

Hur uppkom branschutvecklingspengen?

– Den kom till 2016. Man tyckte att det behövdes finansiering för mer gårdsnära mindre projekt som snabbt skulle komma till användning ute på gårdarna. 

Vilken typ av projekt kan beviljas medel via Branschutvecklingspengen?

– Det är väldigt blandat, allt från forskning till kunskaps­inhämtning, fortbildning och olika arrangemang. 

”Effektiv och klimatsmart slaktgrisproduktion med upp­daterade utfodringsrekommendationer” är ett av projekten som beviljades medel från branschutvecklingspengen 2019. Sökande är Monica Hansson, HKScan.

Kan vem som helst söka medel?

– Ja, men det som är viktigt är att projekten bidrar till utveckling av branschen som helhet. Du kan alltså exempelvis inte beviljas medel för en investering på en enskild gård. En lantbrukare skulle däremot kunna beviljas medel för att göra ett försök som sedan hela branschen kan dra lärdom av. 

Hur går beslutsprocessen till när det bestäms vilka som ska beviljas medel? 

– Det börjar med att vi sätter upp ett antal kriterier som vi vill att projekten ska uppfylla, de kan variera lite från år till år. För gris är två representanter för Sveriges Grisföretagare med och sätter kriterierna. Sedan gör vi en utlysning som vi försöker sprida så mycket som möjligt. När vi fått in ansökningarna och gått igenom dem diskuterar vi vilka vi tycker är relevanta och beslutar därefter om vilka som ska beviljas medel. Minst tre av kriterierna ska vara uppfyllda.

Vilka finns med i beslutsgruppen?

– Representanter för Svenska Köttföretagen, LRF och respektive djurslagsförening. 

Hur stort är antalet ansökningar i förhållande till antalet projekt som beviljas medel? 

– Det varierar mellan djurslag. Inom gris har vi inte behövt avslå jättemånga projekt. 

Enstaka projekt har inte blivit av, exempelvis Baskurs gris. Vad händer med de pengarna?

– De går tillbaka in i nästa års pott. Detsamma gäller om pengarna i ett projekt inte går åt i den omfattning som man uppskattat. 

Hur jobbar ni med att resultatet av kunskapsprojekten kommer ut på stallgolvet?

– Det är en del av bedömningen av ansökan. Där redovisar den sökande hur man avser att sprida budskapet och om vi inte anser att det är tillräckligt bra så får man inte pengar helt enkelt. I andra fall har vi beviljat medel med en uppmaning om att jobba ytterligare med kunskapsspridning. 

Finns det något sätt att mäta uppnådd nytta av projekten?

– Nej, det är jättesvårt eftersom projekten är så olika. För vissa projekt är det i princip omöjligt att sätta ett monetärt värde på nyttan. Ett exempel är Grisföretagardagen. Hur värderar man nyttan av den? Andra projekt, exempelvis det om att utrota dysenteri*, kanske det skulle gå att sätta pengar på och den pengen är troligtvis ganska stor. 
 

Kom med idéer!

Har du idéer om vilka kriterier du vill ska gälla för branschutvecklingspengen 2020? Då är du mer än välkommen att spela in dem till Theres Strand på SvKf eller Jeanette Elander, SGF! Men vänta inte för länge, kriterierna spikas inom kort!

Projekt som beviljats medel hittills hittar du på Svenska Köttföretagens hemsida.

 

Kees de Jong
Foto: Carolina Wahlberg

Branschmedel 

Kees de Jong, vd Gård & Djurhälsan

Hur mycket pengar får Gård & Djurhälsan via avräkningen i form av branschmedel?

– Gård & Djurhälsan har olika flöden av pengar in; från våra kunder, från Jordbruksverket och via branschmedel. För gris är det knappt sju miljoner som erhålls via branschmedel. Vi är måna om att hålla reda på och ha transparens kring vad vi gör för de olika pengarna, varje pott ska gå till rätt saker. Även om vi är ett vinstdrivande företag så ska vinsten inte genereras via de pengar vi får via Jordbruksverket eller branschmedel, men de ska heller inte belasta övrig verksamhet ekonomiskt.

Ge exempel på vad branschmedlen används till!

