När bogsåret är ett faktum – vad gör man då?

Bästa bogsårsstrategin är att förebygga, så att sår inte uppstår. Men om det trots allt händer - vad gör man då? Hur brukar svenska grisföretagare hantera problematiken och vad säger vetenskapen? Det är något av det som har kartlagts i ett svenskt bogsårsprojekt inom ramen för SvarmPat. 

En del i projektet var en enkät som besvarades av svenska grisföretagare, djurskötare, råd­givare och veterinärer. Av enkätsvaren framkom många olika exempel från fältet på behandlingar av suggor med bogsår. 

I cirka hälften av besättningarna utförs aldrig medicinsk behandling av bogsår. I resterande besättningar används olika kombinationer av lokal- och/eller allmänbehandling med sårsalvor, antibiotika och antiinflammatoriska ­läkemedel. Specifika åtgärder förutom medicinsk behandling, görs i två tredjedelar av fallen. De vanligaste åtgärderna var tejp eller plåsterspray, suggväst och ökad strömängd.

De flesta använder det som man tycker fungerar i sin besättning, men vad gäller just bogsår finns det nästan inga behandlingsmetoder som är vetenskapligt utvärderade. Hanteringen som beskrivs i denna artikel är därför förslag baserade på beprövad erfarenhet, den begränsade vetenskap som finns på gris, samt basala kunskaper om sårläkning.
 

Grunderna i sårvård 

När det gäller behandlingar är det lätt att tänka att det måste innebära en spruta, spray eller salva. Den viktigaste åtgärden vad gäller sårbehandling är dock något så enkelt som rengöring. Antibiotika läker inga sår, det är kroppen som gör det, och för att kroppen ska kunna läka ett sår måste det först vara rent. 

Vad gäller sårvård kan vi arbeta utifrån följande grundläggande principer: 

• Regelbunden inspektion.
• Rengöring.
• Skyddande av läkande vävnad från omgivningen.

Redan när en rodnad i huden över bogen ses kan man ta fram den mjukgörande salvan för att skydda huden. Zinksalva (Apotekets Baby Zinksalve, 100ml 25 % zink­oxid) är det som har testats i några vetenskapliga undersökningar på gris, och då applicerats en gång om dagen. Har man inte försett suggan med tryckavlastning tidigare, så är det hög tid att göra det nu. Betydelsen av tryckavlastning diskuterades i förra numret av Grisföretagaren. 

Omsorgsfull Rengöring

Öppna sår ska rengöras. Rengöring och sårvård gynnar sårläkning och är något vi borde bli bättre på. En vattenstråle med ljummet vatten och en handskbeklädd hand fungerar bra för att reducera antalet mikroorganismer. En ren hink med ljummet vatten och en ny, ren tvättsvamp är en annan metod. Bort med halm och smuts, var inte rädd för att rengöra ordentligt från början, men undvik intensivt gnuggande varje dag. Fortsätt istället inspektera såret och rengör skonsamt vid behov. Tänk på att alltid använda handskar vid hantering av sår och försök hålla boxmiljön så ren och torr som möjligt.

Skydda i möjligaste mån

Kompresser kan sättas över väl rengjorda sår för att skydda dem från omgivningen.  Det är viktigt att inte stänga in någon smuts samt att byta regelbundet. En svårighet är att få kompressen att sitta kvar. Fäst den med någon lämplig sårtejp och se om det fungerar. Alla vet hur nyfikna smågrisar är, och för suggor med äldre kultingar kan det vara omöjligt att använda kompress. 

En bogsårsväst kan hjälpa till att hålla såret ifred från smågrisarna, men det kan också bli för instängt. Glöm inte att titta till såret under västen. Några djurhållare har i enkäten angett att de inte upplever att det fungerar med väst ovanpå ett redan utvecklat bogsår. Särskilt sommartid kan det istället förvärra såret.

Ett enklare alternativ skulle kunna vara att göra riktigt rent och sedan spraya med en skyddande sårspray. Det finns ett flertal sådana på marknaden. Rådgör med din besättningsveterinär om vilka sprayer och salvor du får använda i din besättning. 

Flera djurägare har i enkäten angett att man använder blåspray. Några studier på effekten av sårspray eller blåspray på läkningen av bogsår har vi inte hittat. Observera att vi med blåspray inte syftar på användningen av blåfärgad antibiotikaspray. Någon gård nämner också att de brukar använda sig av aluminiumspray. I ett nordamerikanskt försök såg man ingen effekt av användning av sådan spray.

Se upp för Bakterier i såret

Bogsår är en form av trycksår där det ofta finns bakterier. Bakterierna kan orsaka infektion, men behöver inte göra det. I normalfall läker sår helt utan antibiotika, men infekterade sår kan ha svårare att läka. 

