Allt högre livsmedelspriser – hur påverkas grisköttet?

Vi svenskar är vana vid att det räcker med att lägga en liten del av inkomsten på mat. Men det senaste halvåret har bjudit på många rubriker om ökad inflation och större utgifter för hushållen. Hur påverkar situationen det svenska grisköttets förutsättningar på marknaden? Grisföretagaren ställde frågan till Svenskt Kött, Svensk Dagligvaruhandel, Martin & Servera samt Vi konsumenter. 

 

1958 gick enligt SCB nästan en tredjedel av medelsvenskens inkomst åt till mat. 2021 spenderade den genomsnittlige svensken enligt samma källa 12,6 procent av sin inkomst på livsmedel, exkluderat alkoholhaltiga drycker och besök på hotell, restaurang och café. Den största delen av inkomsten, 26,4 procent, gick 2021 till posten som inkluderar bostad, el, gas och uppvärmning. Foto: Mostphotos


Mellan 1960 och 1990 följde prisutvecklingen på livsmedel generellt sett den allmänna prisutvecklingen i samhället. 1990-talets politiska beslut med momssänkningar på mat samt EU-inträdet nämns i en rapport av Jordbruksverket som viktiga orsaker till att mat därefter blivit allt billigare i förhållande till andra varor. 

Men världen har skakats om av ett antal exceptionella händelser de senaste åren. Coronapandemin, Rysslands invasion av Ukraina och en europeisk energikris är några av de omständigheter som påverkat marknaden i hög utsträckning. I spåren av dessa händelser har en ökad vurm för svenska livsmedel och nationell självförsörjningsgrad noterats. Samtidigt har priserna på livsmedel såväl som exempelvis boendekostnader och drivmedel ökat.   

Ökade livsmedelspriser är nödvändigt för att vi ska ha någon produktion kvar i landet i framtiden, men hur reagerar konsumenterna på situationen och hur står sig det svenska grisköttet i konkurrensen? Grisföretagaren kontaktade fyra olika personer i livsmedels­branschen, som gav sin syn på saken. 

 

Prishöjning mellan 1 januari och 19 september 2022 på fem olika artiklar
  Genomsnittlig prishöjning (%)  Antal jämförda artiklar
Bacon i olika former 20 39
Blandfärs 19 42
Fläskkotlett 15 75
Påläggsskinka 11 201
Falukorv 13 102

I Matpriskollen ingår statistik från 3 200 livsmedelsbutiker spridda över landet. Statistiken inkluderar både svenska och importerade varor.
 

Gunnela Ståhle är ordförande i konsument­föreningen Vi konsumenter. 
Foto: privat

Gunnela Ståhle, Vi konsumenter: 

”Svenska mervärden är viktiga när det gäller förtroendet för svenskt griskött”

Med allt högre utgifter för hushållen; hur tror du svenska konsumenter kommer att resonera framöver i sitt val av protein?

– Jag tror att man kommer ändra sina inköp av mat. Det kan ske en övergång från det dyrare nötköttet, kanske mest till kyckling, men kanske också till griskött. Sannolikt blir det en minskad köttkonsumtion totalt, inte minst beroende på den allmänna debatten kring det röda köttets klimatpåverkan och priset på kött. Nötköttet har det tuffare med tanke på hur ”experterna” pekar ut detta från hållbarhets- och hälso­synpunkt. Risken är att importen ökar. Det har redan synts när det gäller fågel. Men jag tror och hoppas att importerat griskött har sämre rykte än importerad kyckling, kanske främst beroende på antibiotikadebatten. Som tidigare är det inom restaurang och storhushåll som risken är störst att import ersätter svenskt.

Hur mycket mer tror du att en svensk fläskkotlett får kosta än en utländsk, innan konsumenten väljer den utländska?

– Det kan jag inte svara på. Innan kriserna fanns en god betalningsvilja för det dyrare svenska köttet. Och efterfrågan på svenskt kött ökade. Det är väldigt svårt att fastställa en smärtgräns.

