Uppfödning av grisar med DanBred Duroc som faderras

I ett treårigt projekt har erfarenheter kring uppfödning av grisar med DanBred Duroc som faderras samlats in från två olika svenska gårdar. Resultaten visar att prestationsförmågan är hög, så länge grisarna ges rätt förutsättningar. 

 

Dagens slaktgrisar har den genetiska förmågan att prestera på höga nivåer, förutsatt att de får vara friska och att de får ett foder som lever upp till grisens kapacitet vad det gäller foderutnyttjande och tillväxt. Viktigt i sammanhanget är att hålla koll på resultaten med hjälp av produktionsuppföljning för att kontinuerligt kunna utvärdera olika insatser. Foto: Mostphotos


Från den 1 november 2018 har moderrasgenetik från DanBred erbjudits svenska grisproducenter och det finns även tillgång till DanBred Duroc som faderras och DanBred hybrider. 

Vid tidigare introduktion av ny genetik i Sverige har erfarenheten varit den, att ju mer kunskap man har om en ras, desto större möjligheter får genetiken att prestera bra under svenska förhållanden.

Av den anledningen ansökte Svenska Kött­fö­re­­tagen 2017 om projektmedel från Bransch­utveck­­lings­­pengen till att göra en studie. Syftet med studien var att finna de bästa möjliga förutsättningarna för den nya genetiken med Danbred Duroc som faderras, under svenska produktionsförhållanden. Utifrån studien har det skrivits en rapport och en vägledning som är baserad på rapporten. Förhoppningen är att man med hjälp av vägledningen kan förkorta lärotiden för hur man tar tillvara rasens genetiska kapacitet.

Foderutnyttjande, daglig tillväxt och köttprocent är de tre egenskaperna som väger tyngst i avelsmålen för DanBred Duroc.Foto: Bo Johansson

Projektets Upplägg

För att kunna granska avelsmaterialet på bästa sätt ville vi följa upp resultaten på tre gårdar med slaktgrisproduktion. Genom att testa de rekommendationer som finns tillgängliga via DanBred och danska rådgivare på utvalda svenska gårdar, så erbjöds möjligheten att utvärdera och eventuellt anpassa rekommendationerna efter svenska förhållanden.

En av de tillfrågade projektgårdarna föll bort i ett tidigt skede. De hade redan innan projektet drogs igång börjat prova de danska rekommendationerna. Detta hade gett en så pass kraftig utväxling i produktionsresultat i deras befintliga genetik, att de inte fann det motiverat med ett skifte av avelsmaterial. Det hela landade därför i att studien genomfördes på två gårdar under tre år. Gårdarna använde TopigsNorsvins modersmaterial.

Under projekttiden har produktionsresultaten i slaktgrisledet följts upp noga med hjälp av WinPig. De produktionstekniska mått som registrerats är: 

  • slaktvikt
  • klassning (köttprocent)
  • dödlighet
  • daglig tillväxt
  • fodereffektivitet (MJ NE per kilo tillväxt)

Hälsoläget har följts upp med hjälp av statistik över besiktningsfynd från slakten. Dess­utom har besättnings­ägarna fått svara på en enkät med frågor om bland annat produktionen, management, foder, resultat­utveckling samt deras upplevelser rent allmänt av den nya faderrasen.

Frågor har även ställts till gårdarnas foderrådgivare rö­rande foderrecept och deras utfodringsrekommendationer.
 

Figur 1. Utfodringskurva DanBred

Ålder på grisarna, dagar

Så utfodrades grisarna 

På de gårdar som vi följt under tre år har danska normer använts ända sedan DanBred Duroc introducerades som faderras. Danska normer för aminosyror utgår från vilken fodereffektivitet man har i sin besättning och det finns alternativa normer för enfas- respektive flerfasutfodring. Detaljerna i de danska normerna finns att ta del av på Seges hemsida på https://svineproduktion.dk/Viden/I-stalden/Foder/Indhold_foder/Naeringsstoffer för den som är intresserad.

För att nå bästa möjliga resultat rekommenderar DanBred fem respektive tre dagliga utfodringar med följande motivering:

Fem utfodringar per dag för nyinsatta grisar:

  • Höjer foderintaget
  • Ökar köttansättningen 
  • Tre utfodringar per dag till grisar som nått slutgivan:
  • Grisarna blir mer tillfreds
  • Balanserad fettillväxt

Rekommendationen är också att grisarna ska ligga så högt i giva upp till 60 kilo att cirka 30 procent av ventilerna/boxarna behöver sänkas i giva.

