LRF: Risk att unga lantbrukare missgynnas av det nya poängsystemet

LRF anser att det nya ansökningssystemet till projekt- och investeringsstöden innehåller många förbättringar men att näringen borde fått mer att säga till om. Det säger Sofia Björnsson, näringspolitisk expert på LRF.

Sofia Björnsson, näringspolitisk expert på LRF, tror att det nya ansökningssystemet till projekt- och investeringsstöden under den här perioden av CAP kommer innehålla många förbättringar, men även stora förändringar kring hur stödpengarna kommer fördelas. – Det här är saker som det verkligen behöver komma ut information om, säger hon. Foto: LRF

Sofia Björnsson, näringspolitisk expert på LRF, bedömer att det nya ansökningssystemet till projekt- och investeringsstöden under CAP-perioden 2023–2027 kommer innehålla många förbättringar jämfört med det förra systemet. Hon tror att det kommer vara mer transparent för den som vill söka stöd och mer logiskt att räkna ihop hur mycket poäng man kommer upp i.

– Som jag förstår har Jordbruksverket verkligen haft en ambition att förenkla det här systemet till hög grad, säger Sofia men berättar också att LRF är kritiska till hur det nya systemet tagits fram.

– Jordbruksverket arbetade länge med det på egen hand och näringen kom in i diskussionen i ett väldigt sent skede, när det i praktiken inte fanns några chanser att genomföra några större förändringar. Man hade arbetsgrupper från Jordbruksverkets sida, men enbart med länsstyrelserna och inte med näringen i övrig. Och vi tycker att de hade kunnat ha en bättre förankring med näringen under arbetets gång, säger hon. 

Följer utfallet noga

Enligt Sofia är det egentligen inga jättestora saker man vill ändra på med systemet. Men det finns vissa delar som man är tveksamma till hur de kommer falla ut inom investeringsstödet för ökad konkurrenskraft.  

– Det finns en risk att unga lantbrukare kan komma lite sämre ut i poängsättningen inom investeringsstödet än etablerade företag med god lönsamhet. Och det måste man följa och se hur systemet kommer att slå framåt. Och om man märker att unga lantbrukare, som ju alla vill ska komma in i branschen missgynnas, då måste man vidta åtgärder. Och detta har vi från LRF påpekat och vi kommer att fortsätta följa detta.

Sofia påpekar att det främsta ansvaret att följa utfallet av det nya systemet ligger hos länsstyrelserna. Enligt henne har någon länsstyrelse redan testat på det nya systemet och då sett att det blir ganska stora förändringar i utfallet mot förra perioden.

– Det är inte så konstigt eftersom målsättningarna under förra CAP var lite annorlunda. För investeringsstödet i den CAP som träder i kraft nu och den delen som syftar till att öka konkurrenskraften, är det livsmedelsstrategins mål om ökad hållbar produktion som står mest i fokus och då ser kriterierna lite annorlunda ut.

Kan ge stora effekter

Enligt Sofia är LRF även tveksamma till beslutet att ansökningar som får avslag i en beslutsomgång inte längre får flytta med till nästa omgång. Hon säger att det gör att frågan om att sätta i gång en investering starta på egen risk innan ansökan godkänts kommer i ett helt nytt läge.

– Det innebär ju också en stor kostnad att göra en ansökan. Det är många delar som måste in och man kanske har anlitat en konsult och deras arbetstid kostar. Om man då har lite otur att det är väldigt många ansökningar med höga poäng just den beslutsomgången, så får man avslag och måste man vänta på nästa omgång och göra om samma sak igen. Och där är vi inte nöjda med det svaret att man per automatik ska få avslag och inte kunna ligga kvar till ytterligare en beslutsomgång.

Hur tror ni att detta kommer påverka?

– Små justeringar av reglerna kan ge ganska stora effekter på gårdsnivå. Och faran här är väl att det blir en ytterligare ökad osäkerhet, åtminstonde initialt, tänker jag. Förhoppningsvis så kommer det nya systemet göra att handläggningstiderna blir kortare, men jag tror ändå att det kommer bli en ganska stor bulk av ansökningar nu i inledningen av perioden och då blir det också långa handläggningstider. Säg att man skickat in en ansökan och det skulle dröja ett halvår eller ett år innan man får respons, och att man då får ett nej, det skulle vara ganska olyckligt, säger hon och fortsätter:

– Med det tidigare systemet så skulle jag gissa att lantbrukskonsulter med regional kunskap och som vet hur den lokala länsstyrelsen resonerar, kunde se ganska snabbt om en ansökan inte skulle leda till ett bifall. Men nu när det är ett helt nytt system så har konsulterna inte den erfarenheten än och kan kanske inte ha någon magkänsla än på om det blir avslag eller bifall. Det kommer också ge ökad osäkerhet under en period.

Kan göra stor skillnad

Jordbruksverkets motivering om att lantbrukare som investerat innan de fått stödet, inte behöver stödpengarna, köper Sofia inte riktigt heller. Hon menar att det inte behöver vara så svart eller vitt, men att stödpengarna i sig kan bidra till bättre satsningar.

– Om man inte får stöd kanske man väljer att skala ner sitt projekt eller ta bort vissa saker. Men får man stöd kanske man kan göra fullt ut som man skulle vilja.

Nivån på investeringsstöden riktade till att öka konkurrenskraften höjs även från denna period, vilket gör att ett bifall kan utgöra en ännu större skillnad.

– I den förra perioden hade södra Sverige ett tak på ungefär en miljon, men det blir nu 2,4 miljoner, vilket är mer än en fördubbling. I norra Sverige blir taket framöver 3,5 miljoner. Så det är en hel del mer pengar man kan få in via investeringsstödet denna perioden.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 05 januari 2023

Relaterat

Senaste