Vilka mervärden hos det svenska grisköttet väger enligt din erfarenhet tyngst hos konsumenterna?

– Svenska mervärden är viktiga när det gäller förtroendet för svenskt griskött. Svenska djurskyddsregler uppfattas som ambitiösa och antibiotika­användningen är låg. Men pass upp! Det finns import av certifierat griskött typ Beter Leven som kan konkurrera. Jag tror inte opinionen accepterar ”skandaler” typ griskrisen 2009. Det är bra att branschen valt grundcertifiering som säkerhet. Diskussionen kring vilket kött som gynnar hållbarhet kommer att fortsätta, det vill säga att grisar och kycklingar konkurrerar med att konsumera spannmål och proteingrödor som istället kan användas för humankonsumtion. Idisslare främjar biologisk mångfald och omvandlar gräs och örter. Den positiva hållningen till naturbeteskött är ett exempel.

Finns det något som du tycker att lantbruksbranschen/bönderna kan bidra med för att i möjligaste mån få konsumenter att fortsätta välja och kanske även öka sina inköp av svenska livsmedel i allmänhet och svenskt griskött i synnerhet? Vad i så fall?

– Se över om mervärdena kan stärkas. Jobba med klimatfrågorna på gårdsnivå, resurs­effektivisering och omställning till fossilfritt. Minska sojainblandningen i foder och ersätt med inhemska proteingrödor. Att ifrågasätta GMO-friheten gynnar inte debatten. Sätt mål för biologisk mångfald. Ta bort provocerande regler, så som möjligheten att avvänja en del smågrisar vid 21 dagars ålder. Se till att inte kritisk insyn hittar rutinmässig fixering av suggor. Bejaka lösgående grisande suggor och att koldioxidbedövning av gris ifrågasätts. En annan viktig bit tror jag är kommunikation; ha en dialog med NGO:s så som konsumentföreningar, djurskyddsorganisationer och miljö­organisationer. Ha kunniga och trovärdiga avsändare av budskap kring svenska mervärden; kloka uppfödare eller kanske veterinärer. Att jobba med den offentliga upphandlingen blir också viktigt.
 

Karin Brynell är vd för branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel, där Axfood, City Gross, Coop Sverige, ICA Sverige, IKEA, Lidl Sverige och Livsmedelshandlarna är medlemmar. Foto: Roberth Björk

Karin Brynell, Svensk Dagligvaruhandel: 

”Konsumenterna köper antingen färre eller billigare produkter”

Ser ni något förändrat köpbeteende hos svenska konsumenter när det gäller val av protein, i spåren av att många hushåll fått ökade utgifter?

– Redan i maj månad kunde vi se att omsättningen rensat från inflation i dagligvaru­branschen sjönk med fem procent. Trenden har fortsatt sen dess. Det betyder att konsumenterna antingen köper färre eller billigare produkter, något som bekräftas i såväl undersökningar som av lokala butikschefer. En Novusundersökning i juli visade till exempel att nästan 40 procent av alla konsumenter uppger att de i högre utsträckning letar extra- och kampanjpriser. I samma undersökning var det tydligt att fler handlar utifrån en inköpslista istället för spontant, och att det man drar in på är produkter i delidisken och snacks. Vi har inga siffror på om man väljer andra protein, men givet ovan kan vi anta att man exempelvis gått från fina köttstycket till köttfärs. Det vi kan se är att under sommarmånaderna har det marinerade köttet sålt bättre än vanligt. En orsak kan vara att det haft en lägre prisbild då det tillverkats av infryst råvara.

Hur mycket mer bedömer ni att en svensk fläskkotlett får kosta än en utländsk, innan konsumenten väljer den utländska?

