Håll hullet uppe - bästa medicinen mot bogsår
Som grisföretagare har man alla möjligheter att påverka förekomsten av bogsår. En korrekt hullmätning med hjälp av ultraljudsteknik och justering av fodergivan efter hull är receptet. Dagens moderna teknik förenklar möjligheten till en individuellt anpassad foderkurva men varje smågrisuppfödare kan hitta sin egen väg till att utfodra suggorna efter hull och, i de bästa av världar, individuellt. Gör kravet från suggpengen på hullbedömning till ett framgångskoncept och utnyttja suggans hull som naturlig tryckavlastning och inköp av västar blir överflödigt.
För ett tiotal år sedan ökade intresset för bogsår på suggor, både i och utanför Sverige. Frågan lyftes främst som ett djurskyddsproblem.
Det genetiska framsteget har lett till fler födda grisar per kull och därmed har kraven på suggan ökat. Fler friska smågrisar kräver mer av suggans mjölkproduktion och aptit för ett maximalt foderintag. Det har blivit viktigt att undvika något som kan liknas vid en berg- och dalbana för suggans kroppsvikt och perioder av underhull med risk för utvecklande av bogsår. Magsäckens volym är begränsande för foderintaget liksom kravet på fodrets smaklighet samt suggans vattenintag.
Låg förekomst av bogsår kan ses som ett kvitto på en framgångsrik smågrisproduktion och bästa sättet att förebygga bogsår är att säkerställa att suggan är i lagom och stabilt hull.
Foto: pontus almerheim
Mest muskler under pälsen
Om du trodde att det går att bedöma späcklagret, det vill säga hullet med ögat, så besitter du okända sinnen. Suggan som finns i dagens stallar är slaktgrisar i stort format. De kan se ut att ha gott hull men vid späckmätning så avslöjas sanningen.
I vägningar utförda i svenska suggbesättningar visar det sig att suggorna är betydligt tyngre än förväntat. Vikter på minst 250 till 300 kilo får numera anses som normalvikter på suggor. De ansätter muskler i högre grad än tidigare avelsmaterial, istället för fett. Det gör att de ser runda ut för ögat men har ofta ett tunnare späcklager än väntat.
16 millimeter inför grisning med en sänkning till 13 millimeter vid avvänjning av smågrisarna är generella riktvärden att förhålla sig till även om de olika genetikbolagen skiljer sig något från varandra i angivna riktvärden, se tabell 1, 2 och 3.
Hullmätning med precision
”Suggpengens” införande har inneburit att grisföretagarna ska genomföra hullbedömning vid fyra tillfällen fördelat över suggans produktionscykel. De två viktigaste mätningarna är innan insättning i grisningsstallet och vid avvänjning av smågrisarna inför ny betäckning. En stark rekommendation är att använda späckmätare för exakt uppgift om späcklagrets tjocklek i millimeter. Späckmätningen innan insättning i BB används för att utvärdera foderstrategin under sinperioden. Det blir tydligt hur mycket foder de olika suggorna behöver för att nå 16 millimeter späck. Späckmätningen vid avvänjningen kommer att visa vikttappet under digivningen och vara avgörande för valet av foderkurva.
Vid de två andra tillfällena för hullbedömning, förslagsvis vid tiden för dräktighetsundersökning och i mitten av sintiden, kan den rekommenderade späckmätningen eventuellt ersättas med så kallad okulär bedömning. Hullbedömning kan då utföras med hjälp av att klämma och känna på suggan och observera med ögat.
Man får stor hjälp av att journalföra allt i WinPig. Det blir på så vis lätt att gå tillbaka och se hur suggan klarat att hålla ett jämnt hull vid tidigare kullar. Hullmätning med journalföring i WinPig blir ett hjälpmedel att välja rätt foderkurva under sinperioden.
Utfodring för hög livstidsproduktion
Ett flertal grisföretagare har sett en direkt effekt av att efter hullmätning med scanner tilldela suggorna en individuell foderkurva med start direkt efter avvänjningen. Suggorna ges på så vis möjlighet att återgå till önskat hull vilket ger optimala förutsättningar för fostertillväxt med högre födelsevikter som resultat.
Varje besättning måste hitta sin egen rutin anpassad till gårdens tekniska förutsättningar. Besättningar med blötfoder i dräktighetsavdelningen kan lösa utmaningen genom en generell foderökning för hela sugg-gruppen fram till önskat hull. Ett annat sätt är att märka upp suggor som ska få en extra tilldelning av torrt foder. Transponderutfodring gör det enkelt att införa individuella foderkurvor till suggorna. Man kan med fördel använda två olika foder under sinperioden för att suggan snabbare ska återgå till optimalt hull.
Var uppmärksam på foderrekommendationerna från avelsbolagen och ta fasta på kraven för späcklagrets tjocklek under suggans reproduktionscykel. Det totala energi- och näringsbehovet för suggor i svenska besättningar är erfarenhetsmässigt högre än motsvarande genetiskt material i andra länder. Det har visat sig att suggorna växer snabbare och når en högre vikt än sina utländska systrar. Den längre ditiden på 35 dagar, högt antal avvanda och höga avvänjningsvikter ställer enorma krav på ätkapaciteten hos suggorna.
Fodret måste vara energitätt för att kompensera den höga mjölkproduktionen och minska den naturliga variationen i kroppsvikt under digivningen. Det är inte ovanligt med en total viktnedgång på 20 procent under laktationen. För en sugga som väger 300 kilo vid inflyttning i BB skulle det innebära en viktminskning på 60 kilo. Man kan då räkna med att kullen inklusive hinnor och moderkaka väger 25 kilo.
