Många nyheter kring ansökningarna för projekt- och investeringsstöd

Ett nytt poängsystem och hantering av stöden i olika beslutsomgångar är några av de nya funktionerna som kommer påverka vilka lantbrukare som beviljas projekt- och investeringsstöden under CAP-perioden 2023–2027.

Den strategiska planen för EU:s gemensamma jordbrukspolitik 2023–2027 omfattar totalt 60 miljarder kronor.  Nästan 8,5 miljarder ska betalas ut i projekt-, investerings- och Leaderstöd under perioden. Foto: Mostphotos

Den 3 januari öppnade första ansökningsperioden för projekt- och investeringsstöden samt stöden inom Leader. Och det finns mycket nytt att få koll på för den som vill söka stöd under perioden.

En sak som är ny för perioden 2023–2027 är att en del av stöden kommer handläggas i olika beslutsomgångar eller utlysningar. Enligt Jordbruksverket innebär det att om många ansökningar kommer in under en och samma beslutsomgång kan vissa ärenden komma att prioriteras bort. Jonas Fjertorp, chef för landsbygdsanalysenheten på Jordbruksverket, förklarar hur det nya systemet fungerar:

Jonas Fjertorp, chef för landsbygdsanalysenheten på Jordbruksverket.
Foto: Jordbruksverket

– För en del av stöden kommer stödmyndigheterna länsstyrelserna, Sametinget och Skogsstyrelsen, att använda beslutsomgångar. Det innebär att för den här typen av investeringar eller projekt så tar vi emot ansökningar under exempelvis januari till mars, och alla ansökningar som kommer in under den perioden hanteras sedan samlat.

Nytt poängsystem

För att ansöka om stöden måste lantbrukaren först uppfylla stödvillkoren för att få stöden och sen ska de också komma upp i en viss poäng. Totalt sett kan man få 1 000 poäng fördelat på ett antal kriterier. EU kräver att man kommer upp i minst 300 poäng och stödmyndigheten kan sedan sätta ett ännu högre krav om den så önskar. Kommer man inte upp i minst 300 poäng kommer man få avslag på sin ansökan. Det kommer framgå vilka frågor man ska svara på när man söker stöd och vad som krävs för att ansökan ska få poäng. Men även om man kommer upp i tillräckligt mycket poäng är det inte säkert att man beviljas stöd.

– Om man uppfyller alla dessa krav så är man med och tävlar om den budget som är avsedd för den beslutsomgången. Stödmyndigheten kanske säger att en viss beslutsomgång omfattar 20 miljoner men sen kanske det har kommit in ansökningar för 30 miljoner och då är det de ansökningarna med högst poäng som kommer att få stöd upp till att budgeten är slut, och övriga kommer få avslag.

Så man får ingen förtur om man skickar in sin ansökan tidigt?

– Tidsordningen spelar ingen roll. Innan var det kanske lite mer så att folk skickade in sina ansökningar snabbt, men att de inte var kompletta och då tog det väldigt mycket tid att komplettera alla ansökningar. Men nu är det så att man behöver fylla i en komplett ansökan redan från start. Det innebär ju att handläggningstiden kommer bli kortare.

Vad är tanken med det nya systemet?

– Detta är ett krav från EU-kommissionen att vi ska hitta de investeringar och projekt som bidrar mest till målen, så det är ett sätt att skapa mer samhällsnytta för skattepengarna. Det handlar ju bland annat om att vi vill ha konkurrenskraftiga företag som står sig och att vi vill få fram robusta företag som producerar livsmedel.

Men poängsystemet för investeringar som ska öka konkurrenskraften kommer inte bara att gynna de som redan är mest lönsamma, utan i detta vägs även in hos vilka företag som investeringen gör mest nytta, både ur lönsamhetsperspektiv och en rad andra perspektiv, så som företagets behov av stöd och om investeringen leder till minskad sårbarhet eller ökad marknadsanpassning.

– Det handlar ju om att man ska bidra till ökad konkurrenskraft och då är ju de här kriterierna centrala.

Stöd krävs innan investering

Även om en ansökan får avslag i en omgång går det utmärkt att söka igen under nästa beslutsomgång. Men det är viktig att man inte påbörjar investeringen innan man får ett beslut. Detta är en viktig förändring att känna till.

– Innan har man kunnat få stöd för en utgift man haft efter man har skickat in sin ansökan men innan man har fått ett beslut. Men nu behöver man få sin ansökan beviljad innan man börjar göra sin investering. Så att börja på egen risk är inget vi rekommenderar nu, utan vill man ha stöd bör man vänta på ett beslut innan man sätter i gång sin investering och det är en ganska stor skillnad mot innan.

Finns det någon tanke bakom att man har ändrat det här?

– Ja, det handlar ju om att det annars finns en risk att vi ger stöd åt investeringar som hade gjorts ändå. Man bedömer att lantbrukaren som gjort investeringen innan den fått stödet kunnat göra den investeringen i alla fall. Och då behövs ju inte stödpengarna i samma utsträckning som för någon som faktiskt är beroende av stödpengarna för att kunna utveckla sitt företag. Så pengarna ska gå till dem som behöver dem för att göra en investering.

Olika utlysningar

Stödmyndigheterna kan också välja att jobba med utlysningar med olika inriktningar. Och då måste ansökningarna lämnas in under en specifik period. Det fungerar på samma sätt med beslutsomgången, men det är en möjlighet för myndigheten att rikta stöden mot vissa behov, till exempel en viss produktionsgren.  

Redan under förra perioden utvecklade Jordbruksverket en e-tjänst för att göra det enklare att lämna in ansökningar. Den har man enligt Jonas utvecklat en hel del för att den nu ska vara ännu lättare att ta sig igenom.  Men det finns hjälp att få om man fastnar ändå.

– Om man har frågor om sin ansökan ska man kontakta länsstyrelsen eller Sametinget som ansvarar för handläggningen av stödet. De kommer även ha information om aktuella utlysningar och beslutsomgångar på sina respektive hemsidor.

Fakta: Information om nya (och gamla) stöd

Flera projekt- och investeringsstöd finns kvar sedan tidigare, andra är helt nya. För att veta om det finns pengar kvar att söka i de ”gamla” stöden är det viktigt att kontakta sin länsstyrelse. För vissa stöd är Skogsstyrelsen, Tillväxtverket och Sametinget stödmyndigheter. När det gäller projektstöd inom Leader kan det lokala leaderområdet ge information om hur mycket pengar som finns att söka.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 04 januari 2023

Relaterat

Senaste