–  Det är upp till konsumenten att avgöra var den gränsen går. Men vi kan konstatera att fler drar ner eller väljer bort produkter som anses vara lyxprodukter, enligt tidigare nämnda Novus-undersökning. Det finns även en oro i handeln att konsumtionen sjunker, vilket leder till att konsumenten väljer bort svenska och/eller mer hållbart producerade livsmedel. Vi ser tydligt i dag att efterfrågan på det ekologiska sortimentet minskar i både Sverige och EU. Det riskerar leda till både minskad hållbar produktion och konsumtion, och skulle i förlängningen drabba hela den svenska livsmedelskedjan, och även Sveriges självförsörjningsgrad.

Vilka mervärden hos det svenska grisköttet väger tyngst för konsumenterna, enligt er erfarenhet?

– Kontrollerad antibiotika­användning och djurvälfärden.

Finns det något som lantbruksbranschen/bönderna kan bidra med för att i möjligaste mån få konsumenter att fortsätta välja och kanske även öka sina inköp av svenska livsmedel i allmänhet och svenskt griskött i synnerhet? Vad i så fall?

– Hela livsmedelsbranschen, från bonden till butiken, måste fortsätta lyfta fram värdet av att välja svenskt. Ett av flera initiativ för att göra det är vårt delägarskap i Svenskmärkning, ett bolag vi startat och äger tillsammans med LRF och LI. Genom deras frivilliga ursprungsmärkning Från Sverige, Kött från Sverige och Mjölk från Sverige är det enklare för konsumenten att hitta svenska produkter i butik. I våras hade de en stor reklamkampanj där de tackade konsumenten som väljer svenskt och vi såg direkt att den fick väldigt bra genomslag.
 

Joacim Ericsson är affärsområdeschef för färskvaror på Martin & Servera Restauranghandel. 
Foto: Martin & Servera

Joacim Ericsson, Martin & Servera:

”Våra kunder vill ha kunskap”

Märker ni av förändrad efterfrågan på protein i och med prisutvecklingen och hushållens och företagens ökade utgifter det senaste halvåret?

– Vi har de senaste åren sett och arbetat för en tydlig utveckling mot mer svensk råvara inom många kategorier, inklusive fläskkött. Utifrån omvärlden och det som hänt de senaste åren har svenskt fläskkött haft en konkurrenskraftig position på marknaden i relation till importerad råvara vilket har drivit på denna utveckling ytterligare. På senare tid har gapet minskat vilket gör att vi ser en ökning av importerad råvara igen. Med avseende på den prisutveckling som vi sett det senaste året och den osäkra tid vi är i kommer troligen allt fler restauranger bli mer kostnads­medvetna och söka alternativ som kan ge bibehållen lönsamhet – allt från att skifta proteiner eller köpa andra styckdetaljer till att se över ursprung. Att tillägga är att vi också ser en ökad försäljning av vegetariska alternativ och en innovationstakt inom det området som är mycket hög. Efterfrågan inom det området varierar även väldigt från kund till kund. En stor offentlig kund eller en rikstäckande kedja som bestämmer sig för att satsa på vegetariska rätter ger självklart stor effekt för oss.

Skiftar förändringarna beroende på om kunden är en offentlig eller privat aktör?

– De kunder som köper högst andel svenskt kött är de offentliga kunderna, där ligger andelen svenskt på runt 90 procent. Sedan är det flera stora restaurangkedjor som nästan helt gått över till svenskt samtidigt som vi även har andra kunder som är mer prismedvetna.

Vilka mervärden hos det svenska grisköttet väger tyngst i er dialog med kunderna?

– Den svenska djurhållningen med låg antibiotikaanvändning är generellt ett viktigt argument. Klimatpåverkan och hur svenskt fläskkött står sig i relation till andra alternativ kan även vara en fördel. De senaste åren har även ökat medvetenheten om hur viktigt det är att vi värnar om det svenska lantbruket.

Finns det något som lantbruksbranschen/bönderna kan bidra med som du tror skulle kunna öka intresset för svenskt griskött bland era kunder?

