Reserapport från ESPHM-kongressen i Utrecht

Vid årets internationella griskonferens i holländska Utrecht i maj märktes ett ökat fokus på djurvälfärd. Precis som vid den internationella konferensen i USA tidigare i år, AASV Built to last, fick föreläsningar samt studier kring djurvälfärd större plats än tidigare. Exempelvis berörde två av huvudföreläsningarna svansbitning respektive pig health management. Här refereras en del av de föreläsningar och posters som vi tog del av under kongressen.

Den första huvudföreläsningen handlade om ansvarsfull antibiotikaanvändning inom grisproduktionen. Föreläsningen inleddes med en överblick över antibiotikaförbrukningen i EU. Flera länder har på kort tid lyckats minska sin förbrukning avsevärt.

På temat antibiotika presenterades även flera andra studier. En av dessa visade hur man i Danmark reducerat sin användning av antibiotika från 2014 till 2017 och under första halvåret 2018. Dos aktiv substans per producerade kilo gris från födsel till slakt har sjunkit med 13 procent från 2014 till 2017 och ytterligare sex procent under första halvåret 2018.

Utöver detta har man helt slutat använda vissa antimikrobiella läkemedel så som Fluorokinoloner, Ceflosporiner och Colistin. Av dessa används Fluorokinoloner och Colistin fortfarande inom grisproduktionen i Sverige.

God djurhälsa är a och o

I en annan studie hade man tittat på om man kunde minska användningen av antibiotika endast genom att förbättra djurhälsan. Slutsatsen var att en god djurhälsa är en förutsättning för att kunna producera griskött med minimal antibiotikaanvändning och god djurvälfärd. Dock visade studien att ett gott hälsoläge inte var tillräckligt för att garantera låg antibiotikaanvändning. Vad som var ännu viktigare drivkrafter var motivation hos producenten för en låg antibiotikaanvändning samt tillgång till och pris på antibiotika.

Det diskuterades även om det finns ett sammanhang mellan resistens hos lantbrukets djur och resistensutveckling på humansidan. Som exempel nämndes ESBL, här är problemet snarare människan själv. Efter resor utomlands, exempelvis till Indien, så återvänder en stor andel av resenärerna positiva för ESBL. En fråga som väckte diskussion var huruvida humanvården tar tillräckligt stort ansvar. Läs mer om ESBL i faktarutan!
 

Knorr är möjligt

Nästa huvudtema handlade om kupering och uppfödning av grisar med knorr. Temat inleddes med en myckettydlig föreläsning av Desmond Maguire om att rutinmässig svanskupering är olagligt.

Hela sessionen sammanfattades med att det är fullt möjligt att föda upp grisar med långa svansar, men det ställer höga krav på management. Återigen visar det sig att friska grisar är en förutsättning för en uppfödning utan svanskupering och att det arbetet måste påbörjas redan med smågrisen, då en frisk smågris ger rätt förutsättningar för en frisk slaktgris och minskar risken för svansbitning.

Efter sessionen så uppstod en del diskussion i salen. En finsk veterinär sammanfattade ganska bra vad många av oss från icke-svanskuperande länder tänkte: ”Stop whining and just do it!”. Det är mer än tjugo år sedan lagen om förbjuden svanskupering antogs i EU så det är dags att den genomförs.

Musik och kel för sänkt stress

Ytterligare en studie kring djurvälfärd som gick att ta del av rörde hur positiv hantering ökade smågrisöverlevnaden. I studien hade man schemalagt fysisk kontakt i form av ryggkliande 15 sekunder per sugga och dag från och med insättning i BB till och med grisning. Dessutom spelades musik i avdelningen under tolv timmar per dag under denna period. Bakgrunden till studien var att stress hos suggor, till exempel på grund av rädsla för människor, kan förlänga grisningsförloppet och öka små­­grisdödligheten.

I studien ingick 140 suggor som fick ”behandling” och 314 suggor fungerade som kontrollgrupp. Man fick signifikant skillnad mellan de båda grupperna vad gällde smågrisdödlighet men inte vad gällde övriga produktionsparametrar såsom levandefödda smågrisar etcetera. Slutsatsen var att ytterligare studier kring hur ökad djurvälfärd också kan öka produktiveten är befogade.

Tandhälsan ofta försummad

En annan intressant föreläsning rörde tand- och tandköttssjukdomar hos suggor. Munhälsan hos 65 döda och avlivade suggor från finländska gårdar undersöktes vid obduktion. Ingen av suggorna hade avlivats på grund av sjukdom som man kopplade till problem med munhälsan, utan de var avlivade på grund av andra sjukdomstillstånd.

Hos 74 procent av de 48 undersökta suggorna hittades förändringar i munhålan i form av tandslitage, sjukdom i tandköttet, tandfrakturer (tänder hade brutits av), tappade tänder och tandsten. Hos de flesta suggor hittade man mer än en typ av sjuklig förändring i munhålan, se tabell. Suggor med tandslitage var märkbart magrare än de utan tandslitage. Generellt kunde man se att yngre suggor hade färre förändringar i munhålan än äldre suggor. Slutsatsen av studien var att munhälsan hos suggor är lite undersökt och kan ha större betydelse för suggornas hälsa och hållbarhet än vi ännu har kunskap om.

Fynden i den finska studien stämmer med vad man sett i en svensk pilotstudie kring mun- och tandhälsa hos slaktade suggor, publicerad bland annat i Grisföretagaren i maj 2018. I denna studie kunde man konstatera att tandavvikelser var vanligt och eventuellt kan kopplas till reproduktionsstörningar, dock var materialet i studien för litet för att kunna dra säkra slutsatser och mer forskning på området behövs.

Ett litet steg på väg

Sammanfattningsvis var det glädjande att höra och läsa om det ökade arbetet kring djurvälfärd i Europa och resten av världen samt hur en förbättring inom detta område kan gå hand i hand med förbättrad djurhälsa och produktivitet.
Dock kan man konstatera att arbetet kring djurvälfärd sker på mycket olika nivåer runt om i de grisproducerande länderna. Många har en lång bit kvar innan man hamnar på samma nivå som Sverige, både gällande djurvälfärd och djurhälsa. Några av de svåraste aspekterna att förändra verkar vara att erbjuda grisarna mer plats och att ge dem större möjlighet att utöva medfött beteende.
 

Referenser kan fås av författarna på begäran.

Källa: Dental and periodontal disease in sows euthanised or found dead om conventional finnish farms – Camilla Munsterhjelm mfl
 

Vad är ESBL?

ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, och är enzymer som bryter ner de viktiga antibiotikatyperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bildar ESBL är resistenta (motståndskraftiga) mot dessa läkemedel. De gener som gör att bakterierna kan bilda ESBL kan i många fall överföras mellan olika bakterier vilket gör att resistensen sprids lättare.

Eftersom det är tarmbakterier som kan ha ESBL sprids den genom att spår av avföring kommer in i munnen till följd av bristfällig handhygien. ESBL-bakterier kan även förekomma i livsmedel genom att maten blivit förorenad och god livsmedelshygien är därför viktigt. Bakterierna dör vid upphettning. Bakteriestammar som bär på ESBL är vanligare utomlands än i Sverige. Det finns studier som visar att en betydande andel av svenska utlandsresenärer blir smittade av ESBL-bildande bakterier utan att bli sjuka.

Källa: Statens veterinärmedicinska anstalt, 1177 och Folkhälsomyndigheten

Kaisa Ryytty Sylvén
Johanna Fjelkner
Gård & Djurhälsan