Vatten håller aptiten på topp
Vattenintaget är begränsande för aptiten. Digivande suggor anses i äldre rapporter ha ett vattenbehov på 30 till 40 liter vatten per dygn och vattenflödet i nippeln ska ge minst fyra liter per minut. En topp-presterande sugga i dag ställer höga krav på vattenflöde, smaklighet och hygienisk kvalitet på vatten. De gamla rekommendationerna skulle kunna betraktas som minimikrav. För att uppnå optimala resultat kan det behövas mer. Vattenflödet i nippeln skulle kunna uppgå till sex liter per minut så att suggan orkar dricka vad hon behöver.
I praktiken
Gör arbetet med hullmätning enkelt och resultatet tydligt genom att märka ut och raka platsen för hullmätning en gång per dräktighet. Pröva att använda en rejäl mängd matolja som kontaktmedel.
Pröva gärna följande rutin:
- Raka med trimmer vid platsen för späckmätning på alla suggor i och med utflytt från BB.
- Mät med späckmätare och notera hullet i millimeter med sprayfärg på suggans rygg.
- Anpassa fodertilldelningen efter hull och aptit på individ eller till hela gruppen.
- Hullbedöm helst via späckmätning vid alla fyra tillfällena, men minst vid två. Förutom vid avvänjning och strax innan grisning kan hullbedömning/späckmätning förslagsvis göras vid första dräktighetskontrollen och åtta veckor in i dräktigheten. Notera späckmått eller hullpoäng på skalan 1-4 och foderkompensera de suggor som ligger under önskat hull.
- Mät med späckmätare och notera hullet i millimeter med sprayfärg på suggans rygg vid inflyttning i BB.
Ta hjälp av din veterinär samt produktions- och foderrådgivare i arbetet för en framgångsrik smågrisuppfödning utan bogsår. Plocka fram och läs de tidigare två spännande artiklarna i serien om bogsår; hur de uppkommer och kan behandlas.
Kull | Vikt (kilo) | Ryggspäck (millimeter) | Hullpoäng | |||
Min | Max | Min | Max | Min | Max | |
1 | 220 | 240 | 14 | 15 | 3 | 4 |
2 | 245 | 265 | 15 | 16 | 3 | 4 |
3 | 265 | 285 | 14 | 16 | 3 | 4 |
4 | 285 | 305 | 14 | 16 | 3 | 4 |
5 | 285 | 305 | 14 | 16 | 3 | 4 |
6 | 285 | 305 | 14 | 16 | 3 | 4 |
Kull | Vikt (kilo) | Ryggspäck (millimeter) | Hullpoäng | |||
Min | Max | Min | Max | Min | Max | |
1 | 180 | 200 | 12 | 13 | 2 | 3 |
2 | 200 | 220 | 12 | 13 | 2 | 3 |
3 | 220 | 240 | 12 | 13 | 2 | 3 |
4 | 235 | 255 | 12 | 13 | 2 | 3 |
5 | 235 | 255 | 12 | 13 | 2 | 3 |
6 | 235 | 255 | 12 | 13 | 2 |
3 |
Rekommenderat hull inför grisning är 16 millimeter och vid avvänjning 13 millimeter, enligt Topigs Norsvin.
Kull | Vid seminering (kilo) | Vid grisning (kilo, exkluderat kullens vikt) |
1 | 140 | 190 |
2 | 170 | 215 |
3 | 200 | 240 |
4 | 220 | 260 |
5 | 240 | 280 |
6 | 260 | 300 |
Rekommenderat späckmått inför grisning för Danbreds suggor är enligt Seges mellan 16 och 18 millimeter.
Suggan – en mjölkproducent av rang
Grovt räknat så har suggan kapacitet att producera mjölk som räcker till att föda upp tio grisar med avvänjningsvikt på tio kilo, det vill säga 100 kilo kullvikt. Det motsvarar inte dagens svenska krav på produktionsnivå.
För en högre kullvikt så måste suggan stimuleras till maximalt intag av energi och smågrisarna behöver ha en stor aptit för smågrisfoder.
Ett resultat med 13 avvanda per kull med en avvänjningsvikt på elva kilo motsvarar en kullvikt på 143 kilo. Suggors mjölkproduktion varierar mellan 2,9 och 3,5 kilo per dag och varje kilo tillväxt motsvarar produktionen av fyra kilo mjölk. Med en kulltillväxt på 3,5 kilo per dag har suggan en medelproduktion av 14 liter mjölk per dag. För 35 dagars ditid innebär det 490 liter mjölk per kull.
Ett bra hull på suggan är en förutsättning för optimal mjölkproduktion.
Förebygg bogsår och ta väl hand om suggor med bogsår
- Hullbedöm med späckmätning vid flera tillfällen och justera utfodringen efter hull.
- Förse alla risksuggor med någon form av tryckavlastning.
- Vid öppna sår; rengör, skydda och fortsätt tryckavlasta.
Bakgrund
Dåvarande Svenska Djurhälsovården genomförde 2009 och 2010 ett projekt med namnet ”Aktion mot bogsår”. Det syftade till spridning av specifika utfodringsråd för att nå ett jämt hull under hela produktionscykeln. Resultatet av projektet visade att bogsårsfrekvensen minskade med 40 procent.
2018 genomfördes en enkätundersökning för att öka kunskapen om hur bogsår uppträder, förebyggs och behandlas i svenska grisbesättningar. Hur suggor med bogsår behandlas visade sig variera stort mellan de som svarade.
Denna artikel är den tredje och sista i en serie som handlar om bogsår och vad som kan göras åt dem. Del 1 och 2 hittar du i Grisföretagaren nummer 4 respektive 5 2021.
Maria Lindberg
Gård & Djurhälsan
Annette Backhans
SVA
Frida matti
Gård & Djurhälsan