Önskas: prishöjning på grisen

Det är tuffa tider för grisuppfödare i hela Europa och Sverige är inget undantag.  I kölvattnet av skenande priser på insatsvaror är behovet av en höjning av grispriset uppenbart. För att ventilera problemet har Sveriges Gris­företagare (SGF) med Mattias Espert i spetsen nyligen haft möte med representanter för några av de största aktörerna inom slakt och dagligvaru­handeln.

 

Mattias Espert är smågrisuppfödare i Skåne och ordförande i Sveriges Grisföretagare. 
Foto: Emma Sonesson


Vad var syftet med mötena och vad var SGF:s budskap?

– Syftet var att ur bondens perspektiv beskriva vår situation med rusande kostnader. Vi ville påtala att vi klarar detta en begränsad period, men blir det här kostnadsläget ­ihållande så måste vi få till en höjning av avräkningspriset. Man kan alltid effektivisera produktionen och se över sitt eget företags kostnader, och det ska man jobba med kontinuerligt. Men på sikt behöver priserna upp, annars kommer vi tappa produktion.

Hur var slakteriernas och handelns respons på ert budskap?

– Jag upplever att de har förståelse för situationen. De sitter i liknande sits; tittar man exempelvis på slakteriernas kostnader för att driva deras frysar så har de också dragit i väg. Och i slutändan finns det bara en som kan betala för det, och det är konsumenten.

Varför kan man inte helt enkelt bara höja priset i butikerna då?

– Problemet är att det finns ett kopiöst stort överskott på griskött ute i Europa i dag. Kineserna och Asien handlar inte så mycket just nu, ASF sätter sina spår i marknaden och frysarna är fulla. Det finns gott om extremt billigt kött på marknaden och risken är att konsumenterna väljer bort det svenska köttet om det blir för dyrt, till förmån för importerat. Då minskar efterfrågan på svenskt och vi kommer få ett jätteproblem. När det gäller det färska köttet så är dagligvaruhandeln fantastiskt duktiga, de ligger på 90-95 procent svenskt. Vi har jobbat hårt och länge för att ta de marknadsandelarna, bland annat via Svenskt Kött och Svenskmärkning. Att ta tillbaka dem om vi skulle tappa dem skulle sannolikt bli en lång resa, om det ens skulle gå. Det är komplext.

Upplever du att slakt och handel har bra fingertopps­känsla för vad konsumen­terna tål prismässigt?

– Ja, det gör jag. Och jag har en känsla av att de förstår problemet och att de vill göra något åt det, men vi är inte där nu, på grund av situationen som råder ute i Europa.

Så hur kan man då lösa problemet?

– En drastisk höjning är för risk­abelt att göra. Att hitta ett sätt att höja priset långsamt under en längre period, kanske där både vi och slakten och handlarna delar på kostnaderna, det är den vägen man måste gå.

Det pratas ibland om att grisnäringen kanske borde tillämpa betalningsmodeller där priset baseras mer på kostnaderna. Hur ser SGF på det?

– Vi funderar mycket över hur indexreglering av priset skulle kunna se ut, men man måste veta vad man ger sig in i. Jag tror inte att strukturen på den svenska grisnäringen är där just nu. Vi är förhållandevis många uppfödare och slakterier. Jag tror det skulle bli svårt rent praktiskt att göra som kycklingbranschen. Det går ju inte att förhandla centralt heller, det skulle bli kartellbildning som Konkurrensverket skulle reagera mot. Vi ska komma ihåg att det svenska grispriset har legat på en stabil och hög nivå under en längre period, vilket är positivt. Tittar man ­istället på Europa så har de periodvis haft både en och två kronor högre pris än oss, men deras pris åker väldigt mycket upp och ner. Den marknaden hade vi inte överlevt på, vi är inte vana vid de extrema svängningarna.

Hur ser prognosen ut framåt?

– Situationen är fortfarande ganska ny. Men slutsatsen från våra möten är; ja, jag tror att vi kommer kunna göra något åt situationen, på lång sikt. Jag tycker att det låter som att det är en förflyttning uppåt på gång på priserna ut till konsument. Och det ska helst ske innan för många producenter kastar in handduken. Att bibehålla dagens produktion och få i gång en nybyggnation för att producenterna tror på marknaden, det är drömmen!

Hur går ni vidare nu?

– Vi fortsätter att visa siffror och hålla liv i den fantastiska kommunikation och dialog som vi faktiskt har med både handel och slakt. De är positivt inställda och har en förståelse för vår situation och det är just därför jag tror att vi kan bryta is och komma vidare.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 14 december 2021

Senaste