Animalieproduktionen driver värdetillväxten i lantbruket

Prognosen för jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2020 visar på ett bättre resultat än 2019. Det som driver upp jordbrukets produktionsvärde i år är animalieproduktionen med grisen i topp.

Prognosen för jordbrukssektorns ekonomiska resultat 2020 visar på ett bättre resultat än 2019. Orsaken är främst att produktionsvärdet för djur och animalieprodukter förväntas öka samtidigt som kostnaderna för insatsvaror och tjänster minskar. Värdet av stöd och ersättningar blir dock lägre vilket drar ner resultatet.

- Jordbruket har till skillnad mot många andra sektorer klarat sig väl i den rådande pandemin. Prognosen som visar att produktionsvärdet ökar är en bekräftelse på detta, säger Håkan Henrikson, näringslivschef på Jordbruksverket.

Ökat produktionsvärde

Det totala produktionsvärdet förväntas bli 64,3 miljarder kronor 2020, vilket är en ökning med 0,8 miljarder kronor jämfört med 2019. Vegetabilieproduktionens värde beräknas minska med 1 procent eller 0,2 miljarder kronor till 29,5 miljarder kronor medan värdet av animalieproduktionen förväntas öka med 3 procent eller 0,8 miljarder kronor till 28,4 miljarder kronor. Värdet av jordbrukstjänster som skördearbete och vissa andra tjänster som exempelvis snöröjning uppskattas öka med 0,2 miljarder kronor.

Upp för spannmål, ner för raps

Tack vare stigande avräkningspriser förväntas produktionsvärdet för spannmål öka, trots att skördarna minskade med 2 procent jämfört med 2019.

Produktionsvärdet förväntas däremot minska för oljeväxter med hela 12 procent beroende på lägre skördar men även på att Jordbruksverket gör prognosen att oljeväxtpriserna kommer att bli 3 procent lägre under skördeåret 2020/2021.

Uppåt för gris, ner för ägg

Mjölkpriserna har varit relativt stabila under året och invägningen förväntas öka, vilket ger ett något högre värde för mjölkproduktionen 2020.

Värdet av grisproduktionen förväntas öka med 13 procent som en följd av stigande avräkningspriser.

Även värdet av nötkreatur beräknas öka något.

Värdet av äggproduktionen förväntas minska, främst till följd av lägre priser.

Minskade kostnader och minskat värde av stöd och ersättningar 

Kostnaderna för insatsvaror och tjänster beräknas minska med 1,3 miljarder kronor eller 3 procent under 2020. Det är främst foder, energi och gödselmedel som bidrar till de minskade kostnaderna. Kostnaderna för kapitalförslitning och löner förväntas däremot öka.

De förväntade kostnadsminskningarna påverkar resultatet positivt. Samtidigt minskar värdet av stöd och ersättningar till jordbruket med cirka 1 miljard kronor jämfört med 2019. Orsaken är främst att krisstödet för torkan 2018, som betalades ut under 2018 och 2019, nu upphört.

Förbättrat ekonomiskt resultat 2020

Sammantaget uppskattas nettoförädlingsvärdet, vilket motsvarar värdet av jordbrukssektorns produktion minus insatsvaror, tjänster och avskrivningar öka med knappt 1,7 miljarder kronor till 6,8 miljarder kronor jämfört med 2019.

 

 

Artikeln publicerades torsdag den 03 december 2020

Senaste

Hur skapar jag en tydlig gräns?

En möjlig inkörsport för smittor till en grisbesättning är om man kan gå in i stallarna i externa skodon och kläder. Det är lätt att tänka att man alltid finns på plats och hjälper eventuella besökare att göra rätt. Men på en större gård finns det ofta personal som jobbar med annat än grisarna eller så kan det komma hantverkare på besök som inte är insatta i de smittskyddsrutiner som gäller, därför är det viktigt att det är lätt att göra rätt. 

 

Kommentera

Lupin och åkerböna ersätter soja till Halla Gårds grisar

På Halla Gård föder Anders Gunnarsson upp rapsgris och ”hållbarhetsgris” i ett nästintill slutet kretslopp. Det var under en lupinworkshop med Axfoundation som Anders fick upp ögonen för den nya proteingrödan. Sedan 2017 odlas sötlupin och åkerböna som foder till grisarna – i dag ersätter det soja och rapsmjöl. Gårdens produktionsuppföljning mellan en omgång uppfödd på lupin och en omgång som utfordrats med soja visar oförändrad tillväxt.

 

Kommentera

2021 – nu får väl ändå diskriminering vara passé

Krönika: 2021. Nytt år. Nya möjligheter. Vi håller i och håller ut ett tag till men det börjar bli lite enformigt om än nödvändigt. Grisar i all ära men det riskerar att bli lite enformiga samtal och inte så uttömmande svar om man försöker föra en diskussion under de dagliga rundorna i avdelningarna. Tur att telefonen finns - även om man kan fundera på varför en förväntas vara tillgänglig jämt.  

 

Kommentera