Har du koll på vattenflödet?

Det finns förbättringspotential i många svenska besättningar när det gäller grisars vattenförsörjning, det är en av slutsatserna inom projektet PigPlus. Vet du hur väl det fungerar i just din besättning? 

 

Dagens suggor är ofta större än vad de var förr. 
– Titta på suggorna, ibland ser man att de ligger ner och dricker ur smågrisnippeln. Då kan det vara flödet som fallerar i suggnippeln, men det kan även bero på att suggan tycker att suggnippeln sitter på fel höjd. Nippeln ska sitta i rygghöjd rakt framför ögonen på grisen, så att den böjer upp trynet lite när den dricker, rekommenderar Rebecka. Foto: Emma Sonesson


Syftet med PigPlus-projektet var att kartlägga olika miljöfaktorer och skötselrutiner i svenska besättningar och utifrån det ge råd kring hur närmiljö eller rutiner kan förbättras i den enskilda besättningen. Kartläggningen gjordes av Gård & Djurhälsans besättningsveterinärer med hjälp av en enkät och mätningar i stallet. En av parametrarna som undersöktes var vattenflödet i nipplar/vattenkoppar, som mättes på runt 200 gårdar med smågrisproduktion, på fem olika ställen i en avdelning i varje besättning. 

Rebecka Westin är veterinär och arbetar på SLU och Gård & Djurhälsan i Skara. 
Foto: Emma Sonesson

Förbättringspotential

Vattenflödet i vattennipplar/vattenkoppar i de grisningsboxar som ingick i studien varierade mellan 0,7 och tio liter per minut. Bara 41 procent av gårdarna hade ett vattenflöde på minst tre liter per minut vid samtliga fem mätningar. I 45 procent av besättningarna uppmättes ett vattenflöde på under tre liter per minut vid minst en mätning. I 26 besättningar, motsvarande 13 procent av gårdarna, var vattenflödet under tre liter per minut vid samtliga mätningar, och alltså klart under de fyra liter per minut som ofta nämns som en tumregel för hur högt flödet i en digivande suggas vattenkälla bör vara. Nya danska rekommendationer anger hela sex liter per minut som optimalt till digivande suggor.

– Är trycket dåligt så står grisarna inte kvar och dricker tills de fått i sig det vatten som de behöver, utan de går därifrån. Risken är att mjölkproduktionen och foderkonsumtionen då går ner, säger Rebecka Westin som är veterinär och en av dem som arbetat med PigPlus-projektet. 

Glöm inte slaktgrisarna

Projektet har även genomförts i slaktgrisbesättningar.  Här varierade medelvärdet för flödet i testade boxar från 0,5 till 5,8 liter per minut mellan besättningarna, att jämföras med rekommenderade minst 1,5 liter per minut vid blötutfodring och minst två liter per minut vid torrutfodring. Resultaten visar att flödet var för lågt i minst en testad nippel i 73 av de 132 slaktgrisgårdar där vattnet kontrollerades, det vill säga i strax över hälften av besättningarna. I var tionde besättning, motsvarande tolv procent, var flödet otillräckligt i alla testade nipplar. 

– När det gäller slaktgrisar, åtminstone de som får torrfoder, riskerar en för dålig vattenförsörjning att leda till sänkt foderkonsumtion. Man har exempelvis sett att grisar som har en nippel i tråget så att de kan blöta ner fodret äter mer, berättar Rebecka. 

Rengör nipplarna

Erfarenheten från studien är att det oftast är själva nippeln som är igensatt och orsakar ett för lågt flöde.   

– Oftast hjälper det att skruva loss nippeln och rengöra den. Många tar loss det lilla filtret i nippeln, som gärna blir igensatt. I det fall det är trycket i vattenledningen som fallerar har det oftast att göra med att man exempelvis tvättar i en annan avdelning, förklarar Rebecka.

En annan erfarenhet från studien är att rutinen att kolla vattenflödet i samband med insättning i en rentvättad avdelning fungerar bra i de flesta besättningarna. Däremot är det lätt att glömma bort att kolla utrymmen med mer kontinuerlig djurhållning, exempelvis gyltavdelningen, galtboxen eller stallet för dräktiga suggor. 

