Så jobbar en veterinär på slakteri

Livsmedelsverkets officiella veterinärer på slakteri kontrollerar de djur som kommer in till slakt, med fokus på djurskydd och livsmedels­säkerhet. Här får du en inblick i hur arbetsdagen för en officiell veterinär kan se ut.

 

På de större slakterierna sker besiktningen av slaktkropp och organ på två parallella linjer och det är därför minst två olika personer som besiktar slaktkropp och organ. Foto: Carolina Wahlberg


Som officiell veterinär är på Livsmedelsverket så är man ansvarig för att kontrollera djurskydd och livsmedelssäkerhet på slakterierna i Sverige. Man jobbar i team som är ansvariga för olika områden i landet och åker därför runt till flera olika slakterier inom det området.

På små slakterier är man oftast endast korta stunder under dagen men på de större är man på plats från slaktens början tills att allt kött är godkänt och stämplat. På de största slakterierna jobbar flera veterinärer varje dag, oftast i roterande scheman där man byter mellan stall, slakthall och kontor flera gånger under arbetsdagen.

Besiktning av levande djur

Vare sig man är på ett stort eller litet slakteri så börjar varje morgon med levandedjursbesiktning. Oftast finns det då djur på stall som kommit in kvällen innan, som ska besiktigas innan de godkänns för slakt. Om alla djur redan är besiktigade så går man igenom stallet för att se så att inget har hänt under natten.

På de större slakterierna där det finns en veterinär på plats hela dagen kommer det vanligtvis in fler djur och då försöker man oftast vara på plats i ­stallet i samband med avlastningen för att göra levandedjursbesiktningen. Då är det lättare att se till exempel hältor, än när grisarna redan står på box.

Livsmedel eller inte

I samband med levandedjursbesiktningen kan man ibland se tecken på skador eller sjukdomar. Om ett djur är sjukt, exempelvis akut rödsjuka, så kan det inte godkännas som livsmedel och i stället så måste man då avvisa det från slakt och det kommer då att avlivas och destrueras.

Om ett djur är skadat på ett sätt som inte påverkar livsmedels­säkerheten kan det få förtur till avlivning av djurskyddsskäl. Om skadan är allvarlig, exempelvis om ett ben är brutet, så blir djuret avlivat på plats men om skadan är lindrig och djuret inte lider av att gå så kan det drivas till den normala bedövningen omedelbart.

Info om djurskyddsbrist

När ett djur kommer till slakteriet med en skada, ett sår eller annat som påverkar ­djurskyddet negativt så kan den officiella veterinären göra en bedömning om att länsstyrelsen behöver få kännedom om det. Ofta kan det då handla om att djuret inte är i skick att transporteras och då gäller ärendet både djurägaren och transportören eftersom båda två har ett ansvar att kontrollera att djuren är i ett sådant skick att de inte tar skada eller lider av transporten. Då skickas en så kallad ”Information från djurskyddskontroll” till länsstyrelsen i både djurägarens och djurtransportörens hemlän. Det skickas samtidigt även en kopia till djurägaren och/eller djurtransportören och även slakteriet ska få information om det.

Besiktning av slaktkroppen

Efter slakten besiktigas slaktkroppen med tillhörande organ och koderna för eventuella sjukdomar eller skador registreras.

Vid större slakterier är det ofta flera livsmedelskontrollanter som tillsammans gör besiktningen av slaktkropp och organ och det kan därför vara olika personer som tittar på olika delar av slaktkroppen, exempelvis en som besiktigar organen medan en annan besiktigar kroppen. Det är  livsmedelskontrollanterna som registrerar sjukdomskoderna i slakteriets datasystem i samband med besiktningen.

På mindre slakterier kan det vara antingen en livsmedelskontrollant eller en veterinär som gör besiktningen efter slakt. Då registreras sjukdomskoderna i Livsmedelsverkets eget system och kommuniceras med slakteriet genom speciella kodblad som fästs på slaktkroppen. Sedan är det slakteriets personal som rensar bort de eventuella sjukliga förändringarna som har registrerats på kroppen.

Kassation av kött

Om det vid den första besiktningen, som på gris endast görs genom att titta på kropp och organ, hittas något som kan leda till en helkassation eller en större delkassation (över tio kilo) ska en veterinär göra en utvidgad besiktning. Man skär då upp misstänkta skador på organ och kropp samt öppnar hjärtat och gör en noggrann inspektion av lungor och njurar för att se om det finns en spridning av en eventuell infektion.

Vid en helkassation används en ojämn kod, exempelvis kod 19 (allmänt utbredd sjukdom), som förklarar varför slaktkroppen blev kasserad.  Den används i tillsammans med andra koder som förklarar vilken grundsjukdom som orsakat kassationen. Exempelvis kan kod 19 kombineras med kod 58 (svansskada) samt kod 64 (övrig lunginflammation) och/eller kod 30 (böld) och då har man hittat akuta tecken på att bakterier från svansskadan har spridit sig till exempelvis lungor, njurar, ryggrad eller andra skelettdelar.

När man är klar med sin besiktning eller blir avbytt av en kollega går man tillbaka till kontoret där man journalför alla sina beslut och skickar i väg dem. Utöver det ska man hålla sig uppdaterad genom Livsmedelsverkets interna utbildningar inom djurskydd, köttbesiktning, lagstiftningar med mera.

Utbildad personal

För att få arbeta som officiell veterinär krävs en svensk veterinärlegitimation, den får man antingen genom att ha svensk veterinärexamen eller motsvarande från ett annat EU/EES-land eller Schweiz. I den svenska veterinärutbildningen ingår tolv veckors heltidstudier av livsmedelssäkerhet och köttbesiktning uppdelat i både teori och praktik. I samband med att man anställs av Livsmedelsverket får man en två veckor lång introduktion av mer erfarna medarbetare.

För att kunna arbeta som livsmedelskontrollant måste man antingen ha gått Livsmedels­verkets egen vidareutbildning på cirka ett år eller vara en veterinärstudent som klarat alla kurser i årskurs 1-3 eller vara en veterinär utan svensk legitimation, exempelvis en veterinär utbildad utanför EU/EES.

Utöver detta har Livsmedels­verket intern vidareutbildning som är menad att göra personalen mer likriktad i sitt arbete och sina beslut.

I nästa nummer av Grisföretagaren kommer du att kunna läsa mer om de olika sjukdomskoderna och vad som ligger till grund för de bedömningar efter slakt som livsmedels­kontrollanter och officiella veterinärer gör. 

Amelie Andersson
Gård & Djurhälsan

Artikeln publicerades onsdag den 23 mars 2022

Senaste

Dysenteriträff i Falkenberg

Med anledning av återkommande fall av dysenteri framför allt i mellersta Halland, togs ett gemensamt beslut av Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsa och Per Wallgren på SVA att genomföra en branschöverskridande träff kring ämnet. Inbjudna var transportörer, representanter för slakterier och veterinärer verksamma i området. Utöver information om dysenteriläget blev mötet även en chans för deltagarna att bygga nätverk både inom sin egen yrkesgrupp men även mellan olika aktörer.

 

Kommentera