– De här pengarna ger oss möjlighet att driva och gå in och engagera oss i viktiga frågor. En del projekt är djurslagsgemensamma för de djurslag vi arbetar med, som exempel kan nämnas slakterivägledningen, den nya djurhälsolagen och antibiotikafrågor. Branschmedlen delfinansierar även Svenska Djur­­­bönders Smitts­kydds­kontolls (SDS) verksamhet. Andra projekt är mer djurslagsspecifika, exempelvis zinkprojektet och närvaron i benchmarkinggruppen Interpig. En del arbeten löper över flera år, andra är kortare. Medlen ger oss även möjlighet att föra branschens talan hos departement och myndigheter. Väldigt mycket av det vi gör handlar om att ta fram kunskap och sprida den brett i näringen. Vi har därför en hemsida som är öppen för alla och mycket av den kunskap som finns där kan förmedlas tack vare de här medlen. 
 

Anpassning och utveckling av uppföljningsprogrammet WinPig görs inom ramen för branschmedlen som Gård & Djurhälsan erhåller via slaktavräkningen. Foto: Mostphotos


Går det att göra nån uppskattning av den ekonomiska nyttan av arbetet ni gör för branschmedlen?

– Nej, det är svårt då det ofta är insatser av bred karaktär. Det är klart - tittar man på afrikansk svinpest som är ett område där vi engagerar oss, så är det lätt att räkna hem insatsen om den innebär att Sverige förblir fritt från viruset. Såklart gör pengarna nytta, men det är svårt att sätta kronor på de olika insatserna, men de är avgörande inom många områden för att stärka förutsättningarna för producenterna. 

Gård & Djurhälsan förvaltar WinPig. Har det koppling till branschmedlen?

– Det stämmer, det är ett uppdrag som Svenska Pig hade förut och som vi ärvt. Bakgrunden är att Sveriges Grisföretagare ville att det skulle etableras ett uppföljningssystem för att kunna stödja utvecklingen på gårdarna samt erhålla samlad data för svensk grisproduktion. Vi erhåller ersättning för att anpassa och utveckla WinPig till svenska förhållanden. Det beslutades även att avgiften skulle subventioneras vid etableringen, för att uppnå en bred spridning av programmet. Även detta är det uppdrag som behöver egen kostnadstäckning, vi är inget it-företag som ska tjäna eller förlora pengar på WinPig.

Om man som grisföretagare vill påverka vad pengarna används till – hur gör man då?

– Medlen samlas in av slakterierna, men för oss är det viktigt att vi har en dialog med olika branschföreträdare och här är det Sveriges Grisföretagare vi har dialogen med!

Sök på branschmedel på Gård & Djurhälsans hemsida så hittar du mer om olika projekt som finansieras via slaktavräkningen. 
 

Christian Nyrén.
Foto: Stiftelsen Lantbruksforskning

Stiftelsen Lantbruksforskning

vd Christian Nyrén 

Berätta om Stiftelsen Lantbruksforsknings verksamhet!

– Vi håller i ett forskningsprogram som forskare och näring kan söka pengar från. Via Stiftelsen Lantbruksforskning är näringens alla grenar med och finansierar sin egen utveckling. Grisnäringen bidrar via slaktavräkningen. Dessutom har vi ett antal organisationer vid sidan av som bidrar, exempelvis Agria och Gröna arbetsgivare. Inriktningen på ­forskningsprogrammet be­stäms av Stiftelsen Lant­bruksforskning, utifrån vad näringen spelar in. 
 

Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar dels renodlade grisforskning, men även annan forskning, exempelvis inom växtodling och ekonomi, vars kunskap kan appliceras inom ett grisföretag. Foto: Mostphotos


Går pengarna från avräkningen oavkortat till forskning, eller även till organisationens omkostnader?

– Pengarna går oavkortat till forskning. Omkostnaderna kring Stiftelsen Lantbruks­forskning betalas via ett eget kapital som organisationen förvaltar, i kombination med inkomst från försäljning av tjänster.

Betalar alla lantbruksbranscher in pengar till Stiftelsen Lantbruksforskning?

– Ja, alla utom frukt och grönt i dagsläget. Det innebär att en forskare som kommer in med ett projekt på det området bara kan beviljas pengar om kunskapen från projektet kan anses vara allmängiltig. 

Är pengarna som kommer från gris öronmärkta för grisprojekt?

– Nej, de är inte öronmärkta. Men det kommer in runt 2,5 miljoner kronor per år från gris, vilket innebär att vi önskar att grissektorn skall få direkta grisprojekt och projekt relaterade till näringen i storleksordningen fem till 7,5 miljoner per år. Det är inte bara de projekt som man direkt kan identifiera som ett grisprojekt som ger nytta åt grisbranschen. Det gör också exempelvis fältförsök och projekt kring företagsekonomi eller processfrågor. Det är vår målsättning att så många som möjligt ska ha nytta av projekten som beviljas medel. 