Om såret omges av rodnad eller svullnad, vätskar eller varar, blir större eller fulare, kan det vara infekterat. Det kan också röra sig om en inflammation, och sår som har stannat i en kraftig inflammation kan också ha svårare att läka. I båda fallen är rengöring den viktigaste åtgärden för att hjälpa kroppen på traven.

Antibiotika eller inte?

I de fall allmäntillståndet på suggan är påverkat ska du tillsammans med gårdens veterinär komma fram till vilken åtgärd som är den lämpliga. I vissa fall kan antibiotikabehandling vara rätt behandling, men de flesta är överens om att antibiotika ska användas klokt, och att ge alla bogsårssuggor allmän penicillinbehandling är inte en klok strategi. 

I enkätstudien svarade tre fjärdedelar av besättningarna där bogsår förekommer att cirka var tionde sugga med bogsår behandlas med antibiotika som allmän behandling. Detta var suggor med grava bogsår och/eller vid tecken på nedsatt allmäntillstånd. En fjärdedel av besättningarna uppgav att de aldrig behandlade bogsår med antibiotika. I det stora flertalet besättningar användes bensylpenicillin (Penovet/Ethacillin) som förstahandsval och behandlingstiden var oftast fyra till sex dagar.  Undersökningar av vilka bakterier som förekommer i bogsår är begränsade. De bakterier som anses vanliga på hud och i sårinfektioner hos grisar är under svenska förhållanden i regel känsliga för penicillin. 

I Sverige finns i nuläget inga dokumenterade erfarenheter om lokal behandling av bogsår. I en tysk studie tog man upp möjligheten att lokalbehandla kroniska, svårläkta fall med antibiotika. I Danmark finns liknande rekommendationer, trots att lokal behandling med antibiotikaspray i en dansk studie hade sämre effekt än gummimattor och zinksalva. 

På människor används olika typer av lokal behandling av trycksår, och det finns många alternativ till antibiotika. Vissa metoder skulle kunna vara applicerbara på gård medan andra är opraktiska eller kostsamma. Sammantaget är lokal behandling på gris inte tillräckligt studerat för att ge några allmänna rekommendationer.  

Andra gångbara insatser

Drygt en tredjedel av alla enkätsvaren anger att deras erfarenhet från gård är att allmän behandling med antibiotika inte är nödvändigt för att behandla bogsår. Speciella åtgärder som djupströbädd, ökad strömängd eller tidig avvänjning var de alternativ som flest angav krävdes för avläkning eller gav bra resultat i de flesta fall. 

Beträffande sårvård sågs en skillnad mellan veterinärer och djurägare/djurskötare: dubbelt så många veterinärer som djurhållare ansåg att sårvård var bra i de flesta fall.

Smärta och smärtlindring

Personer med liggsår klagar ofta på smärta. Beteendestudier på grisar tyder på att även suggor känner smärta eller obehag när de drabbas av bogsår. Bland annat har man sett att suggor med bogsår tenderar att ha kortare liggtider och minskad digivningsfrekvens, att de står upp stilla under längre tidsintervall och oftare ändrar kroppsställning än suggor utan bogsår. De kliar sig också mer frekvent vid bogområdet än suggor utan sår.

Det har också påvisats förekomst av så kallade neurom i bogsår. Neurom är en typ av nervknutor som bland annat förekommer där en kroppsdel amputerats, och som forskare menar kan sättas i samband med fantomsmärtor. Forskningsresultat indikerar alltså att suggor med bogsår har ont. 

Smärtlindring används i dag inom grisuppfödning vid flera sjukdomstillstånd som kan drabba grisar, men även förebyggande vid exempelvis kastrationer. Då bogsår mest troligt medför smärta kan det vara lämpligt att ge smärtlindring. I enkäten var det knappt en tredjedel av besättningarna som använde smärtlindrande behandling till suggor med bogsår.  I de flesta fall var det de med grava bogsår som behandlades med smärtlindring och ofta i kombination med antibiotika.

De smärtstillande läkemedel som i dag är godkända till grisar kan inte ges under hela läkningsperioden då en långvarig behandling kan öka risken för magsår. En möjlighet kan vara att i samråd med sin besättningsveterinär ge smärtlindring, men att bara behandla vid ett eller två upprepade tillfällen, beroende på preparat. Att samtidigt hjälpa suggan med tryckavlastning och god sårvård är ett mer långsiktigt alternativ. 

Sammanfattningsvis tror vi att vi kan bli bättre på att lindra obehaget som ett bogsår kan innebära för suggan, och att vi över lag kan ha anledning att se över hur vi strategiskt jobbar både med att förebygga och behandla bogsår. I nästa nummer av Grisföretagaren publiceras sista delen av artikelserien om bogsår och där berörs hullbedömning och utfodringens betydelse som förebyggande insats.

Frida matti
Gård & Djurhälsan
Annette Backhans
SVA
Maria Lindberg
Gård & Djurhälsan