Interpig-rapporten 2021: Lönsamheten hårt prövad – inte bara i Sverige
InterPigs årliga sammanställning summerar ett 2021 som var tufft, inte bara för svenska grisföretagare utan för flertalet av de 17 länderna som ingår i benchmarkinggruppen. För svensk del noteras vidare en positiv utveckling för spädgrisdödligheten, och fortsatt stark position på området växande grisar.
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
InterPig är en internationell benchmarkinggrupp som bildades redan 2002. Initiativtagare till gruppen var forskare och rådgivare från Danmark, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland. Sverige kom med som aktiv deltagare i InterPig redan efter några år.
Från och med 2009 har det årligen publicerats en svensk ”Internationell rapport”, med sammanställningar och jämförelser mellan medlemsländernas nationella produktionstekniska och produktionsekonomiska resultat inom grisföretagande. Gruppen har vuxit successivt och nu ingår det 17 medlemsländer i InterPig; 14 från Europa samt Brasilien, Kanada och USA.
De skillnader som finns mellan länderna i till exempel avräkningssystem kompenseras för så långt det är möjligt, med hjälp av omräkningar. I det samlade slutdokumentet gör alla länderna redovisningarna på samma sätt, vilket innebär att resultatutvecklingen inom respektive land är lätt att följa på ett tillförlitligt sätt.
Underlaget varierar
I underlaget från Sverige, som uteslutande är hämtat från insända resultat till WinPigs databas, ingår 51 procent av Sveriges population av suggor och 16 procent av slaktgrisarna. Bland medlemsländerna sticker Finland ut med underlag från hela 95 procent av suggpopulationen och 90 procent av landets slaktgrisar.
Tyskland som är ett stort grisproducerande land och möter stora ekonomiska svårigheter nu har endast fyra procent av suggpopulationen och 14 procent av slaktgrisarna i sitt underlag, siffrorna har dessutom sjunkit de senaste åren.
Ett medskick från oss på Gård & Djurhälsan är att i dessa tider av svårigheter är det extra viktigt att faktiskt följa upp sin produktion för att fatta rätt beslut och optimera sin produktion.
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
Oroligt läge på många håll
År 2021, som den här InterPig-sammanställningen omfattar, var jämfört med föregående år ekonomiskt ansträngande, inte bara för svensk grisproduktion utan även för övriga länder inom InterPig. Stigande foderpriser drabbade flertalet och i många länder såg man också en vikande konsumtion.
Under innevarande år har det ekonomiska läget blivit alltmer ansträngt för grisbranschen. Den geopolitiska situationen, med kriget i Ukraina och en allmän oro i världen, har kraftigt drivit upp priserna på foderråvaror samt energikostnader. Sammantaget finns det en stor osäkerhet inför framtiden bland medlemsländerna i InterPig. Här följer några exempel som belystes på InterPig-konferensen i somras.
I Danmark är lönsamheten inom grisproduktionen den sämsta på över tio år. Suggpopulationen har minskat med fyra procent och slaktgrisproduktionen med drygt tio procent. I Finland räknar man med att produktionen av griskött kommer att minska från 172 miljoner kilo år 2022 till 155 miljoner kilo år 2027.
Läget för tyska grisproducenter är extra allvarligt. Dels kämpar man med att förhindra nya utbrott av ASF (afrikansk svinpest), dels med en kraftigt vikande konsumtion av griskött. Detta tillsammans med dålig lönsamhet har medfört att produktionen av griskött har minskat med tolv procent hittills i år. Grisproduktionen i Tyskland förväntas minska ytterligare framöver på grund av ASF, höga foder- och energikostnader, nya lagkrav rörande djurvälfärd samt en fortsatt vikande konsumtion.
I Nederländerna kämpar man också med höga foder- och energipriser. Exporten av grisar har minskat kraftigt och myndigheternas krav på minskad kvävebelastning på åkermark från gödseln kommer att leda till att många grisproducenter avvecklar sin grisproduktion inom en snar framtid.
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
Kostsamt att ligga på topp
Efter denna utblick återgår vi till de produktionsekonomiska jämförelserna inom InterPig för år 2021. Avräkningspriset i Sverige var även detta år det högsta av alla länder inom gruppen (figur 1), och svenskt griskött hade en fortsatt stark andel på hemmamarknaden på över 82,7 procent. Hittills i år ligger den svenska marknadsandelen på 83,2 procent. När svenska konsumenter ska äta griskött så vill de ha svenskt, även i nuläget när livsmedelspriserna ökar.
Svenska grisproducenter behöver få bra betalt, det kostar att ”ligga på topp”. I jämförelse med övriga länder i InterPig så är den svenska produktionskostnaden bland de högsta (figur 2). Detta beror framför allt på våra svenska djurskyddskrav som innebär mer byggyta per sugga och slaktgris samt mer arbetstid, då förbudet mot helspalt innebär att mer tid läggs på ströning och renhållning av boxar. Dessutom ställer vårt nordliga klimat andra krav på byggnaderna vad det gäller hållfasthet och isolering.
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
Exporten avgörande
Figur 3 visar att grisproduktionen var lönsam i några länder även under 2021. Det gäller USA, Kanada och Brasilien och även i viss mån Spanien. Dessa länder hade en stark exportmarknad under 2021, där bland annat Brasilien och Spanien exporterade stora volymer till Kina. Spanien är från och med 2021 det största grisproducerande landet i Europa, räknat i ton griskött. Men både Brasilien och Spanien märker av kraftigt vikande exportvolymer till Kina i år, i och med att Kina i rask takt återuppbygger sin egen grisproduktion efter det stora ASF-utbrottet 2019.