Hur går beslutsprocessen till från det att ni får in en ansökan till att projektet beviljas eller avslås medel? 

– Rubriken är att det ska vara nytta för näringen. I steg ett kommer de sökande in med en projektskiss, som bedöms av branschrepresentanter som är utsedda av sektorn, i grisnäringens fall är det Svenska Köttföretagen som utser dem. Projektets relevans bedöms därmed av personer med en god branschkännedom. Om skissen går igenom ber vi om en utförligare projektansökan som bedöms igen av branschfolk, då tillsammans med akademiker, för att säkra kvaliteten även ur ett akademiskt perspektiv. 

De senaste fem åren har rena grisprojekt grovt räknat fått allt mellan noll och åtta miljoner per år. Vad är det som styr den fördelningen?

– Kvaliteten, både när det gäller nytta för näringen och ur akademisk vinkel. Det är väldigt hög konkurrens om medlen, 15 procent av ansökningarna beviljas medel. Det är bara de bästa som får pengar. 

På vilket vis arbetar ni för att forskningsresultaten ska kommuniceras ut och göra nytta i praktiken?

– Forskaren har ett uppdrag att kommunicera sin forskning, det ingår i kontraktet. Sedan jobbar vi för att bransch- och rådgivningsorganisationerna ska föra ut kunskapen. Även om det är viktigt för oss hur många grisbönder som nåtts av ett visst budskap, så äger vi inte den frågan. Men jag vill gärna stretcha så långt det går åt det hållet, det är ju först när budskapet når lantbrukaren som det gör nytta. 

Hur kan man som lantbrukare påverka vilka projekt som ni beviljar medel?

– Lantbrukarna har enorm möjlighet att påverka själva i och med att sektorn själv utser de personer som ingår i beslutsgrupperna. Vi har också infört partsamverkan för ett par år sedan. Det innebär att vi vill ha med en praktiker eller lantbrukare i projektet. Vi tror att om forskaren själv gör ett projekt så är det sannolikt bra, men får vi med en rådgivare eller lantbrukare så blir det mer träffsäkert att det är de viktigaste frågorna man fokuserar på. 
 

Några exempel på projekt som finansieras via Stiftelsen Lantbruksforskning

SVA: Vildsvin invid gårdsknuten – hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest? 

SLU: Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi.

SLU: Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré.

RISE: Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion.

 

Isabel Moretti. Foto: Svenskt Kött

Svenskt Kött

vd Isabel Moretti

Berätta om organisationens bakgrund!

– Ursprunget är Svensk Köttinformation som bildades redan på 80-talet finansierad av slakten som en främjande organisation för just kött. Då fanns redan andra främjandeorganisationer som brödfrämjande och mjölkfrämjande. Då var det en betydligt större organisation som hade kontor i flera städer. 2010 blev Svensk Köttinformation istället Svenskt Kött och då gick också LRF in som en av ägarna. Uppdraget blev då istället att ta ställning för just svenskt kött och svensk köttproduktion. I dag är vi ungefär 3,5 tjänster, varav en är finansierad via EU-projektet Gilla Gris. På 80-talet var fokus för verksamheten nutrition, kost och näring och recept. På 90-talet drabbades svensk köttproduktion hårt av den ökade konkurrensen från övriga EU och i dag handlar det i stor utsträckning om att bemöta skuld- och skambeläggning av kött. 

Det går en krona per gris från slaktavräkningen till Svenskt Kött. På vilket vis bidrar nöt och lamm?

– Vi får in 2,5 miljoner från nöt, runt 700 000 från lamm, fem miljoner från gris plus 2,5 miljoner från LRF. Finansieringsmodellen är be­slutad av ägarna. Pengarna används till att finansiera verksamheten inklusive organisationens omkostnader som löner och lokal.  
 

Klimat, hållbarhet, hälsa och djuretik är frågor som konsumenterna funderar över i samband med valet vid köttdisken. Svenskt Kött jobbar för att räta ut frågetecknen. 


Summera er verksamhet i korta drag!