När det gäller antal utfod­ringar så utfodrar båda projektgårdarna fyra gånger per dag. Foderkurvorna skiljer något från dansk rekommendation (Figur 1) med en slutgiva på 31,5 MJ NEv (gård A) respektive 30 MJ NEv (gård B). Vi går högre i slutgiva i Sverige, främst beroende på att våra grisar är tyngre vid slakt än vad de vanligtvis är i Danmark.

Foderuppföljning och eventuella justeringar görs dagligen. Grisarna ska snabbt upp på foderkurvan. Vill ni veta mer om gårdarnas utfodringsnormer, läs rapporten ”Hur man lyckas med uppfödning av DanBred Duroc under svenska förhållanden”.
 


Källa: Erik Jörgensen, SEGES

Management

För att ge grisarna så bra förutsättningar som möjligt för en hög produktion i slaktgrisledet gäller det att ge dem en bra start vid insättning. Testgårdarna har numera som rutin att väga grisarna vid insättning. Om man vet vikten på grisen så är det lättare att snabbt komma rätt in på foderkurvan. Vägning underlättar också att få jämnare grisar inom boxen, vilket ger konkurrens på lika villkor från början. Gård A sätter in grisarna kullvis i slaktgrisboxarna, men sorterar bort de allra största respektive minsta grisarna för att få rätt antal per box.

När det gäller utslaktning så sker detta på gård A under en fyraveckors period. Gård B slaktar ut under fyra till fem veckor. Bägge gårdarna har en genomtänkt strategi med första skicket. Beroende av insättningsvikt sker det åtta till tio veckor efter insättning, och då levereras cirka tio procent av grisarna. Fodergivan höjs aldrig över kurvan innan första skicket har gjorts och inte mer än max tio procent.

Hälsan betyder mycket

Redan innan introduktionen av den nya genetiken hade båda gårdarna problem med APP, vilket de i dag vaccinerar mot. Eftersom vi följt gårdarna och tagit del av deras resultat även innan bytet till DanBred så har vi kunna se en tydlig minskning av svansskador. Om detta har att göra med genetiken är svårt att säga. En förklaring kan vara att gårdarna gick över till danska fodernormer i samband med bytet av faderras. När det gäller övriga slaktanmärkningar ligger andelen anmärkningar för bölder samt leder lägre än slakteriets medeltal. Andelen navelbråck har varit oförändrad.

Hälsoläget är oerhört viktigt för att rätt ta tillvara grisens genetiska kapacitet, oberoende av vilken ras som ligger bakom. En frisk gris är en god foderomvandlare. Om 50 procent istället för 36 procent av fodret går till underhåll (se Figur 2), slår det oerhört hårt på slaktgriskalkylen då fodret är den näst största särkostnaden efter smågrisinköpet. Den utgör cirka 35 procent av de totala särkostnaderna.

Vi har också sett på testgårdarna att när hälsoförbättrande åtgärder vidtagits så har det haft positiv effekt på produktionsresultaten. 

Kompensation för aminosyraförluster

När det gäller eventuella förluster av aminosyror i blötfodret, då främst lysin, har danskarna en vedertagen åtgärd att alltid kompensera för detta. Hur stor kompensationen blir är gårdsspecifik beroende på hur utfodringsanläggningen ser ut, längden på ledningarna, rördiameter, restmängder med mera.

Hos våra projektgårdar kompenseras det i optimeringen för aminosyraförluster på gård A medan gård B inte gör detta då avdelningarna ligger nära blandarkaret och foderledningarna är korta. Däremot så har gård B kontrollvägt grisarna de första fyra veckorna för att utesluta en förlust av aminosyror i foderledningarna.

Omsättningsförluster i blötfodret är en kostnad. Det finns åtgärder att ta till för att minska bortfall av dyra syntetiska aminosyror, motverka sämre smaklighet på blötfodret och försämrat upptag av näringsämnen. 

En inblandning av en bredspektrig syra kostar cirka 28 kronor per slaktgris, medan inblandning av myrsyra kostar cirka 17 kronor per slaktgris. Tabell 2 visar på en skillnad i foderkostnad per gris på 16–19 kronor mellan de olika nivåerna av gram lysin per MJ. Man bör väga kostnaden för en eventuell överkompensation av syntetiska aminosyror mot kostnaden för exempelvis syrning av blötfodret.

Höjer man exempelvis lysinnivån per MJ NE från 0,85 gram till 1,0 gram som ett genomsnitt, så ökar den totala foderkostnaden per gris med 53 kronor om foderförbrukningen (MJ NE per kilo tillväxt) skulle ligga kvar på samma nivå. I detta exempel 25,8 MJ NE, motsvarande WinPig-medeltalet 2019.

