Stark från start: Bättre ekonomi med ökad djurvälfärd

I begreppet ”konkurrenskraftig smågrisproduktion” är det underförstått att det handlar om en ekonomiskt konkurrenskraftig produktion. Det har ett egenvärde i sig att öka djurvälfärden bland annat genom att öka smågrisöverlevnaden och att skapa ett bättre hälsoläge i besättningen. Det fina är att åtgärder för ökad djurvälfärd och åtgärder för ökad ekonomisk konkurrenskraft brukar gå ”hand i hand”.

Råmjölk och värme är de oavgjort viktigaste faktorerna för de nyfödda smågrisarna. Foto: Emma Sonesson

Stark från start: Bättre ekonomi med ökad djurvälfärd

I begreppet ”konkurrenskraftig smågrisproduktion” är det underförstått att det handlar om en ekonomiskt konkurrenskraftig produktion. Det har ett egenvärde i sig att öka djurvälfärden bland annat genom att öka smågrisöverlevnaden och att skapa ett bättre hälsoläge i besättningen. Det fina är att åtgärder för ökad djurvälfärd och åtgärder för ökad ekonomisk konkurrenskraft brukar gå ”hand i hand”.

En engelsk slogan från reklamvärlden lyder så här: ”You never get a second chance to make a first impression”. Detta budskap kan man med lite fantasi överföra till de ”intryck” den nyfödda grisen får när den kommer till världen. Den största andelen av smågrisdödligheten i kullen är koncentrerad till spädgrisens tre första levnadsdygn. Därför är det oerhört viktigt att den nyfödda grisen får ett så gott ”intryck” som möjligt när den kommer till världen, och då framför­allt under det första dygnet. Intrycken kan koncentreras till två saker: värme och råmjölk.

Tid och fysiska förutsättningar

Det behövs två sorts investeringar för att möta den nyfödda grisens krav på värmekomfort och tillräckligt intag av råmjölk. Dels fysiska investeringar, som installation av tak över smågrishörnan och andra komforthöjande åtgärder i grisningsboxen, dels investering i tid. Tid för att lära grisen att hitta till sin hörna, tid för diskifte och tid för kullutjämning. Investeringar och åtgärder för att öka smågrisöverlevnaden är en god affär.

Enligt en rapport från SVA, ”Hur mycket kostar sjukdomar för lantbrukets djur?”, Per Wallgren et al, 2013, så kan upp till 70 procent av kullarna i icke-immuna besättningar drabbas av spädgrisdiarré om grisarna inte har fått ett tillräckligt immunskydd via råmjölken på grund av sjukdom eller att kullens storlek överskrider antalet fungerande spenar. I rapporten konstateras också att drabbade grisar har en sämre viktsutveckling än friska grisar, både under diperioden och under tillväxtperioden och att detta kan innebära en tio procent sämre tillväxt.

Smågrisöverlevnaden varierar stort mellan olika besättningar. Enligt de inrapporterade resultaten från WinPig Sugg till Win Pigs databas så var smågrisdödligheten under 2018 i genomsnitt 17,6 procent jämfört med 14,1 procent i de 25 procent bästa besättningarna. Denna skillnad kan till största delen förklaras av man har bättre management i besättningarna med högre överlevnad. Man säkerställer den nyfödda grisens behov av värme och råmjölk genom konsekventa rutiner och genom att skapa en optimal miljö för spädgrisen.

Är det värt det?

Men vad är det då värt att minska smågrisdödligheten från 17,6 procent till 14,1 procent? Betalar sig den arbetstid man investerar i att öka smågrisöverlevnaden? Räkne-exemplet i den gröna rutan här intill visar på en marginalintäkt på nästan 180 000 kronor i en genomsnittlig besättning.

Nästa fråga: vad kostar en tio procent lägre tillväxt hos smågrisen? Lägre tillväxt ger fler foderdagar som kostar pengar, se räkneexempel i orange ruta. Därtill kan man lägga en förmodad kortare tomtid mellan omgångar, med sämre förutsättningar för tvätt, desinficering och upptorkning, vilket kan riskera att medföra ett sämre hälsoläge.

Fokus på rekryteringsdjuren

Projektmålet på lång sikt inom ”Stark från start” är minskad utslagning av unga moderdjur. I det kunskapsmaterial som förmedlats under de projektträffar som hållits under våren har det betonats hur viktigt det är att gyltorna följer en fastlagd tillväxtkurva inför sin första dräktighet, så att de är lagom utvecklade vid sin första grisning.