– Målgruppen är framför allt konsument men också dagligvaruhandel och foodservice. Vi jobbar med att ge argument kring varför det är bra att äta kött - det är bra för dig och det är bra för miljön. Vi har exempelvis riktade kampanjer mot yngre, mot kvinnor, män som grillar och så vidare. I dagens samhälle handlar vårt jobb mycket om att vara där de unga är. De är på sociala medier, de vill inte läsa texter utan hellre se rörliga bilder, så vi jobbar mycket med korta filmer. Projekt som drivs under året kommer bland annat vara svensk chark samt kött och hälsa. Konsumenten har fattat att svenska djurbönder är duktiga i hållbarhets- och klimatfrågorna. Nu behöver vi jobba mer med hälsoperspektivet. Gilla Gris-projektet kommer pågå ytterligare två år och vi kommer också jobba med en större satsning med att få in mer svenskt inom foodservice.

Berätta hur ni jobbar med er hemsida!

Vi har förändrat utseendet och innehållet på hemsidan för att ge svar på de frågor som konsument undrar över och nu är det nästan bara klimat, hållbarhet och miljö som konsument undrar över. Hälsofrågorna bubblar och djuretik kommer och går. Vi har under det senaste året fyllt på med mycket material vad gäller just hållbarhet och klimat. Söker man på kött och klimat så kommer Svenskt Kött numera upp som en källa för fakta, istället för att det bara är Naturskyddsföreningen eller Världsnaturfonden. Den ändringen har gjort att vi ökade antalet sidvisningar på vår hemsida med en miljon på ett år. Det är en enorm förändring som inte minst visar att människor vill få fakta och argument för varför man kan äta svenskt kött med gott samvete, och det ger vi dem. 

Hur fattas beslut kring verksamhetens inriktning och prioriteringar?

– Genom styrelsen, som består av representanter för ägarna. För Sveriges Grisföretagares del är det Jeanette Elander. 

Finns det några målkonflikter mellan köttslagen? Hur löser man dem i så fall?

– Nej, det tycker jag inte. Vi företräder svenskt kött och här finns fler likheter i produktionen än skillnader. Hållbarhet, god djuromsorg och ansvarstagande företagare kännetecknar alla tre branscherna. Vi pratar mycket med konsument om att se helheten och sammanhang. Det är samma sak med våra djurslag, varje köttslag har sin plats i systemet och sina mervärden. Nöt och lamm kämpar i klimatfrågan men är en förutsättning för biologisk mångfald och grisen är klimatsmart och resurseffektiv men inte nyckeln till att öka den biologiska mångfalden. Sedan tar vi så klart fram material med fakta och argument för varför vi behöver just grisen, lammen och nötkreaturen. 

Går det att mäta åstadkomna resultat? Hur i så fall och vad visar de?

– Självklart, och det gör vi hela tiden. Vi mäter förtroende och betalningsvilja för svenskt kött i olika målgrupper. Det är vårt viktigaste redskap för att få veta vad konsument tycker och tänker. Förtroendet för svenskt kött har ökat kontinuerligt sedan 2010 då vi började mäta. Jag har i dagarna fått ungdomsbarometern och ser att ”välj svenskt” fortsatt är i toppen när det gäller att äta hållbart och klimatsmart för 15- till 24-åringar. Jag trodde faktiskt inte det skulle vara möjligt att öka ytterligare men det gör vi och det är superkul! Det är ju så klart inte bara vi i Svenskt Kött som bidragit till detta utan vi är många i branschen som jobbar med att öka förtroendet hos konsument. Vi gör uppenbarligen rätt saker, tänker jag. 

Hans Agné
Foto: Svenska Köttföretagen

Offentlig köttkontroll

Hans Agné, vd Svenska Köttföretagen

Vad menas med offentlig köttkontroll?

– Allt kött som ska användas som livsmedel måste kontrolleras och godkännas. Det görs på slakteriet, dels en kontroll av de levande djuren och efter slakt besiktigas slaktkroppen och dess organ. Besiktningen görs av veterinärer som är anställda av Livsmedelsverket. 

Berätta om turerna bakom nivån på avgiften för köttkontroll!

– Historiskt sett har branschen klagat över att vi hade de högsta besiktningskostnaderna av alla länder i Europa som vi konkurrerar med. Andra länder har ekonomiskt stöd från sina departement för att hantera detta. 2012 sa ­dåvarande jordbruksminister Eskil Erlands­son att han kunde tänka sig att skjuta till 100 miljoner i stöd, under förutsättning att branschen garanterade att de pengarna inte stannar i slakterierna, utan kommer bönderna till nytta. För att åskådliggöra sänkningen specificerades avdraget på avräkningen, först var det runt 35 öre och efter de statliga bidragen någonstans mellan 15 och 20 öre. 2017 höjde Livsmedelsverket sin nota kraftigt. Då steg kostnaden till cirka 26 öre per kilo, en kostnad som slakterierna inte tog ut i början då man inte accepterade kostnadsökningarna. 
 