Om fodereffektiviteten ökar från medelnivån 25,8 MJ NE till motsvarande de 25 procent bästa besättningarna i Sverige, som ligger på 23,2 MJ NE per kilo tillväxt, så skulle foderkostnaden per gris sjunka från 614 kronor till 535 kronor, en kostnadsminskning på 79 kronor. Redan där är den högre foderkostnaden på 53 kronor betald. Sedan får vi inte glömma att grisarna når en högre slaktvikt på samma uppfödningstid tack vare en ökad daglig tillväxt. Kan slaktvikten öka sex kilo, med en notering på 18 kronor per kilo kött så motsvarar det en marginalintäkt på 40 kronor per gris.

Vi vill rikta ett stort tack till gårdarna som deltagit i projektet för att de har delat med sig av erfarenheter och resultat och till foderfirmorna som varit viktiga bollplank.

 

Tabell 1. Testgårdarnas genomsnittliga produktionsresultat, hämtat från WinPig slakt
Medelslaktvikt, kg 93
Tillväxt (gram/dag, korrigerad) 990 - 1 010
Köttprocent 59
Fodereffektivitet (MJ NE/kg tillväxt, korrigerad) 22 - 23

 

Tabell 2. Skillnad i foderpris mer MJ NE och per gris vid olika lysinnivåer
Sis lysin, gram per MJ NEv Foderpris, kr per MJ NEv Kr, per gris
0,80 0,224 545
0,85 0,231 561
0,90 0,238 578
0,95 0,244 595
1,0 0,252 614

 

Sammanfattning

Under de tre år som studien pågått, har vi sett att de danska normerna och rekommendationerna fungerar väl, även under svenska förhållanden. Studien visade på följande viktiga saker som man ska tänka på:

Att utfodra efter en högre norm än vad som tidigare varit brukligt i svensk grisproduktion kostar mer, men kan ge tillbaka ännu mer i form av högre fodereffektivitet, ökad daglig tillväxt och högre slaktvikter.

Vi behöver gå högre i slutgiva än de danska rekommendationerna, eftersom vi slaktar grisarna vid tyngre vikter. 

Ett gott hälsoläge är A och O. En frisk gris äter med god aptit och är en effektiv foderomvandlare.

Mäta och väga blir viktigare än någonsin. ”Utan spaning, ingen aning!” För att hjälpa grisen med DanBred-genetik att prestera på toppnivå och för att få ett ekonomiskt optimalt produktionsresultat behöver man:

  • väga grisen vid insättning och följa upp tillväxten genom att väga grisar i en referensbox.
  • ha koll på fodret! Analysera ingående råvaror och gör regelbundna siktanalyser!
  • ha daglig koll på utfodringen och justera givorna ofta och offensivt!
  • gör produktionsuppföljningar och ta fram omgångsrapporter kontinuerligt.  

 

Vi som arbetat med DanBred-projektet

Svenska Köttföretagen har varit projektägare, inledningsvis med Linda Lundberg som projektansvarig. När Linda slutade sin anställning tog Åsa Bönnestig över rollen som projektansvarig. Därutöver har Lotta Henrysson från Svenska Köttföretagen samt Camilla Hallgren och Ingvar Eriksson från Gård & Djurhälsan ingått i projektgruppen. Det praktiska arbetet i projektet har utförts av Camilla och Ingvar och de har även skrivit rapporten och vägledningen. 

 

Rapporten ”Hur man lyckas med uppfödning av DanBred Duroc under svenska förhållanden”, finns att ta del av i sin helhet på Gård & Djurhälsans och Svenska Köttföretagens respektive hemsidor. Där finns också vägledningen som bygger på rapporten.

 

Camilla Hallgren och Ingvar Eriksson
Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades tisdag den 26 januari 2021

Senaste

Att försöka bli inspirerad

Krönika: I höstas var jag på möte med banken. ”Vilket spännande jobb du måste ha”, sa den kvinnliga banktjänstemannen. ”Ja, jo”, svarade jag och tänkte kanske inte detsamma, även om jag blev lite avundsjuk på henne där hon satt, i rena kläder, väldoftande och bjöd på gott kaffe. Visst fanns det kontraster mellan oss. Jag känner ofta att man behöver båda delarna i livet. Lika härligt som det är att skrubba bort skit från benen efter en varm shortsdag, lika härligt kan det vara att ta på sig en nystruken skjorta och ha lite glam i livet. Även om man inte ska underskatta de tillfällen när man behövt fixa något snabbt och dragit overallen över partykläderna.

 

Kommentera