PRRS - en sjukdom vi inte vill ha in i Sverige

Porcine reproductive and respiratory syndrome (PRRS) beskrevs första gången i USA 1987. Några år senare iakttogs liknande symptom i Europa och sedan dess har sjukdomen spridit sig över världen. I dag finns den i de flesta grisproducerande länder och räknas som en av grisindustrins mest kostsamma sjukdomar.

PRRSV angriper immunsystemet och försvagar och fördröjer kroppens immunreaktion. Det leder till sekundärinfektioner och betydelsen av andra smittor som finns i besättningen ökar. De infektioner som tillstöter till följd av PRRS gör att behovet av behandling med antibiotika ökar. 

Det finns två typer av PRRS virus: PRRSV1 (europeisk) och PRRSV2 (amerikansk), men viruset förändras ständigt vilket gör att det finns flera undertyper. Benägenheten att mutera försvårar både vaccination, diagnostik och uppbyggnad av immunitet hos grisarna efter genomgången infektion. 

Virus finns i nossekret, urin, avföring och sperma och sprids direkt mellan grisar eller indirekt med exempelvis fordon eller redskap som förorenats med virus. Även insemination utgör en risk för smittspridning.

Symptomen varierar

Då det finns olika typer av PRRSV kan de kliniska symptomen vid en infektion variera. Förutom virusstammen påverkas den kliniska bilden av faktorer som hälsostatus och management. En PRRSV-infektion kan passera obemärkt, eller ge kraftiga symptom. 

De symptom som finns beskrivna är tydligast vid nyintroduktion av smittan. Suggorna kan abortera och andelen omlöp, tidiga grisningar, dödfödslar och mumifierade foster ökar. Det ses fler svagfödda grisar och därmed en högre spädgrisdödlighet och en ökad förekomst av andra sjukdomar. Bland smågrisar och slaktsvin ses fler luftvägs­infektioner och grisarna blir mer mottagliga för andra infektioner. 

Efter ett tag kan reproduktionsresultaten gå tillbaka till nästan normal nivå och när infektionen passerat besättningen är det oftast i tillväxt­avdelningen som problemen består och blir mest märkbara. Tillväxtgrisarna smittas av de äldre grisarna när antikropparna de fått med råmjölken försvinner. Vad detta innebär i förlängningen varierar mellan besättningar, framförallt beroende på vilka andra infektioner som drabbar grisarna.

Sverige och PRRS

I juli 2007 upptäcktes PRRS för första gången i Sverige tack vare den rutinmässiga sjukdomsövervakningen. De uppföljande provtagningarna som gjordes visade att smittspridningen var begränsad till endast åtta besättningar och genom att slå ut drabbade besättningar kunde smittspridningen snabbt stoppas. Sverige var därmed det enda landet som lyckats utrota PRRS från sin grispopulation.

Händelseförloppet 2007 var en tragedi för de drabbade, men en viktig påminnelse om kontrollprogrammens betydelse för att upptäcka, och därmed förhindra introduktion av en ny djursjukdom i Sverige. PRRS-övervakningen i Sverige har funnits i olika former sedan 1998 och har utvecklats över tiden. I dag består övervakningen av tre olika delar, se faktaruta. 

Säker seminimport

Förutom ­kontrollprogrammet sker även provtagning av semin­galtarna innan, under och efter deras tid på seminstationen. Eventuell import av sperma sker i samverkan med SDS, Svenska Djurbönders Smittskyddskontoll. Vid se­-min­­import från länder som inte är fria från PRRS provtas de för Sverige aktuella galtarna före och efter samling. Dessutom provtas semindoserna och endast doser med godkända provsvar importeras. 

Denna säkerhetsåtgärd visade sig nyligen väl motiverad då ett PRRS-utbrott på en dansk seminstation upptäcktes under sommaren. Flera danska besättningar smittades med PRRS, medan Sverige kunde känna sig trygga med att de doser som kommit in före utbrottets upptäckt var testade negativt. Man valde även att tillfälligt stoppa seminimporten från Danmark tills hälso­läget var tryggat.

Den nya djurhälsolagen

Vid import av levande djur krävs i dag negativ provtagning för PRRS innan djuret får komma in i landet. När EU:s nya djurhälsolag träder i kraft 2021 kommer detta att förändras. Trots att PRRS är en av grisindustrins mest kostsamma sjukdomar har starka krafter från länder med stor grisexport hävdat att provtagning för PRRS inte får hindra handel med grisar inom EU. 

Sverige kommer därför inte kunna kräva provtagning vid införsel av grisar på samma sätt som i dag. Det är ett allvarligt hot mot vår PRRS-frihet och frågan hur detta ska lösas juridiskt har varit en av knäckpunkterna i regeringens utredning för ”En samlad och EU-anpassad djurhälsolagstiftning”. EU:s nya djurhälso­lag tillåter dock varje enskilt land att arbeta för att kontrollera sjukdomar inom landet. Då vi redan har ett nationellt övervakningsprogram för PRRS är förhoppningen att vi ska kunna hänvisa till detta och därmed kräva att grisar som förs in i landet måste uppvisa likvärdig status. 

Vårda och förvalta djurhälsan

Ibland är det lätt att ta Sveriges goda hälsoläge för givet. Men det är ingen gåva vi fått av Moder Natur, utan ett resultat av decennier med målinriktat arbete för att förebygga, utrota och övervaka sjukdomar. 

Kontrollprogrammen har en betydande funktion i att bibehålla en god nationell djurhälsa, men framförallt är det männi­skorna på stallgolvet som har ett ansvar att vårda och förvalta tidigare generationers hårda slit. Med goda smittskydds­rutiner och genom att vara observant på nya symptom bland djuren bidrar du till en fortsatt god hälsa hos våra svenska grisar nu och i framtiden.

Melina Wilsson
Gård & Djurhälsan