Dysenteriträff i Falkenberg

Med anledning av återkommande fall av dysenteri framför allt i mellersta Halland, togs ett gemensamt beslut av Gård & Djurhälsan, Lundens Djurhälsa och Per Wallgren på SVA att genomföra en branschöverskridande träff kring ämnet. Inbjudna var transportörer, representanter för slakterier och veterinärer verksamma i området. Utöver information om dysenteriläget blev mötet även en chans för deltagarna att bygga nätverk både inom sin egen yrkesgrupp men även mellan olika aktörer.

 

Deltagare på träffen, från höger: Niklas Johansson, Madeleine Walter, Lars-Inge Svensson, Evelina Olsson, Alexander Månsson, Katarina Karlsson Frisch, Thomas Lantz, Jenny Bengtsson, Erik Lindahl, Ronja Lindell, Per Wallgren, Maria Rodriguez, Per-Olof Olsson, Hans Olsson, Harald Pommer. Anna Larsson saknas på bilden. Foto: gård & djurhälsan


Efter lättare förtäring och presentationsrunda beskrev Per Wallgren, SVA, sjukdomen dysenteri för deltagarna, och även dess bakgrund i Sverige.

Svindysenteri är en sjukdom hos tillväxt- och stor­grisar, som kan orsaka betydande produktionsförluster med minskad tillväxt och ökad dödlighet. Dysenteri var i princip okänt i Sverige innan förbudet mot tillväxtbefrämjande antibiotika i fodret, som förbjöds 1986. Efter förbudet ökade problemen med avvänjningsdiarré och i spåren av den kom dysenterin, som framför allt drabbade avvanda grisar och grisar under inledningen av storgrisperioden.

Avvänjningsdiarréerna be­mästrades så småningom med hjälp av hygieninsatser, men också genom att modifiera fodren, där sänkningen av proteinnivåerna från cirka 20 procent till cirka 15 procent var en mycket viktig åtgärd.

Gemensamt projekt

Därefter beskrev Per bakgrunden till projektet ”Nu ska skiten bort” (se tidigare artiklar i Grisföretagaren, bland annat nummer 1, 2020 och nummer 2, 2022) och utvecklingen sedan start inom det projektet. Under tiden för genomförandet av ”Nu ska skiten bort” har förekomsten av drabbade besättningar minskat. En av projektets viktigaste delar var den ökade kommunikationen mellan de olika aktörerna som hanterar grisar från besättningarna.

2015 genomfördes en inventering av dysenteri-läget i svenska besättningar och då hittades endast en handfull besättningar. 2016 ökade spridningen av smittan och för första gången hittades tiamulinresistenta stammar av bakterien. Tiamulin är den viktigaste antibiotikan i kampen mot dysenteri och tack och lov kunde de resistenta stammarna utrotas från de drabbade besättningarna. I dagsläget återstår det tio besättningar att friskförklara i Sverige och de allra flesta av dessa är storgrisbesättningar.

Efter föredraget diskuterades gemensamt om transportörernas och de tillförselansvarigas viktiga roller i arbetet med att bekämpa dysenteri. Utbytet mellan olika yrkesgrupper är av yttersta vikt då man har olika infallsvinklar. Att vid ny- eller ombyggnation tidigt i planeringen ha med transportörer för att ta fram fungerande utlastningar och tillfartsvägar lyftes som en viktig aspekt att förmedla till djurägare.

Tvätt och desinfektion

Andra områden som diskuterades var körordning för smittade besättningar (sist på rundan) samt rutiner och möjligheter att tvätta bilar som transporterar grisar. De synpunkter som kom fram kring tvättning var att den mekaniska delen är absolut viktigast och desinfektionsmedel mer är grädde på moset. Därmed inte sagt att desinfektionsmedel är oväsentligt, framför allt inte vid transport från smittade besättningar. Tvättmedel är alltid viktigt att använda för att få bort biofilm. Det är viktigt att skilja på tvättmedel som används på utsidan respektive insidan av bilen eftersom det är helt olika syften med tvätten av de olika ytorna.

Vad gäller både tvätt- och desinfektionsmedel lyftes arbetsmiljön som en viktig fråga. Den som tvättar bilarna kommer i nära kontakt med dessa medel och val av produkt bör beaktas ur hälsosynpunkt. 

För att tvättning och desinfektion ska kunna genomföras på bästa sätt krävs rätt förutsättningar på tvättplatserna, vilket framgick kan skilja mycket mellan olika platser och slakterier. En gemensam miniminivå för hur tvättplatserna är utformade och tillgänglig utrustning samt medel lyftes som mycket önskat.

Givande dag

Det konstaterades även att det är viktigt att informationskedjan som informerar om vilka besättningar det är som skall hanteras på särskilt vis på grund av dysenterismitta är uppdaterad. Lika viktigt är det att informationen når alla som skall känna till detta, det vill säga transportörer men också berörda underentreprenörer, tillförselansvariga på slakterierna och ansvariga veterinärer. Samtidigt är det också viktigt att denna lista endast återfinns inom denna grupp för att undvika att de drabbade besättningarna skall råka ut för ryktesspridning. Flera av dem är ju redan sanerade och avvaktar endast att bli friskförklarade.

Känslan efter mötet är att kontaktvägarna mellan de deltagande aktörerna blivit kortare och det är lättare att ta kontakt med de man nu har ett ansikte på.

Slutligen vill vi rikta ett stort tack till alla som deltog, med förhoppning om fortsatt fint samarbete framöver, även om vi alla hoppas att det då inte ska gälla dysenteri.

 

Viktiga smittskyddsinsatser

  • En utlastning som förhindrar att grisar kommer tillbaka in i besättningen.
  • Tvätt och desinfektion av utlastningen efter utlastning.
  • Tvätt och desinfektion mellan omgångar.
  • Tvätt och desinfektion av lastbilen.
  • Rätt ordning vid upphämtning i flera besättningar.

 

Symtom på dysenteri

  • Slemmig och/eller blodig diarré.
  • Minskad aptit och tillväxt.
  • Ökad dödlighet.
  • Symtomdebut oftast tidigt i storgrisuppfödningen.
 

Katarina Karlsson Frisch 
Jenny Bengtsson

Gård & Djurhälsan
Per Wallgren
SVA

 

 

Artikeln publicerades fredag den 05 augusti 2022

Senaste