Grisars syn och belysning i grisstallar
Hur ser grisar egentligen? Varför är rätt belysning viktigt? Hur kan vi använda oss av kunskap om grisens syn för att skapa en väl fungerande stallmiljö för grisen och en bra arbetsmiljö för oss? Det hoppas vi kunna bringa lite klarhet i med denna artikelserie i två delar. I första delen får vi veta hur ny belysning har fungerat på Stäholms lantbruk samt fakta om grisars syn. I nästa del gör vi en djupdykning i ämnet med fokus på grisens syn och hur kunskap om den kan hjälpa oss i vår hantering av grisen och även hur ljus påverkar grisens reproduktion.
Belysning i djurstall är en komplex fråga där hänsyn till både djurens och människans behov måste tas samtidigt som så liten energianvändning som möjligt ska eftersträvas – både för miljöns och för ekonomins skull. Det finns ramar för hur stallbelysning ska vara i lagtext och ett fåtal studier har gjorts som undersöker hur grisarna påverkas av belysningen i stallet, typ av ljus och hur länge stallet är upplyst per dygn.
Lagen föreskriver i dag att grisstall ska ha minimum 40 lux under minst åtta sammanhängande timmar per dygn, en belysning motsvarande 40 lux innebär att det går att läsa en dagstidning utan problem.
Det finns ett begränsat antal studier som tar upp stallbelysningens betydelse för grisar men de som har utförts visar bland annat på ett positivt samband mellan god belysning och foderintag respektive reproduktionsresultat.
Funkar bra i praktiken
På Stäholms lantbruk i Köping gjordes 2017 en investering i LED-belysning i stallarna. Först byttes armaturerna i lösdriften och sedan löpande i övriga avdelningar. Samtliga armaturer i avdelningarna lyser nu med LED.
Mathias Hellström, ägare av Stäholms lantbruk, berättar att minskad energiförbrukning var den främsta motivationen till bytet av belysning. LED-lamporna kräver hälften så mycket energi som ”vanliga grislysrör”. I stallar med gyltor och suggor där lamporna är påslagna under många timmar per dygn kan investeringen betala av sig på kortare tid än tio år.
De gamla lysrören behövde bytas ofta medan LED-lamporna har en betydligt längre livslängd. Personalen upplever en betydande förbättring i arbetsmiljön jämfört med tidigare, dels med tanke på att lysrören ofta var trasiga eller stod och blinkade, dels för att det generellt har blivit bättre ljusstyrka i stallarna.
Positivt för produktiviteten
På Stäholms lantbruk installerades extra belysning ovanför sinsuggornas foderbås i ligghallen. Extra lampor har också installerats ovanför semineringsboxarna i den andra lösdriften för att kunna simulera en ökad tid med dagsljus.
Personalen upplever en förbättrad arbetsmiljö tack vare den ökade belysningen. Man har även fått en ökad foderkonsumtion hos nyavvanda suggor i betäckningsbädden.
Man upplever även en positiv effekt på reproduktionen och då man tittar närmare på reproduktionsmått i produktionsuppföljningsprogrammet WinPig ser man att antalet galldagar har sjunkit med 35 procent sedan armaturen byttes ut och extra belysning placerades över ätplatserna. Det är dock svårt att avgöra hur stor påverkan den utbytta belysningen samt dess placering har, då man samtidigt har gjort andra förändringar i besättningen.
Färg, styrka och dagsljus
Med LED-belysning ökar möjligheterna att påverka belysningen på olika sätt. Med LED kan belysningens spektrum (färgskalan), lampans intensitet (mäts i lux) och fotoperioden (dagsljuslängden) anpassas. Alla tre parametrarna har betydelse för produktionen.
Spektrum, det vill säga belysningens färgskala, verkar inte ha så stor betydelse för grisen, däremot har det visat sig vara svårt för skötaren att upptäcka brunst i belysning med endast blått ljus. Det kan också vara bra att använda sig av rött ljus om minimal störning för grisarna vill uppnås, exempelvis på natten.
Intensiteten mäts i lux och beskriver hur människan uppfattar lampans sken på en specifik yta, det är dock troligt att djur uppfattar det annorlunda. Armaturens utformning och avståndet till den belysta ytan påverkar intensiteten så det är viktigt att ta hänsyn till det vid val av armatur och dess placering. Exempelvis bör armaturen placeras ovanför ätytan på lämpligt avstånd.
Fotoperioden är ett mått på dagsljuslängden. Den varierar naturligt beroende på säsong och kan manipuleras/styras med hjälp av lamporna.
LED är framtiden
LED-belysning i stallar ingår som en del i energieffektiviseringsplanen vid samråd inför nybyggnation av djurstallar. Handläggarna på länsstyrelsen i Västra Götaland upplever att det redan är inarbetat hos djurägare att installera LED-belysning och att det sällan är något som behöver belysas särskilt.
Även försäkringsbolag är generellt positiva till LED-belysning, men hänvisar till kraven i Lantbrukets Brandskyddskommitté (LBK)och att dess rekommendationer ska följas. Från slakteriernas håll diskuteras även en eventuell framtida klimatsmart märkning av kött, där belysningen är en del av kriterierna.
I nästa nummer av Grisföretagaren fortsätter serien om grisens syn och belysning i grisstallar med ytterligare djupdykning i ämnet. Litteraturlista finns att få via artikelförfattarna vid intresse.
Grisars syn
Grisar har ett stort synfält och kan på så sätt upptäcka eventuella faror, föda, andra grisar etcetera på ett stort område kring sin kropp, men har sämre förmåga att ställa in synskärpan på föremål som befinner sig nära och har även svårt att bedöma avstånd, se figur 1.
Grisar har två tappar, det vill säga dikromatisk syn, precis som hästar och kor, vilket innebär att deras färgskala består av blått och gult men saknar rött. Människor har tre tappar, det vill säga trikromatiskt synspektra och ser utöver gult och blått även rött, se figur 2. Djur med dikromatisk syn uppfattar även det som vi ser som rött ljus men då i gråaktig färgskala och med lägre intensitet (styrka).
Grisarna har ett likartat antal stavar som människan, stavar är ljuskänsliga och de som påverkar mörkerseendet mest. Grisar har relativt bra mörkerseende och är anpassade för att se bra i svagt ljus som det är vid skymning och gryning när grisar är naturligt aktiva.
Gabriella Niklasson
Gård & Djurhälsan
Kaisa Ryytty Sylvén
Gård & Djurhälsan