”Följer man skolboken så kommer man ganska långt”

Nästan 100 gram mer i tillväxt per dag och en foderförbrukning som minskat med två MJ per kilo tillväxt. Det är resultatet hittills av knappt tre års målinriktat förbättringsarbete på Forsby gård.

Carl Johansson startade lantbruksföretag för tio år sedan med Gillberga gård utanför Dingtuna sydväst om Västerås som bas. I ett äldre stall med 500 slaktgrisplatser rullade produktionen på, även om växt­odlingen med specialgrödor och ekologiskt på en del av arealen var huvudfokus.

Arealen växte, bland annat med ett arrende på andra sidan om staden, och vid årsskiftet 2018-2019 erbjöds nya möjligheter.

– I samma veva som Carl Schartau tog över Forsby gård blev jag tillfrågad om jag ville arrendera. Det var en bra tidpunkt för David som då jobbade på en annan gård att bli anställd, och för mig att växa utan att behöva göra stora investeringar. Här kunde vi ta över en produktion som varit i gång kontinuerligt sedan stallarna byggdes på 90-talet, berättar Carl Johansson då Grisföretagaren träffar honom och medarbetaren David Nyrén på Forsby, tillsammans med besättningsveterinär Kaisa Ryytty Sylvén, Gård & Djurhälsan.
 

Uppföljning – en självklarhet

Carl tackade ja, David anställdes och fokus på grisarna ökade i företaget. Den uppföljning som tidigare gjorts på Gillberga-grisarna via Lantmännen hade runnit ut i sanden och det blev självklart att börja använda WinPig för produktionsuppföljning, både för att göra en nulägesanalys och för att ha något att sikta på framåt.

– Först ville jag veta; var är vi någonstans? Dödlighet, tillväxt och klassning är det ju ganska enkelt att ha koll på via slaktdata, men det tog ett tag innan vi fick koll på foderförbrukningen. Det är viktigt med rätt data in, säger Carl och fortsätter:

– Med en 30 år gammal anläggning är det svårt att veta vad som är rimliga mål. Men snart landade jag i att bland de 25 procent bästa är ett mål som vi borde kunna nå i första läget. Vissa omgångar är vi där nu, framför allt på tillväxten, men inte på snittet.
 

Grundlig genomgång

När Carl tog över arrendet var det en del saker som inte fun­gerade helt optimalt på anläggningen, det var allt från vågceller som var ur funktion till trasiga foderventiler, silos med störande rester av åkerbönbaljor, smutsiga nedsläppsrör och ventilation som behövde servas. Kaisa som har sett processen utifrån intygar att Carl och David gjort ett gediget arbete med att gå igenom grunderna.

– Jag gjorde rent alla fem spannmålsbehållarna och vi gick från cirka två hårda foderlarm i veckan till ett larm varannan månad, minns David och konstaterar:

– En fungerande foderanläggning är grunden till att det fungerar bra i stallarna. Även om vi alltid åkte hit och åtgärdade larmen så blir det ändå en störning varje gång det larmar.

Foderanläggningen har fått en grundlig genomgång och rengörings- och kontrollrutiner har satts i system. Dessutom har man experimenterat sig fram till lämplig sållstorlek på kvarnen och justerat mixen av de olika spannmålslagen. Foderblandningen innehåller exempelvis mer havre nu, vilket antas vara anledningen till att man kan begränsa fodergivan på slutet, utan svansbitning som konsekvens.

– Jag åker på ganska många olika gårdar och det som är slående just här är att grisarna är så lugna. De är mätta och nöjda, berättar Kaisa.

Friskare djur

Ett annat fokus sedan övertagandet har varit att öka djurhälsan och minska dödligheten. Efter tillsats av mer selen i premixen har andelen plötsliga dödsfall minskat. Att särhålla bråckgrisarna från de andra och på så vis kunna vara mer restriktiv med fodret till dem har också gjort sitt.

Likaså har medicinförbrukningen som registreras via WinPig blivit lägre genom åren, även om det varierar mellan olika omgångar.

– Det är färre behandlingar nu, men vi är inte riktigt i mål än. Bland annat jobbar vi med att försöka ta reda på om hältorna är sådana som bör behandlas med antibiotika eller inte. Vi vet inte exakt varför grisarna blir halta, det brukar komma tre till fyra veckor efter insättning. Det finns en del misstänkt osteokondros, men även ledinflammationer. Det kan ibland härledas till smågrisledet – en gris som behövt behandling mot ledinflammation i smågrisledet löper 50 procent större risk att även få ledinflammation i slaktgrisledet. Dessutom är det  multifaktoriellt, golv och miljö, genetik samt beläggningsgrad spelar också roll, förklarar Kaisa.

Lunganmärkningarna har blivit klart bättre sedan desinficeringsstrategin styrdes upp.

– Nu desinficerar vi med Virkon via dimmer. Jag kör runt dimmern på fyra olika ställen i avdelningen, så det blir verkligen desinficerat överallt, berättar David.
 

Hygienen – en utmaning

Som på många andra gårdar är det periodvis problem med hygienen på Forsby.

– Du kan sätta in grisar i maj och allt är tipptopp. Efter tre veckor har grisarnas värmeproduktion ökat så pass att det räcker med en regnvädersnatt i kombination med ett litet halmlager på golvet, sedan är det kört, du tappar greppet direkt. Då spelar det ingen roll hur noga man skrapar, säger David lite uppgivet.

För att förbättra ventilationen och därmed hygienen har Carl tagit hjälp av konsulten Sivert Johansson. Ljud­dämparlådorna på loftet ska byggas bort så att luften får en enklare väg ut och hattarna på de fläktar som i princip alltid går på fullvarv ska tas av.

– Raka rör är mycket bättre, som Sivert säger. Med de två insatserna tror vi att kapaciteten på ventilationen kan öka sommartid med mellan 15 och 20 procent. Det har hänt väldigt mycket med både avelsmaterial, foder och produktivitet de senaste 30 åren. Men boxen ser likadan ut. Och med varmare klimat så är det inte optimalt. Vi sätter skivor för fönstren på sommaren, men vi har slutat öppna dörrar och fönster. Det ger möjligen en bättre miljö för den som sköter grisarna, men för grisarna punkterar det bara ventilationen, säger Carl.
 

Vinnarskallen stimuleras

Att kunna utvärdera effekten av olika insatser via WinPig är givetvis värdefullt. Men uppföljningen gör även arbetet roligare.

– Jag kör på min tävlings­instinkt. Jag jobbade med grisar på mitt gamla jobb också. Men där hade jag ingen insikt i siffror och så. Jag gjorde det jag blev tillsagd, men inte mycket mer. Här har jag haft full inblick i siffrorna och det fångar mitt intresse. Då ger jag mig aldrig, då vill jag bara uppåt hela tiden, säger David och Carl håller med:

– Absolut, det gäller både arbetet och annat i livet, att jag vill göra det så bra som möjligt.

Ordningssinne menar Carl är en annan väsentlig personlig egenskap.

– När det gäller slaktsvins­uppfödning, eller egentligen alla typer av djuruppfödning, så handlar det mycket om att göra det som står i skolboken. Följer man det så kommer man ganska långt. Men det är oftast lättare sagt än gjort i praktiken, säger han och konstaterar att förebyggande arbete för att minimera störningar är det som till stor del upptar arbetsdagen och tankeverksamheten hos en slaktgrisuppfödare.