Odramatisk årsstämma för Sveriges Grisföretagare

Trots att branschen just nu går igenom ett sällan skådat stålbad så var stämningen på topp när Sveriges Grisföretagare (SGF) höll årsstämma i ett soligt Sunne den 20 juni. Ordförande Mattias Espert fick förnyat förtroende och Cissi Klasson valdes in i styrelsen.

De drygt 200 deltagarna på SGF:s stämma lät varken rekordhöga priser på insatsvaror, otillräcklig betalning för grisarna eller ett oroligt läge i världen lägga sordin på glädjen över att få träffas fysiskt igen. Men ur ­verksamhetsberättelsen framgick det att en stor del av styrelsens arbete det gångna året har gått ut på att i olika forum lyfta vikten av långsiktig konkurrenskraft och balans mellan intäkter och utgifter.

– Redan sommaren 2021 bjöd vi in slakt och handel till diskussioner kring de skenande kostnaderna som vi såg då. Sedan dess har nivån på utgifter eskalerat, inledde ordförande Mattias Espert.

När det gäller krisstöden nådde SGF dock inte ända fram med sina önskemål kring fördelningen.

– Vi får pengarna för sent, det är för lite och fel fördelat, konstaterade styrelsens Johan Eriksson och slog fast att det nu gäller att jobba vidare med att få kostnadstäckning via konsumentledet:

– De blir också ansträngda naturligtvis, men det är därifrån vi måste ha det långsiktiga.

GMO-frihetens värde

En del av kostnadskrisen handlar om valet av soja till grisarna. Att den ska vara hållbarhetscertifierad är en självklarhet, men frågan är om de svenska grisföretagarna har råd att även fortsättningsvis använda soja som dessutom är GMO-fri?

– Diskussionen kring GMO-fri soja aktualiserades när vi såg hur premien för GMO-fri soja ökade med tre kronor från hösten 2020 till 2021. Vi har en branschöverskridande överenskommelse om att vi ska använda GMO-fri soja. Men nu sitter vi i ett läge där vi börjar fråga oss huruvida det har ett värde för konsumenten eller inte, sa SGF:s verksamhetsledare Jeanette Elander och fortsatte:

– Handeln och foodservice har tillfrågats och säger att GMO-friheten är en icke-fråga, men i dag är det inget slakteri som vill ta emot grisar som ätit GMO-soja. Foderbranschen vill att alla branscher ska komma överens om en sorts soja, vilket jag tror blir svårt.

Diskussioner pågår och förhoppningen är att en riktning i frågan ska kunna tas ut under hösten.

Bättre balans

Jeanette berättade även om den översyn av hela den europeiska grismarknaden som pågår i EU-kommissionens regi.

– Vi fick afrikansk svinpest i Tyskland och helt plötsligt kunde inte Tyskland exportera till Kina, vilket omkullkastade hela EU:s marknad. Att förlita sig så pass mycket på en enda marknad gör en väldigt sårbar. Sedan kom kriget i Ukraina och helt plötsligt hade inte Spanien och Portugal foder till sina djur mer än en månad och man var tvungen att hitta vägar att importera foder från USA. Det är ett väldigt sårbart system vi har i Europa när vi exporterar väldigt mycket kött och importerar väldigt mycket foder.

Målet med översynen är att ta fram en strategi för att skapa balans och på ett bättre sätt kunna hantera olika kriser.

– Samtidigt vill vi inte att produktionen i EU krymper så pass att vi blir beroende av import från tredje land, för då får vi in kött från länder som inte ens har någon djurskyddslag. Även om vi mest verkar på vår hemmamarknad så påverkas vi av Europa, därför är en balanserad marknad där viktigt även för oss, sa Jeanette.

Välj positiva ord

Några motioner hade stämman inte att ta ställning till. Däremot lyfte Erik Lindahl, Lundens Djurhälsa, två synpunkter under övriga frågor.

– Ordet slaktsvin består av två negativt laddade delar, ordet slakt och ordet svin. Jag tycker att vi ska ändra på det uttrycket. Man kan i alla fall benämna det för slaktgris, då är det en negativ och en positiv del av ordet. Det har tidigare av professor Per Wallgren även föreslagits en annan beteckning; storgris. Eftersom vi har smågris kan vi också ha storgris. Jag vill bara mana samtliga i den här branschen till att tänka över vilka ord man använder när man benämner det man håller på med, så att vi får så positivt laddade reflektioner som möjligt, sa han och gick vidare:

– Av och till ser vi överstående grisar och stas i produktionsleden på olika sätt. Det förekommer variationer i produktiviteten, men för att våra slakterier ska kunna göra en bedömning av vad de ska slakta och sälja så skulle jag vilja föreslå att vi i integrerade besättningar slaktanmäler när vi avvänjer. För då vet vi hur många grisar som kommer att gå till slakt. I specialiserade slaktgrisbesättningar slaktanmäler vi när vi sätter in. Uppfödningen är i dag så förutsägbar att vi med stor sannolikhet kan bedöma när och vid vilken vikt grisarna ska slaktas.

Färre medlemmar

Medlemsantalet i SGF har följt branschens utveckling och minskat från 561 år 2020 till 550 år 2021. Med minus på sista raden i resultatet och ett tidigare stämmobeslut på att se över föreningens finansiering, står det klart att en höjning av medlemsavgifterna krävs för att säkerställa föreningens verksamhet långsiktigt. Dagens marknadsläge fick dock styrelsen att skjuta verkställandet av justeringen på framtiden.

Under punkten personval beslutade stämman att minska valberedningen från sju till sex ledamöter, med en maximal mandattid om fem år vardera. Styrelseledamoten Petter Beckman hade omböjt omval och tackades av. Istället valdes smågrisuppfödaren Cissi Klasson från Stehag i Skåne in och samtidigt fick Mattias Espert förnyat förtroende som ordförande.

Slutligen hälsade Sarah Johansson välkomna till stämman 2023. Den komer gå av stapeln i Småland med Kalmarsunds Grisföretagare, där Sarah är ordförande, samt Kronobergs Grisproducenter som arrangörer.

Årets medarbetare: Alexander Hjelmberg

Motivering: Alexander har under många år jobbat hos Daniel Henrixon, Bröttorp, Kalmar. Gården bedriver en integrerad produktion med satellitsuggor på tre olika gårdar. Alexander håller ihop alla delar, mycket på grund av att han är bra på att tala i telefon med alla berörda. Han har en positiv inställning till förändringar och är mycket noggrann i produktionsuppföljning och utvärdering av justering av produktionen. Alexander har ett stort ansvar för planering och genomförande av den integrerade grisproduktionen. Han är duktig på att hitta enkla, praktiska lösningar för att få äldre stallar att ha en hög produktion. Han delar gärna med sig av sin kunskap och man vet att man får ett ärligt svar. Alexander är en mycket god griskollega!

Nominerad av: Kalmarsunds Grisföretagare.   

Årets hederspris: Margareta Åberg

Motivering: Margareta Åberg, kanske mest känd som ”Gris-Maggan”, har jobbat med den svenska grisbranschens bästa för ögonen i nästan 40 år, bland annat som grisexpert på LRF och verksamhets­ledare i Sveriges Grisföretagare. Margareta har en unik förmåga att nå fram till både ­politiker i maktens korridorer i Bryssel och till bönder, och med sin devis om att ”kroka arm” för att nå framgång, har hon drivit utvecklingen framåt i både Sverige och Europa.

Nominerad av: Sveriges Grisföretagare.