Varför tar vi för lite betalt?

Krönika: Vi väntade celebert besök till Östergötland, nämligen Piero Mancinelli, chef på ett stort bolag i Italien. Syftet var att diskutera en uppfinning. Nu gällde det att visa upp vad vår region har att erbjuda. Vi besökte Linköpings universitet, Odalmannens traktormuseum, Vreta Kluster och olika gårdar. På en av gårdarna sprang grisarna fritt i stora utomhushagar.

 

Per Frankelius är docent vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling på Linköpings universitet och processledare inom innovationsinitiativet Agtech 2030. Hans forskning syftar till att förstå och stimulera innovativa processer inom lantbruket. Foto: Carolina Wahlberg


– Det här, sa vi till Manchinelli, är grisar som har det bra. Och bra betalt får man också! 

Då frågade han om priset och vi svarade. Men reaktionen var oväntad. Han skakade på huvudet.

Det visade sig att hans familj var i grisbranschen och priset de fick för sina produkter var betydligt högre. Så snopet för oss. 

Något halvår senare var jag bjuden till Rom för att träffa Manchinelli. Inför hemresan fick jag med mig några glasburkar med griskött i olja. Jag hade aldrig sett något sådant förut men jag tänkte: Det här betingar nog ett högt pris på marknaden. 

Vi i primärproduktionen har nog en del att lära av Italien när det gäller att ta betalt för våra produkter. Vi har ju bra produkter! Och jag grubblar vidare: Varför lyckas vi inte exportera vårt kött till varuhuset Lafayette i Paris eller Harrods i London? Jag åkte därför till Paris och Lafayettes kött­avdelning.

– Varifrån kommer ert fina kött? frågade jag. 

– Från Italien, svarade damen bakom disken. 

Det kunde man ju slå sig i backen på. 

– Men, tillade jag, varför säjer ni inte franskt kött? 

– Nej, det italienska är av finare kvalitet. 

Så man undrar lite: Hur har de italienska grisproducenterna lyckats nästla sig in i världens finaste varuhus? 

En del av svaret är nog att de hjälps åt med marknadsföringen, att sprida bilden att italiensk mat är bättre än andra länders. 

Men det är något som inte stämmer. För några år sedan var jag i Italien och åkte runt i Piemonteregionen. Vi besökte slakterier, en ostmässa, ett antal gårdar och University of Gastronomic Sciences. En i vårt team, som även ingick i kocklandslaget, hade trissat upp mina förväntningar. 

Men ack så besviken jag blev. En slaktare berättade att för att få köttet mört kunde man låta djuren stå kedjade vid stolpar. På ett bondekollektiv vi bodde på lyste revbenen på djuren med sin tydlighet. Den gastronomiska njutningen var den röda tråden, inte djur­omsorg och helhetssyn.

Vi har stora möjligheter inom svensk köttproduktion. Redan i dag har vi en djurhantering som är top notch. Och med nya inno­vationer lär den bli ännu bättre i framtiden. Smart Agritech Solutions, exempelvis, håller på att utveckla ett system för att med artificiell intelligens göra en löpande analys av varje gris så att man tidigt kan upptäcka om något är fel. Organisationer som SmartAgri, SLU, RISE och Agtech 2030 driver en rad nya projekt.

Problemet är nog vare sig djurhållningen eller brist på ny smart teknik. 

Nej, problemet är att vi är för dåliga på att marknadsföra våra lantbruksprodukter. Ett grundproblem tror jag är att vi inte förmår definiera våra produkter och kommunicera det till kunder. 

Medan italienarna talar om matens gastronomiska kvaliteter borde vi få konsumenterna att förstå att maten i sig bara är kärnprodukten. Runt omkring kärnprodukten finns en ”utvidgad produkt” som innefattar en djurvälfärd i världsklass och en strategi som håller antibiotikaresistensen i schack. 

Därför borde vi ta högre pris. Idén om utvidgad produkt lanserades av Theodore Levitt i boken The Marketing Mode 1969, och med den som stöd borde vi kunna möta framtiden. 

Eller vad anser du om saken?

 

Uppifrån och ner: svenska ekogrisar, italienskt griskött i olja, köttdisken på Lafayette i Paris, University of Gastronomic Sciences i Italen och tillverkning av parmaskinka. 
Foto: Per Frankelius

 

Per Frankelius
Linköpings universitet

Artikeln publicerades torsdag den 10 juni 2021

Senaste