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
Mindre skillnad i smågrisdödlighet
Tabell 1 visar producerade grisar per sugga och år för de olika InterPig-länderna, räknat som födda, avvanda, sålda samt slaktade grisar. I tabellen kan man också se hur Sverige ligger till jämförelsevis i de olika produktionsleden. Beträffande antal levande födda per sugga och år ligger vi på en medelnivå, sedan tappar vi mycket i position fram till avvänjning på grund av hög smågrisdödlighet, för att sedan återhämta i tillväxt och slaktgrisled, tack vare lägre dödlighet där.
Så här har det sett ut i jämförelsen under ett antal år. En liten, men dock glädjande trend, är att skillnaden i smågrisdödlighet minskat under de senaste fyra åren. År 2017 var smågrisdödligheten i Sverige 17,6 procent jämfört mot 12,8 procent för hela InterPig-gruppen. År 2021 var smågrisdödligheten i Sverige 16,9 procent jämfört mot 13,1 procent. Skillnaden mellan Sverige och InterPig-genomsnittet har alltså minskat med en procentenhet.
Robusta avvänjningsgrisar
Även om den relativt sett höga smågrisdödligheten ”sticker i ögonen” så kan det inte nog betonas att svenska smågrisproducenter vänjer av stora och livskraftiga grisar. Dels på grund av längre ditid än i de flesta andra länder (figur 4), dels på grund av att svenska suggor har en hög kapacitet att äta difoder och att producera mjölk.
Under tiden från avvänjning till insättning i slaktgrisavdelningen är dödligheten bland svenska tillväxtgrisar endast 2,0 procent, att jämföra med 3,2 procent för hela InterPig. I slaktgrisledet är dödligheten i Sverige 1,7 procent medan bortfallet i genomsnitt för samtliga länder är 3,0 procent. Sammantaget är alltså dödligheten i tillväxt-och slaktgrisled drygt dubbelt så hög inom InterPig jämfört med Sverige (figur 5).
God fodereffektivitet
Att vi har ett gott hälsoläge hos de svenska grisarna visas tydligt i både tillväxt och foderutnyttjande, där Sverige ligger i topp jämfört med de andra länderna.
I figur 6 visas daglig tillväxt från födsel till slakt som täcker in den dagliga tillväxten hela vägen, oberoende av avvänjningsålder samt ålder och vikt vid insättning i slaktgrisstallet. Inte nog med att Sverige behåller sin topplacering inom detta mått, dessutom har skillnaden mellan Sverige och medel för hela gruppen ökat under de tre senaste åren. År 2021 var den dagliga tillväxten på svenska grisar 720 gram per dag jämfört med medeltillväxten 650 gram per dag för hela InterPig.
Den höga dagliga tillväxten avspeglar sig också i fodereffektiviteten. I slaktgrisledet ligger foderutnyttjandet bland svenska slaktgrisar på 34,5 MJ OE (inom InterPig redovisas foderutnyttjandet i MJ omsättbar energi). Genomsnittet för samtliga länder 2021 var 37,1 MJ OE. Även för detta resultatmått har skillnaden mellan svensk nivå och gruppens medelnivå ökat de tre senaste åren, från 1,5 MJ till 2,6 MJ. Inom gruppen är det endast Danmark som ligger bättre till i fodereffektivitet i slaktgrisledet (33,7 MJ OE).
Vill du veta mer?
I Internationella rapporten 2022, som tas fram på uppdrag av LRF Kött, kan du läsa mer om internationella jämförelser från InterPig. Rapporten finner du på Gård & Djurhälsans hemsida under fliken Kunskapsbank. Gå sedan vidare till Gris/Gård- och driftsledning/Ekonomi och marknad.
Rapporten går även att nå via LRF Kötts statistikplattform: https://q.ja.se/statkott
Antal födda grisar | Antal avvanda grisar | Antal sålda smågrisar | Antal slaktade grisar | |
Österrike | 30,5 | 26,1 | 25,2 | 24,7 |
Belgien | 36,5 | 31,9 | 30,6 | 29,8 |
Brasilien | 32,0 | 29,1 | 28,5 | 27,8 |
Kanada | 29,9 | 25,3 | 24,8 | 24,0 |
Tjeckien* | 35,1 | 31,3 | 30,0 | 29,3 |
Danmark | 40,1 | 34,0 | 32,7 | 31,5 |
Finland | 34,7 | 29,7 | 29,1 | 28,3 |
Frankrike | 25,3 | 30,1 | 29,3 | 28,2 |
Tyskland | 35,7 | 30,2 | 29,4 | 28,6 |
Storbritannien | 31,6 | 27,7 | 26,6 | 25,6 |
Ungern | 34,8 | 30,9 | 30,3 | 29,4 |
Irland | 33,3 | 29,6 | 28,8 | 28,1 |
Italien | 29,4 | 26,1 | 24,7 | 24,1 |
Nederländerna | 36,5 | 32,1 | 31,3 | 30,6 |
Spanien | 32,6 | 27,9 | 26,4 | 25,2 |
Sverige | 33,5 | 27,9 | 27,3 | 26,8 |
USA | 32,4 | 27,3 | 26,2 | 25,0 |
MEDEL | 33,8 | 29,3 | 28,3 | 27,5 |
Differens 2021: Sverige jämfört mot InterPigs medelvärde | -0,3 | -1,4 | -1,0 | -0,7 |
Differens 2020: Sverige jämfört mot InterPigs medelvärde | -0,1 | -1,4 | -1,0 | -0,6 |
*Tjeckiens data är ej slutgiltiga siffror för år 2021
Ingvar Eriksson
Amanda Reneby
Gård & Djurhälsan