Lagen anger minimum

Förutom flödet är tillgängligheten på vattennipplarna väsentlig och Rebecka menar att det i en grisningsbox bör finnas nippel både i tråget och på spalten. 

– Har du en sjuk sugga utan aptit så det kanske står gammalt foder i tråget. Då kommer suggan inte vilja gå dit och dricka, säger Rebecka och poängterar även att de regler för antalet vattenposter som anges i djurskyddsföreskrifterna inte ska ses som en rekommendation, utan ett absolut minimum. 

– Det är inte sällan man ser att de stora, ranghöga suggorna vaktar vattenkällorna i en dräktighetsavdelning, så att de andra inte får komma dit. Nipplar eller vattenkoppar på flera olika ställen möjliggör att även de ranglåga suggorna får dricka. Har man system med ätbås så tycker jag inte att det räcker att erbjuda vatten i tråget, det bör finnas vattenkällor även utanför båsen. Våra suggor blir också allt större. I vissa besättningar ser vi nu nipplar som sitter på för låg höjd i förhållande till djurens storlek. Även det kan påverka vattenintaget negativt. Nippeln ska sitta i rygghöjd, så mät höjden på dina suggor och justera nippelns placering efter det.  

Rebecka påpekar att även det omvända kan hända och syftar på pellar och tidigt avvanda smågrisar som inte alltid når upp till nippeln i tillväxtboxen. 

– Lägg då in en stenplatta eller liknande under nippeln som grisen kan stå på med frambenen när den dricker. Då når den upp lättare, tipsar hon.  

Räkneexempel: Räcker det med blötfoder?
  Slaktgris Sugga
Foderkonsumtion (MJ NE) 25 75
Foderkoncentration 
(MJ NE/kilo foder)
2,9 3,0
Foderkonsumtion (kilo) 8,6 25,0
Vattenhalt i fodret (procent) 74 73
Vatten som grisen får i sig via blötfodret (liter) 6,4 18,2
Vattenbehov* (liter/dag) 4-10 30-40

*Källa: Gård & Djurhälsan/Svenska Pig: Rekommendationer om vatten. 

 

Rekommenderat vattenflöde till olika djurkategorier
  Flöde (liter per minut)
Digivande suggor 4-6
Dräktiga suggor 3
Smågrisar upp till 10 kilo 0,5-1
Tillväxtgrisar 10-30 kilo 1-3
Slaktgrisar 1,5-3 (minst 2 liter per minut vid utfodring med torrfoder)

 Källa: Gård & Djurhälsan/Rebecka Westin

 

Tre tips kring vattenflöde

  • Kolla flödet och spola ur alla vattenledningar i samband med insättning.
  • Ha för vana att testa nipplarna när du ändå går in i boxen i samband med de dagliga rutinerna.
  • Kalibrera ögat och fingrarna så att du vet ungefär hur ett flöde på fyra liter per minut ser ut och känns.

 

Visste du det här om vatten till digivande suggor?

  • Lakterande suggor har högre kroppstemperatur, högre puls, större risk för värmestress, högre ämnesomsättning och så vidare, än suggor som inte ger di. Digivande suggors vattenbehov kan därför inte kalkyleras som behovet för en icke lakterande sugga plus det vatten som mjölken innehåller. En begränsad vattenförsörjning påverkar suggans allmänna hälsostatus, och det är därför viktigt att suggan får tillräckligt med vatten både för att ersätta den vätska som går förlorad via mjölken samt för förändrad metabolism.
  • Suggans mjölk innehåller 82 procent vatten.
  • Hur mycket suggor behöver dricka för att täcka behovet beror på hur mycket vatten som fodret bidrar med. En tumregel är att man bör förse den lakterande suggan med 1,5 liter extra vatten per smågris och dag.

Källa: Magdalena Åkerfeldt, SLU

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 19 juli 2021

Senaste