Smittskydd – nuläge och framtid

Den 12 oktober gick Jordbruksverkets Smittskyddskonferens av stapeln. Temat för dagen var Smittskydd och djursmittor i en föränderlig värd, och både lantbrukare, organisationer och myndigheter fick ge sin syn på nuläge och framtid. 

Katharina Gielen, smittskyddschef på Jordbruksverket, och Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, inledde dagen.
– Smittskydd är en avgörande faktor för vår livsmedelsförsörjning. Vi har tittat på livsmedelsförluster vid utbrottet av salmonella 2020, som drabbade många stora grisbesättningar. De grisar vi avlivade till följd av utbrottet utgjorde 3100 ton i slaktvikt, och om man räknar om det till matportioner kött så destruerade vi 15 miljoner portioner, sa Katharina. Foto: Isabella Odmark 

– Vi kommer från ett antal år där hela samhället dominerats av smittsamma sjukdomar. Det har främst handlat om smittor på människor, som pandemin, men det har också handlat om rena djursmittor som drabbat oss både nationellt och internationellt med stora konsekvenser för djurhållare, djur och hela näringen. Det har även medfört stora kostnader för samhället, sa Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, när han inledde dagen tillsammans med Jordbruksverkets smittskyddschef Katharina Gielen.

– Se den här konferensen som en kick-off för det arbete som vi behöver göra framöver. Det är i samverkan som det här arbetet och dialogen måste göras, tillade Katharina.  

Enligt Karl är Sveriges smittskyddsläge gott, vilket beror på flera faktorer.

– Vi har ett gynnsamt geografiskt läge, relativ låg djurdensitet och relativt små enheter – även om vi nu också har stora anläggningar. Vi har en ansvarstagande och stark näring som jobbar nära myndigheter, begränsad handel med djur, aktiv sjukdomsbekämpning och systematisk sjukdomsövervakning. Vi har också ett starkt veterinärväsen, men som i dag hotas av veterinärbristen, sa Karl.

Smittvägar som Karl menar att man behöver lära sig mer om är miljön och gården, samt vilda fåglar.

– För att kunna prioritera våra åtgärder och rikta dem på ett träffsäkrare sätt.

Myndigheternas roll

Generaldirektörerna för Jordbruksverket och SVA fick också ta plats på scen, och ge sin bild av myndigheternas roll i smittskyddsarbetet.

­– Det behövs mycket för att klara det här. Man behöver korrekt lagstiftning, kunskap samt resurser, både i form av veterinärer och ekonomiska. Vi behöver också samverka och kommunicera, och där kan kommunikationen bli bättre. Något som jag tycker behöver förbättras är kunskap och forskning om nya smittvägar, hur smitta tar sig in på gården och hur man bekämpar på bästa sätt. Som jag ser det är Jordbruksverkets roll att bekämpa medan SVA värderar, men vi skulle behöva göra förflyttningar och jobbar ännu mer förebyggande, sa Christina Nordin, generaldirektör på Jordbruksverket.

De fick även frågan om det var något område där de önskar mer resurser.

– Inom juridiken och tekniken skulle vi kunna göra mer och bättre. Vi har grundläggande utmaningar i statsförvaltningen gällande att dela information, för den skyddas på olika sätt, vilket hämmar smittskyddsarbetet. Sen är det hela den digitaliseringsvåg som sker, där har vi mer att göra, sa Ann Lindberg, generaldirektör på SVA, och fortsatte:

– Tidig upptäckt och information är viktiga delar i smittskyddet, som hjälper oss att förstå omvärldsläget, vad som händer i Sverige samt som hjälper oss att kommunicera det.

På publikfrågan om vad som är myndigheternas största och mest konkreta utmaning när det gäller smittskydd svarade de:

– Det finns många utmaningar, men jag tycker nog att veterinärbristen och resurser kring det är en stor utmaning. Veterinärbristen kommer påverka vår förmåga att kunna genomföra vårt uppdrag, svarade Christina.

– En utmaning när det gäller smittskyddet är att allting händer så fort. Vi måste kunna fånga det och kommunicera det, ge råd som är effektiva och inte belastar för mycket. Det reella smittskyddet sker ute på gård, och det är lantbrukarens beteenden som avgör, svarade Ann.

Jordbruksverkets generaldirektör Christina Nordin deltog tillsammans med SVA:s generaldirektör Ann Lindberg i ett samtal om myndigheternas roll gällande smittskydd. De var överens om att myndigheter och det offentliga måste ta en stor roll, och att det är viktigt att myndigheterna samarbetar. Här tillsammans med dagens moderator Sanna Balsvik. Foto: Isabella Odmark 

Nå ut och se över

På plats fanns också representanter från djurhälsoorganisationerna, som bland annat fick svara på vilka stora utmaningar de ser just nu.

– Ett stort hot just nu är ASF, där vi har en miljösmitta blir det svårt. Sen tycker jag vi kan jobba mer med och modernisera övervakningen. Att veta var vi är, och ha ett nuläge, sa Ebba Schwan, Gård & Djurhälsan.

– Veterinärbristen är en utmaning, och det ska vara en hållbar arbetssituation i längden. Sen arbetar vi också mycket med förebyggande djurhälsovård, och det är kanske något vi kan bli ännu bättre på, sa Louise Hägg Grönborg från Distriktsveterinärerna.

Även Andrea Holmström från Växa lyfte veterinärbristen, men ser också en utmaning i att nå fram med information om smittskydd till lantbrukarna.

– Lantbrukare är överväldigade av saker man måste jobba med för att få sitt företag att fungera. Smittskydd, som vi tycker är jätteviktigt, kanske inte alltid står högst upp på listan. Sen ska det vara lätt att göra rätt, vi måste skapa förutsättningar med digitala verktyg. Vi ska skapa transparens och avstigmatisera om man har en sjukdom. Vi lever i en värld med sjukdomar och det ska vara transparent och öppet, och man ska kunna efterfråga verktyg för att hantera dem.

Pia Gustavsson från Svensk Fågel lyfte nya djurhälsolagstiftningen AHL och menar att det inte längre finns samma utrymme i lagen att göra riskbaserade beslut vid utbrott, vilket gjort att de fått planera om sin beredskap. Hon lyfter även den Svenska Epizootilagen.

– Den är viktig att se över.  Den tar inte riktigt höjd för det man inte kan påverka, och man vet inte hur man ska skydda sig. Det måste också vara lika för alla djurslag, att inte fjäderfä hanteras på ett annat sätt, sa hon.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@grisforetagaren.se

 

Artikeln publicerades fredag den 28 oktober 2022

Senaste

Dansk grisveterinärutbildning på besök i Sverige

Efter flera års uppehåll startade återigen den danska fagdyrlægeuddannelsen i november 2020. Under ledning av Inge Larsen och Ken Steen Pedersen som är adjunkt respektive professor vid Köpenhamns universitet, påbörjade elva praktiserande grisveterinärer då den två­åriga vidareutbildningen inom grismedicin. Av dessa elva deltagare är det fyra svenska grisveterinärer och samtliga svenska djurhälso­organisationer är representerade.

 

Kommentera