Djurskydd i samband med slakt

De officiella veterinärerna på slakteriet kontrollerar bland annat djurskyddet. Här får du veta mer om grunderna för veterinärernas arbete och vad som händer om brister påvisas.

När man skickar djur till slakt får man i samband med att djuren kliver på transporten skriva under en djurägarförsäkran. Det är upp till varje slakteri att utforma sin djurägarförsäkran men den behöver även god­kännas av Livsmedelsverket som kontrollerar att den uppfyller lagstiftningens krav. Bland annat så försäkrar du att djuren är friska, inte står under karens efter läkemedels­behandling, inte kommer från en spärrad besättning och att de är märkta enligt lagkraven. I stort kan man säga att du lovar att du följt aktuella lagar och förordningar. 

Vägledning till hjälp

På slakteriet genomför livsmedelsverkets veterinärer kontroller av djurskyddet. Framför allt görs kontrollen i stallet i samband med levandedjursbesiktningen. Det kan bland annat gälla sår och skador så som hälta eller bogsår men även förvuxna klövar eller kraftig nedsmutsning/gödselpansar. 

Vid besiktningen efter slakt kan man göra en fortsatt undersökning av det man sett vid besiktningen i stallet, exempelvis sår, samt att det sker en kontroll av bland annat antal stämplar och eventuella blåmärken som blir synliga först då. 

Bedömningen grundas på EU-förordningar och djurskyddslagen samt de förordningar och föreskrifter som Jordbruksverket tagit fram. Veterinärerna har även en vägledning från Jordbruksverket till hjälp, med riktlinjer som ska likrikta bedömningen i vissa typer av fall. Den finns tillgänglig på Jordbruksverkets hemsida; vägledning för kontrollmyndigheter – djurskyddskontroll på slakteri. 

Öppet för tolkningar

I vägledningen kan man läsa att den officiella veterinären ska skicka information till länsstyrelsen om veterinären ”gör iakttagelser på djuren som kan tyda på brister i djurskyddet i primärproduktionen”. De ska ta hänsyn till om det medföljer någon information med djuren, exempelvis veterinärintyg, journalutdrag eller seminjournal. Det står även att veterinären ska använda sin personliga kompetens och erfarenhet i sina bedömningar. Detta gör att bedömningen kan skilja sig mellan likartade fall. 

I riktlinjerna för bedömningen av svansskador på gris framgår ”att svansskador antingen är avläkta eller saknas” samt att det längre ner i texten står att ”Grisar med stora öppna sår, kraftig svullnad eller påverkat allmäntillstånd bör inte transporteras.” 

När riktlinjerna är motsägelsefulla och det inte finns konkreta exempel med bilder samt att veterinären ska använda sin personliga kompetens och erfarenhet i sina bedömningar så skapar man förutsättningar för att bedömningarna skiljer sig markant både mellan olika veterinärer och olika team. Det försvårar även för både djurägare och transportör att göra sin bedömning av djuret inför transport. 

Länsstyrelsen fattar beslut

Informationen som skickas till länsstyrelsen från Livs­medelsverket klassas inte som ett beslut och kan därför inte överklagas, detta gäller även i de fall där informationen är felaktig eller är utan stöd i lagkraven. Det är först efter att länsstyrelsen tagit ett beslut i ärendet som ett eventuellt överklagande kan göras. Beroende på vad ärendet gäller och vilken bedömning djurskyddshandläggaren på länsstyrelsen gör så kan de följa upp informationen med antingen ett telefonsamtal eller ett besök. I vissa fall kan de avskriva ärendet direkt.  

Gör egna noteringar

I samband med att informationen skickas till länsstyrelsen ska en kopia på dokumenten skickas till djurägaren som även har rätt att få ut alla dokument som finns i ärendet, så även bilder och/eller filmer. Där ska veterinären noga beskriva fallet vad gäller omfattningen av skadan eller sjukdomen som ärendet gäller. Om det inte finns en noggrann beskrivning så kan detta bero på förundersökningssekretessen och då skrivs endast en väldigt kortfattad text. 

I många fall kan det vara svårt att på slakteriet avgöra var och när en skada har uppkommit och därmed kan det bli aktuellt att informationen handlar om både producent, transportör och slakteri. Det ska stå i ärendet om det omfattar även transportör och slakteri. 

Det är alltid bra att själv tänka igenom djuret eller händelsen som ärendet kan gälla och skriva ner allt man kan komma ihåg om händelsen. Detta då det ibland kan ta väldigt lång tid mellan händelsen och att en djurskyddshand­läggare hör av sig eller det första förhöret med polisen och eventuell rättegång äger rum. Det kan även vara bra att ha en dialog med sin djurtransportör om händelsen. 

Rätt kontaktuppgifter

Eftersom Livsmedelsverket använder de namn och adressuppgifter som slakteriet har så är det viktigt att ha sina uppgifter hos slakteriet uppdaterade och aktuella, för att ni alltid ska få informationen så snabbt som möjligt. Det är även viktigt att ni uppdaterar om ni byter besättningsveterinär så att både slakteri och Livsmedelsverket kan kontakta er veterinär vid behov. 

Detta avslutar artikelserien om arbetet som officiell veterinär på Livsmedelsverket. Förhoppningsvis har artiklarna gett er en större kunskap om vad som händer ”bakom kulisserna” när ni lämnat i väg era djur för slakt. 
 

Amelie Andersson
Gård & Djurhälsan