”Det handlar inte bara om att skydda grisarna och grisföretagarna, utan också om att säkra vår livsmedelsförsörjning”
Förhoppningsvis kommer den afrikanska svinpesten (ASF) aldrig till Sverige. Men om det händer kommer vardagen att vändas upp och ner för både grisföretagare och andra i den drabbade regionen. Inom Smittsäkrad Besättning Gris har man nu tagit fram en ny ASF-status för att minimera konsekvenserna. Veterinär Johanna Fjelkner berättar mer.
ASF-statusen är ytterligare en grej som kommer ta tid och energi från redan hårt ansträngda grisföretagare. Vad tänker du om det?
– Jag förstår att det är drygt med alla dessa regler och krav, men jag tycker att man ska se det här som en möjlighet att förbereda sig och en hjälp med riskbedömningen i ens egen besättning. Vid händelse av ASF i Sverige kommer väldigt många saker förändras och påverka vår vardag. Då tror jag det är bra att vara förberedd så långt det går. Och det ska poängteras att det är frivilligt att ansluta sig på förhand. Man kan också välja att förbereda vissa delar och ändå stå utanför statusen.
– Ta en diskussion med din veterinär så att du gör rätt saker och inte silar myggor och släpper igenom kameler, uppmanar hon landets grisföretagare. Foto: Emma Sonesson
Kan man inte lika gärna vänta med det här tills den dagen det verkligen är skarpt läge?
– Om vi skulle få ASF i ett område med omfattande grisproduktion så är det mycket som kommer hända på samma gång. Det kommer garanterat bli fördröjningar beträffande flytt av grisar ändå, exempelvis på grund av hög arbetsbelastning på veterinärkåren och alla restriktioner som drabbar slakterier och transportörer. Jag ser det som en fördel att kunna föransluta sig till den här statusen för att åtminstone ha de sakerna på plats, så att inte den processen medför ytterligare fördröjning. Det är ett sätt att förenkla processen och köpa sig lite tid om det blir skarpt läge. Det är också så att om vi får in smittan på vildsvinsstammen kommer den sannolikt att finnas där ett tag innan vi upptäcker den. Då är det en trygghet att veta att man gjort vad man kan för att undvika att få in smittan i sin egen besättning.
Om man väjer att stå utanför statusen, hur mycket tid kan man då räkna med att tappa innan besättningen blir godkänd för grisflytt, i samband med ett ASF-utbrott i ens område?
– Det är jättesvårt att säga. Det beror helt och hållet på var smittan skulle påvisas. Gäller det ett område med väldigt många besättningar är risken uppenbar att det kommer ta längre tid. Alla vet vad en veckas överstående grisar betyder i praktiken och jag tror inte att en vecka är lång tid alls i sammanhanget.
Rekommenderar du att man börjar jobba för att få sin ASF-status redan nu? I så fall; hur börjar man?
– Ja, om inte annat för att många av de här smittskyddsåtgärderna inte bara hjälper mot ASF utan även mot andra smittor som skulle kunna finnas i vildsvinstammen, exempelvis salmonella eller skaksjuka. Jag skulle inte rusa i väg och sätta upp ett staket det första jag gör, utan börja med att titta på de indirekta vildsvinskontakterna utifrån dagliga rutiner och flöden. Gå igenom punkterna tillsammans med din veterinär och ta reda på var du behöver lägga ditt krut för att minska risken att få in smittan!
Kommer det finnas några stöd eller bidrag att söka för de insatser som krävs för att nå upp till ASF-statusen, eller vilar hela kostnaden på den enskilde grisföretagaren?
– Som det är nu finns det inget uttalat att det kommer några stöd. Staketet lär ju vara den stora kostnaden, som också påverkas av vilken typ av staket man bygger. Från EU:s sida har man sagt att det ska vara ett säkert staket, men det är upp till varje medlemsstat att avgöra exakt vad det betyder och hur ett staket ska utformas. Det är en fråga Jordbruksverket jobbar med just nu.
Hur hög bedömer du att medvetenheten kring risken med indirekta vildsvinskontakter är ute på gård?
– Jag tror att medvetenheten är hög, även om insatserna som vidtagits varierar stort mellan olika besättningar. Vi har pratat mycket om det här. Men risken är att man blir lite avtrubbad och glömmer, det blir lite ”vargen kommer”. Här i Skåne blev det en stor aktivitet när vi påvisade Salmonella choleraesuis i vildsvinsstammen 2020. Det blev ett helt annat incitament att faktiskt göra något åt biosäkerheten redan nu, jämfört med om vi hör eller läser om att ASF sprids i Europa och att vi behöver skydda oss.
Hur kommer en ”ASF-certifiering” gå till?
– Det kommer bli årliga kontrollbesök i besättningen, eftersom Jordbruksverket och EU-lagstiftningen kräver frekvent uppföljning. I dag är det endast livdjursproducerande besättningar som har årliga besök. Veterinären gör en genomgång av besättningen precis som vid ett vanligt Smittsäkra-besök.
Finns det någon målsättning eller förväntning kring hur stor andel av den svenska grisproduktionen som kommer gå in i ASF-statusen de närmsta åren?
– Nej inte något uttalat, men vi har en förhoppning om att åtminstone många av de större besättningarna och suggringarna kommer att ansluta sig på förhand, just eftersom de ofta har leveranser av grisar varje vecka. Det handlar inte bara om att skydda grisarna och grisföretagarna, utan också om att säkra vår livsmedelsförsörjning.