”Ju högre foderpriset är desto viktigare blir hälsoläget”

Vad tycker du är en dålig fodereffektivitet? Var går gränsen för när du börjar sätta fokus på det?
– Det fokuset finns alltid, det får man aldrig släppa. Grisen har en fantastisk genetisk potential och den gäller det hela tiden att komma så nära som möjligt. Det gör vi genom att ta hand om de sjukdomar som belastar grisarna och hantera dem på ett så förtjänstfullt sätt som vi kan, och genom att ge grisen den näring som den behöver och se till att det som vi tror att vi ger grisen verkligen hamnar i tråget.

Allt större kullar ökar kraven på suggorna. Lagom hull som inte varierar för mycket under produktionscykeln är en framgångsfaktor för att lyckas. 
Foto: Emma Sonesson


Är fodereffektivitet en fråga som mest rör slaktgrisar eller även suggor och tillväxt­grisar, menar du?

– Fodereffektivitet är alltid aktuellt inom alla djurkategorier. Suggorna föder och avvänjer många smågrisar och då gäller det att se till att de håller hullet. Det är mycket mer foderekonomiskt att se till att suggorna håller hullet under digivningen än att kompensera för dåligt hull under dräktigheten. Jämt hull ger en bättre fodereffektivitet. Att kompensera för dåligt hull kan fort bli dyrt. Vidare brukar jag säga att om vi inte kan plocka ut de första tillväxtgrisarna för leverans knappt fyra veckor efter avvänjning, då gör vi något fel. Man måste hela tiden jobba med fodereffektivitet genom hela produktionen, eftersom det är en så pass stor kostnad.

Erik Lindahl är veterinär och driver Lundens Djurhälsa AB. 
– Vi kan alltid bli bättre hela tiden. Det handlar om att optimera hälsoläge, utfodring, skötsel och rutiner. Det jobbar vi med vid varje gårdsbesök, säger han.Foto: Emma Sonesson

Upplever du att det är vanligt att det är hälsan som spökar när fodereffektiviteten är dålig?

– Jag stöter på alla typer av problemställningar och kan inte säga att någon är vanligare än någon annan, även om vi som veterinärer såklart har ett särskilt fokus på hälsan. Vi jobbar mycket med helheten och har förmånen att ha väldigt bra kontakt med alla foderföretagen. Det gör att vi tillsammans kan ta tag i en hel del problemställningar.

Vilka tecken är du uppmärksam på som gör att du börjar misstänka att hälsan ligger bakom en dålig fodereffektivitet?

– Jag brukar säga att ske­lettet på grisen växer ungefär lika fort hela tiden. Det innebär att du alltid kan monitorera en gris genom att titta på förhållandet mellan huvudet och kroppen. Har grisen ett stort huvud och en liten kropp så är grisen gammal och då har den vuxit dåligt. Har den däremot ett litet huvud och en stor kropp så har den vuxit snabbt. Man kan också tänka så här; om inte ens den största och finaste grisen är välutvecklad muskulärt, så har vi sannolikt ett fodermässigt problem, även om hälsan ibland också kan vara en orsak. Men om vissa grisar är fina och andra är små och smala så är sannolikheten större för att problemet är hälsorelaterat. Det resonemanget kan man använda som en grov indikation.

Ge något exempel på hälso­problem som kan orsaka dålig fodereffektivitet!

– En okontrollerad lawsonia­infektion är ett typiskt exempel.

Vilka verktyg har du som veterinär för att förbättra fodereffektiviteten?

– Det viktigaste är de egna sinnena och framför allt ögonen. Utifrån vad jag ser granskar jag vidare produktionstekniska uppföljningar, foderrecept och fodersystem. Hälsomässigt tittar jag efter kliniska symptom och kanske väljer man att ta olika prover eller att göra en gårdsobduktion. Vi försöker använda oss av alla verktygen tillsammans.

Är det alltid lönsamt att göra insatser för att förbättra fodereffektiviteten, eller kan det finnas situationer då det är mer fördelaktigt att låta den vara lite sämre?

– Det är väldigt sällan som det inte är lönsamt att förbättra en dålig fodereffektivitet. Jag brukar göra enkla kalkyler. Om ett vaccin exempelvis kostar tio kronor per gris så gäller det att jag tror på att effekten av vaccinering blir att grisarna går till slakt en dag tidigare i genomsnitt, förutsatt att det kostar tio kronor per dag att utfodra en slaktgris. Då räknar man hem insatsen. Ett gott hälsoläge är alltid lönsamt och ju högre foderpriset är desto viktigare blir hälsoläget.

Vilken är den vanligaste fallgropen du ser att gris­företagare trillar i kopplat till hälsa och fodereffektivitet?

– Att man accepterar eller nöjer sig med en alltför låg produktivitet. Att man tänker att det brukar vara så, istället för att fråga sig vad det beror på.

Vilket är ditt bästa tips för att förbättra fodereffektiviteten?

– Jobba med alla bitar parallellt; hälsoläge, foder, management och personal. Jobba med helheten och ha ett brett tankesätt, det är så vi kommer framåt.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 19 november 2021

Senaste

Varför har jag differens i min avstämning på produktionsrapporten?

När en produktionsrapport för suggor och smågrisar beräknas gör programmet en avstämning av antalet grisar som har passerat genom, eller som finns kvar i stallarna. Ett återkommande problem vi får in till supporten är att man har differens i sin avstämning och vill rätta till den. Anledningen är att antalet grisar som registrerats in och ut ur programmet inte stämmer överens med det antal man har räknat ihop till vid sin inventering. Det är inte alltid lätt att reda ut när och var det gått fel, men här kommer några tips på vad man kan tänka på.

 

Kommentera

När allting är grönt

Krönika: Det här var tänkt att bli den mest positiva krönika som någonsin publicerats av någon tidning. Skriven av någon som älskar sitt jobb i ur och skur. Jag tänkte att i tider av skenande elpriser, galopperande foderpriser, accelererande allmän galenskap i hela samhället och politiskt vansinne i synnerhet, så skulle min krönika bli en ljusglimt i mörkret, en lisa för själen och en allmän pepp till er fantastiska läsare. 
Då gick min utgödsling sönder.

Kommentera