– Våra kunder vill ha kunskap. Kunskap om djuret, var det kommer från, vilken korsning det har och hur det har hanterats, bland mycket annat. Det blir allt viktigare att skapa en story, ett mervärde, för att skapa intresse hos slutkund. Jag tror att vi även behöver titta på alternativa produkter, styckningsdetaljer och kvalitetsnivåer. Svenska kockar har otroligt hög kompetens och vill gärna testa nya saker.
 

Isabel Moretti är vd för Svenskt Kött, vars uppgift är att lyfta det svenska nöt- lamm- och grisköttets fördelar. Foto: Ewa Stackelberg

Isabell Moretti, Svenskt Kött: 

”Matmarknaden kommer att dras isär”

Hur tror du svenska konsumenter kommer att resonera framöver i sitt val av protein, med tanke på ökade utgifter för många hushåll?

– Konkurrensen från billigare importkött och från kyckling som är ett billigare protein har ju varit vår främsta utmaning tidigare. Det vi också vet är att sedan 2015-2016 ungefär så fick de animaliska proteinerna också på allvar konkurrens från alternativa protein och här ser vi att det finns en förändring på marknaden. Den kommer fortsatt finnas kvar. Dessutom har vi också en expandering av matmarknaden kring det jag kallar ”artificiell mat”, det är inte ultraprocessad mat för det kan vara så mycket mer, men det är mat där råvaran är extremt billig och utbytbar och där man istället berikar. Ett hemskt exempel är vegansk fetaost som består av stärkelse, kokosfett och B12. Just den artificiella maten tror jag kommer växa oerhört när råvarupriserna ökar. Sedan ska vi inte glömma bort att majoriteten av de svenska konsumenterna fortsatt ser att det svenska köttet och den svenska maten har så stora värden för den svenska livsmedelsproduktionen, för hållbarheten och för den egna hälsan så de fortsatt kommer att välja svenskt kött. Matmarknaden kommer alltså att dras isär där vi kommer att se mer av riktigt billig och riktigt dålig mat men där den större andelen kan och vill fortsätta äta bra mat, svenskt kött och svensk mat.

Jordbruksverket noterar första halvåret 2022 tappade marknadsandelar för svenskt när det gäller alla köttslag. Vad drar du för slutsatser kring det?

– Vi har haft några extrema år sedan 2018 i princip, där torka, pandemi och krig påverkar både produktion och konsumtion så det är inte helt enkelt att identifiera vad som faktiskt är förändrat konsumentbeteende och vad som är förändrade förutsättningar för produktion och marknad.

Märker ni av den senaste tidens händelser med exempelvis krig, val, inflation, orolig energimarknad och ökade utgifter för hushållen i de kanaler där ni kommunicerar med svenska konsumenter?

– Vi brukar alltid märka av var konsumenter befinner sig i hur de kommenterar på våra inlägg i sociala medier. Det vi sett mest av den senaste tiden är diskussioner kring matpriser och ökade utgifter för hushållen. Därmed inte sagt att det bara handlar om oro för hur ekonomin ska gå ihop utan snarare om att fortsätta välja svenska råvaror.

Har ni anpassat ert arbete på något sätt med tanke på den senaste tidens händelser, eller jobbar ni på som vanligt?

– Vi anpassar oss. Eftersom vi pratar med konsument om varför de ska välja det svenska gris-, nöt- och lammköttet så behöver vi hela tiden ha koll på varför konsument kan tänka sig att välja annat. Och nu är det vare sig funderingar kring hållbarhet, djuromsorg eller hälsa som är skälen, utan pris. Vi har två större arbeten på gång hos oss just nu; ”prisvärd näring” där vi sätter pris på mat i relation till näringsinnehåll – välj inte bara mat efter pris utan se till vad du får i dig också. Ur den aspekten står sig köttet väldigt bra! Vi jobbar också med de nordiska kostrekommendationerna där man riskerar att sänka rekommendationen för kött, vilket i sin tur påverkar upphandlingen till de offentliga köken. Också här så jobbar vi mycket med näring och biotillgänglighet.

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 12 oktober 2022

Senaste