Både en underutvecklad och en överutvecklad gylta riskerar att tappa i hull under första laktationen. Antingen för att de inte har några kroppsreserver att ta av, eller för att de fodervägrar under ditiden. Att bryta ned kroppsreserver under ditiden och sedan bygga upp dem igen under kommande sinperiod är en väldigt kostsam process för kroppen.

I en rapport från Seges, ”Fodring av drægtige søer” (Gunner Sørensen och Thomas Sønderby Bruun, 2013), konstateras att suggor som varierar mycket upp och ner i hull, har en samlat större foderförbrukning på 930 MJ NE per kull, jämfört med en sugga som ligger stabilt i hull. Översatt till pengar innebär det en ökad foderkostnad på 260 kronor per kull vid ett suggfoderpris på 0,28 kronor per MJ NE.

Djurvälfärd ger ekonomi

Det är inte svårt att rada upp exempel på ekonomiska beräkningar som motiverar vikten av att säväl den nyfödda grisen är stark från start som att gyltan får en så bra introduktion som möjligt i sin kommande produktion.

Investeringar i arbetstid och miljöförbättrande åtgärder har en kort pay-off tid och, som konstaterades tidigare: det fina är att åtgärder för ökad djurvälfärd och åtgärder för ökad ekonomisk konkurrenskraft brukar gå ”hand i hand”.

Projektet Stark från start

Stark från start är ett kunskapsförmedlingsprojekt finansierat med medel från Europeiska fonden för landsbygdsutveckling. Syftet med projektet Stark från start är en konkurrenskraftig smågrisproduktion med ökad smågrisöverlevnad och en god djurhälsa.

Projektmålet på kort sikt har varit att förmedla kunskap om hur man når ökad smågrisöverlevnad och minskar hälsoriskerna. Detta har gjorts under våren 2019 vid sju kurstillfällen med grisföretagare och medarbetare inom grisproduktionen.

Projektmålet på lång sikt är minskad utslagning av unga moderdjur, vilket ska leda till ökad besättnings­immunitet med bättre hälsoläge i besättningarna.

Räkneexempel: vad är det värt att minska smågrisdödligheten?

Genomsnittsstorleken på de besättningar som ingår i WinPigs databas är 355 suggor. En enkel beräkning ger följande utslag, givet förutsättningarna nedan:

• Smågrisens marginalvärde: 440 kronor.
• Minskad dödlighet från 17,6 procent till 14,1 procent, vilket motsvarar + 1,14 smågrisar per årssugga.

Smågrisar per årssugga: 1,14
Kronor per årssugga: 501
Antal suggor: 355
Kronor totalt i marginalintäkt: 177 970

Räkneexempel: vad kostar en tio procent lägre tillväxt hos smågrisen?

Om man utgår ifrån WinPig-resultaten i den nationella databasen så ligger den dagliga tillväxten från avvänjning till leverans på i genomsnitt på 474 gram per dag. En försämrad tillväxt med tio procent innebär daglig tillväxt på 427 gram per dag. Omräknat till ålder vid 30 kilo motsvarar det fem dagar.

Av det foder tillväxtgrisen äter åtgår cirka 50 procent till underhållsfoder och 50 procent till tillväxt när grisen väger runt 30 kilo. För varje dag extra går det alltså åt en massa underhållsfoder ”i onödan”. En ekonomisk värdering av de ökade foderkostnaderna visar på följande givet förutsättningarna nedan:

• Foderpris tillväxtfoder, kronor/MJ NE: 0,39
• Foderkonsumtion per dag vid cirka 30 kilo: 16 MJ NE (varav hälften går till underhåll)

Ökad ålder vid 30 kilo: 5 dgr
Kronor per årssugga: 417
Antal suggor: 355  
Kronor totalt: 147 865

Effekt av en icke-optimal uppfödning av rekryteringsdjur

Underutvecklade gyltor

  • Sämre reproduktiv förmåga
  • Lägre foderintagskapacitet
  • Dåliga kroppsreserver
  • Tappar mer hull vid första laktationen

Överutvecklade gyltor

  • För stora djur i besättningen
  • Ökat underhållsbehov
  • Risk för utslagning
  • Problem vid grisning
  • Risk för fodervägran under ditiden

Ingvar Eriksson
Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades söndag den 13 oktober 2019

Senaste