Hur går det med arbetet inom Handlingsplan Etapp 2?

Våren 2019 sjösattes uppföljaren till den nästan legendariska Handlingsplan Gris. Projektet fick namnet Handlingsplan gris, nöt och lamm Etapp 2 och målet är att öka efterfrågan på kött från Sverige, för världens hållbarhet. Här berättar projektkoordinatorn Theres Strand om en del av de arbeten som pågår inom Etapp 2 just nu. 

 

Theres Strand, Svenska Köttföretagen, koordinerar arbetet inom Handlingsplan gris, nöt och lamm Etapp 2. Målet för projektet ska uppnås genom att hela värdekedjan jobbar tillsammans inom tre områden; klimat och kretslopp, foodservice samt rätt sortering och köttkvalitet.Foto: Svenska Köttföretagen

Område: Rätt sortering och köttkvalitet

Svensk toppkvalitetsgris

”Svenskt griskött förknippas ofta med vardagsmat, man kanske skulle behöva ett toppsegment, som skulle kunna lyfta hela produktionen, ungefär så som det är i Spanien med deras iberico-gris. Vi har haft en provsmakning med kött från svensk rapsgris, linderödsgris och ullgris. Det finns ett stort intresse, men frågan är vem som ska utveckla det? Affärsutvecklaren och gourmanden Mattias Dernelid har ett uppdrag att ta fram ett förslag på hur man skulle kunna gå tillväga.”

Smalare viktspann för en mer optimal styckningsdetalj

”Handeln har definierat hur de vill att styckningsdetaljerna ska se ut. På önskelistan finns bland annat en mer homogen storlek på detaljerna. Nu har vi startat upp ett projekt, finansierat av branschutvecklingspengen, där vi kommer att titta på vad effekterna skulle bli i hela produktkedjan, om vi drog ihop spannet för bäst betalda viktgrupp. Det får ju inte vara så att man smalnar av viktspannet och så blir det en kostnad för bonden, det måste fungera i hela kedjan. Projektet ska starta upp i höst.”



Höjd status på svenskt griskött

”De senare åren har det kasserats en del kött som var avsett för charktillverkning, men som inte hållit måttet på grund av en PSE-liknande struktur i köttet. Därför har vi sökt pengar för ett projekt där vi vill titta på kvaliteten på svenskt griskött inom just charktillverkning. Stiftelsen Svensk Grisforskning har tidigare finansierat en studie där man undersökt om problemet är genetiskt betingat. Det är det inte. Nu vill vi titta på om det är kylprocessen på slakterierna som är boven i dramat. Det skulle kunna vara kopplat till högre slaktvikter, att kylrummen inte är anpassade för det, vilket eventuellt innebär för dålig eller ojämn kylning.”

Varför är det bra att äta svenskt griskött?

”I oktober kommer vi att släppa ett brett utbildningsmaterial riktat till branschen. Det blir bland annat en film med en dietist som förklarar, en powerpointserie och en trycksak. Tanken är att alla i branschen ska kunna använda materialet, exempelvis på träffar i regionföreningen eller om man föreläser på någon skola. Alla i branschen ska kunna förmedla vidare varför det är bra att äta griskött. ICA och Coop kommer att titta på materialet och se om de kan basera en webbutbildning för sina medarbetare på det. Parallellt gör Svenskt Kött ett material med konsument som målgrupp.”

Område: Klimat och kretslopp

De tio bästa åtgärderna på gård

”Vi hämtade in förslag på åtgärder från Jordbruks­verket, RISE, Jan Eksvärd (tidigare anställd som hållbarhetsexpert på LRF, reds. anm.) och via en webbenkät. Vi fick in hundratals idéer. På en workshop i våras ville vi värdera åtgärderna utifrån effekt på klimat och biologisk mångfald, genomförbarhet på gård, investeringskostnad samt huruvida det är lönsamt. Men vi landade i att det var alldeles för komplicerat. Därför anlitade vi RISE för att värdera effekten på klimat och biologisk mångfald, och via ytterligare en webbenkät bad vi lantbrukare och rådgivare värdera om åtgärderna var lätta att genomföra på gård samt graden av kostnad och lönsamhet. Nu håller SLU på att räkna statistiskt på siffrorna och på en workshop den 22 oktober ska branschen titta på resultaten och diskutera hur vi vill gå vidare. Målet är att ta fram en lista för respektive djurslag med de tio bästa åtgärderna att göra på gård, utifrån klimat, kretslopp och biologisk mångfald.”

Klimatdeklarerade foder och foderdatabas

”Foderbranschen håller på och tittar på ett gemensamt sätt att klimatdeklarera foder. Likaså tittar vi på att ta fram en foderdatabas där olika råvaror rangeras efter deras klimatavtryck. Frågan är vilken nivå man ska lägga det på. Ta bara en sådan sak som odling av fodervete i Skåne, utanför Växjö, i Norrland, eller i Europa, det är inte samma sak. Hur ska man värdera det? Det är mer komplicerat än vad man tänker sig från början.”

Verktyg om resurseffektivitet

”Jordbruksverket har gjort en upphandling som Hushållningssällskapet vann, där man både ska ta fram ett faktamaterial om resurseffektivitet på gård för lantbrukare och rådgivare, men också ett excelverktyg för att kunna räkna på resurseffektivitet. Arbetet pågår och det ska vara färdigt under nästa år.”

Område: Foodservice

Ursprungsmärkning av kött på restaurangmatsedeln

”Livsmedelsverket gjorde för ett par år sedan en utredning där de kom fram till att det skulle kosta väldigt mycket att genomföra ursprungsmärkning på restaurang via lagstiftning. Trots det har de fått ytterligare ett uppdrag, där de ska titta på hur det skulle kunna genomföras. Man har ju kommit en bit längre i Finland. Parallellt jobbar Svenskmärkning för att öka andelen certifierade restauranger. I och med corona har jobbet inom Foodservice legat lite på is, men nu har vi bokat ett möte igen och tror att vi ska kunna återuppta arbetet.”

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 oktober 2020

Senaste

Minska klimatpåverkan från din grisuppfödning

Klimatavtrycket från svensk grisuppfödning har minskat rejält de senare åren, det visar den kartläggning som slutrapporterats under hösten. Du som grisuppfödare har en viktig roll i utvecklingen som pågår kontinuerligt. Här presenterar vi några av de insatser du kan göra på gården för att bidra till ett lägre klimatavtryck från svensk grisuppfödning. Alla kan inte göra allt, men alla kan göra något.

 

Kommentera