Kött som lämnar slakteriet ska komma från friska djur och vara säkert att äta. Det säkerställs genom de kontroller som Livsmedelsverkets personal gör. Foto: Mostphotos


Det pågår en tvist mellan Svenska Köttföretagen och Livsmedelsverket kring avgiftshöjningen. Hur går det?

– Slakterierna har överklagat den plötsliga avgiftshöjningen till förvaltningsdomstolen. Vi ifrågasätter att kostnadsökningen är så stor på det här området, när vi inte ser samma utveckling på andra områden. Vi vill betala för de personer som står på bandet och besiktigar, varken mer eller mindre. Vi förlorade i förvaltningsdomstolen, men har överklagat till kammarrätten, där ärendet nu ligger för avgörande. 

Livsmedelsverket aviserade i december att beräkningssystemet för vad varje slakteri ska betala för köttkontrollen ska göras om. Vad innebär det?

– Det stämmer. Från i år har vi fått en ny EU-lagstiftning som berör ­köttkontrollen och för svensk del innebär det att Livsmedelsverket gör om avgiftssystemet, bland annat kommer kostnader och stöd likriktas och beräknas per timme. Tidigare baserades avgifterna på en blandning av arbetstid och antal slaktade djur. Det nya systemet innebär att avgiften kommer att gå upp för vissa slakterier men ner för andra. 

Hur ser Svenska Köttföretagen på detta?

– Småskaliga slakterier har kraftiga stöd för sin köttkontroll och betalar bara för en liten del av sina verkliga kostnader. Det vore väl okej om staten stod för de pengarna. Men i själva verket vältras dessa kostnader över på de större slakterierna och deras producenter vilket vi menar strider mot konkurrenslagstiftningen. I grund och botten tycker vi att det är bra att man betalar för de kostnader man orsakar, de slakterier som byggt upp en effektiv hantering ska också gagnas av det. Det vi är emot är att slakterierna fick reda på detta för sent. Vi menar att det är en respektlös hantering av vår bransch och de bönder som levererar till slakterier som kommer att få en kraftig höjning. 

Så vad gäller nu?

– Slakterierna har bara fått preliminär information om avgiftens nivå, men inget slutgiltigt beslut. Men vissa slakterier kommer säkert att behöva justera avgiften under året. Vi är aktiva i frågan tillsammans med LRF och Svensk Fågel. Sedan börjar arbetet med att till 2021 ta fram en långsiktig modell för hur avgifterna i köttkontrollen skall tas ut. Vi behöver en moderniserad köttkontroll. Vår förhoppning är att Livsmedelsverket visar att man klarar spara 30 miljoner per år.  Det är stora pengar men fullt möjligt och nödvändigt om vi skall uppfylla livsmedelsstrategins mål. 

 

Olika nivåer på avgiften för offentlig köttkontroll över tid (medeltalssiffror gällande större slakteri)
Före 2012 2012 2017 2018 2019 2020
Runt 35 öre 15 till 20 öre. Livsmedelsverket gör avgiftshöjning, men slakterierna väljer att ligga kvar på samma nivå, då höjningen överklagas. 15 till 20 öre. Livsmedelsverket gör avgiftshöjning, men slakterierna väljer att ligga kvar på samma nivå, då höjningen överklagas. 15 till 20 öre. Rättsprocessen pågår. Samtidigt beslutar staten att skjuta till 47 miljoner som en delkompensation för torkan. 26 öre minus 12 öre = 14 öre. Livsmedelsverkets höjda avgift tas ut, då förvaltningsrätten ger avslag. Ärendet överklagas till kammarrätten. Samtidigt sänks avgiften 12 öre med hjälp av torkstödet som beslutades 2018. ?
Nytt system för beräkning av avgiften. Torkstödet är förbrukat.

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 15 februari 2020

Senaste

Tak över smågrishörnan ger värme till fler

Många svenska smågrisproducenter brottas med hög smågrisdödlighet. För att öka chanserna till överlevnad är det viktigt att erbjuda suggan och smågrisarna en optimal närmiljö. I ett projekt finansierat av Jordbruksverket har Gård & Djurhälsans veterinärer dokumenterat olika miljöfaktorer och skötselrutiner i 200 svenska smågrisbesättningar. Här redovisas resultaten gällande miljön i smågrishörnan.  

 

Kommentera