Viktigaste klimatåtgärderna på gårdsnivå i ny rapport

”Kött från Sverige ska vara en del av världens hållbarhet år 2030”, det menar Svenska Köttföretagen som nu presenterar en rapport med närmare tvåhundra klimatåtgärder för svenska gris-, nöt- och lammgårdar.

Svenska Köttföretagen har tagit fram en rapport om de viktigaste klimatåtgärderna på svenska gris-, nöt- och lammgårdar. Foto: Towe Johnson

Genom att väga samman effekten på utsläpp av klimatgaser, ekonomi och möjlighet för genomförande på gården har Svenska Köttföretagen tagit fram de tio viktigaste åtgärderna för klimatet. Åtgärderna som är specifika utifrån vilken typ av djurproduktion som bedrivs ska dels innebära en skillnad för klimatet, vara lönsamma men också kunna vidtas i det enskilda företaget utan stimulans utifrån. En viktig poäng enligt branschorganisationen, då lönsamheten för de allra flesta djurproducenter är drivkraften.

"Arbeta strategiskt för att gårdens betesmarker ska ge bästa avkastning" räknas som fjärde mest effektivast klimatåtgärd på en nötköttsgård. Illustration: Svenska Köttföretagen

Listade åtgärder

Att utfodra utifrån djurens behov genom att analysera fodret, arbeta strategiskt för bästa avkastning på betesmarker och att slakta vid optimal tidpunkt är några av åtgärderna som listas i rapporten. Och tanken är att de presenterade åtgärderna ska bidra till att svensk köttproduktion är delaktig i att det nationella klimatmålet uppfylls.

Det beskrivs också vilka åtgärder som kan ge stor klimatnytta men där de ekonomiska förutsättningarna för genomförande saknas i dag, exempelvis biogasproduktion, omställning till fossilfria drivmedel och säkrad vattentillgång. Men rapporten lyfter även områden med forskningsbehov såsom beräkning kring klimatavtryck på gården och användning av restprodukter som foder.

Förslagen på åtgärder har samlats in dels via enkät på den egna hemsidan men också genom att frågan ställts till Jordbruksverket, RISE och Inspire Action and Research AB. De olika förslagen har sedan delats upp inom områdena foderproduktion, utfodring, resurseffektivitet, gödselhantering och övrigt.

Theres Strand, vvd på Svenska Köttföretagen och projektledare för Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm etapp 2. Foto: Svenska Köttföretagen

Potential att sänka utsläppen

Enligt Theres Strand, vice vd på Svenska Köttföretagen samt projektledare för handlingsplanerna är det åtgärder som kan bidra till att svenskt kött blir mer klimatsmart.

– Svenska gris-, nöt- och lammgårdar har en god hälsostatus med en låg användning av antibiotika och vi har generellt en resurseffektiv uppfödning vilket bidrar till ett lågt utsläpp av klimatgaser. Men det finns en stor potential för att sänka utsläppen både på enskilda gårdar och för hela branschen om vi jobbar tillsammans i hela värdekedjan och med myndigheterna. Ett samlat arbete där kunskap, innovation och genomförande är ledstjärnor ger oss ett ännu mer klimatsmart svenskt kött, säger Theres, i ett pressmeddelande.

Projektet är en del av arbetet inom Handlingsplan Gris, Nöt och Lamm etapp 2 som syftar till att stärka svensk produktion inom de olika produktionsinriktningarna.

Här kan du läsa hela rapporten och de listade åtgärderna. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@grisforetagaren.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 25 maj 2021

Senaste

Varför har jag differens i min avstämning på produktionsrapporten?

När en produktionsrapport för suggor och smågrisar beräknas gör programmet en avstämning av antalet grisar som har passerat genom, eller som finns kvar i stallarna. Ett återkommande problem vi får in till supporten är att man har differens i sin avstämning och vill rätta till den. Anledningen är att antalet grisar som registrerats in och ut ur programmet inte stämmer överens med det antal man har räknat ihop till vid sin inventering. Det är inte alltid lätt att reda ut när och var det gått fel, men här kommer några tips på vad man kan tänka på.

 

Kommentera

När allting är grönt

Krönika: Det här var tänkt att bli den mest positiva krönika som någonsin publicerats av någon tidning. Skriven av någon som älskar sitt jobb i ur och skur. Jag tänkte att i tider av skenande elpriser, galopperande foderpriser, accelererande allmän galenskap i hela samhället och politiskt vansinne i synnerhet, så skulle min krönika bli en ljusglimt i mörkret, en lisa för själen och en allmän pepp till er fantastiska läsare. 
Då gick min utgödsling sönder.

Kommentera