Grisveterinärdagarna i Nässjö 22-23 november 2022

Läkarens syn på zoonoser

Lars Blad, infektionsläkare, pratade om zoonoser som är viktiga inom vården. En av dem orsakas av bakterien Yersinia enterocolitica som kan föras över från gris till människa och det är i första hand griskött som är risken. Bakterien kan växa till även i kylskåpskallt kött och ger diarrésjukdom hos ­männi­ska. 

En annan zoonos orsakas av influensaviruset som muterar och överförs mellan fåglar, gris och människa i Asien där dessa lever tätt tillsammans. Kända versioner av detta fenomen är fågelinfluensa samt svininfluensa. 

Men de bakterier som är resistenta mot antibiotika är det största problemet för vården och speciellt om vi genom vår medicinering av djur skapar en mer utbredd resistens. En ökad resistens gör att vården förlorar flera av sina alternativ när de ska behandla svårt sjuka människor och gör även att de förlorar värdefull tid när de testar ett läkemedel som bakterien är resistent mot. 

Zoonotiska parasiter hos gris med Arvid Uggla

50 procent av vildsvinspopulationen i Sverige är positiv för parasiten Toxoplasma gondii vilken kan smitta till människa via otillräckligt upphettat kött och är en risk för framför allt gravida då det kan ge fosterskador och missfall. 

Den mest omtalade parasiten som kan smitta från gris till människa är annars trikiner och detta testas majoriteten av vildsvin och tamgrisar för. Under de senaste åren har trikiner minskat hos flera olika djurarter i Sverige, bland annat vildsvin. Den säkraste metoden för att undvika parasitsmitta är att tillaga sitt kött till minst 65 grader. 

Ringorm hos gris

Kasia Ryytty Sylvén på Gård & Djurhälsan presenterade ett fall med ringorm på slaktsvin hos en besättning med utomhusproduktion. Vid 20 veckors ålder hittades hudutslag på cirka tio procent av grisarna, utslagen var upp till 13 centimeter i diameter, platta och täckta med krustor och missfärgade borst. Det sågs ingen klåda eller håravfall. Genom prov på hud och borst som odlades ställdes diagnosen Trichophyton mentagrofytes, en form av ringorm. 

Åtgärderna som sattes in var isolering av påverkade grisar, utmockning och rengöring samt tomtid av kallstall fyra månader under betessäsongen. Man rekommenderade även byte av trä i inredning samt en minskad beläggningsgrad. Utslagen läkte av och vid nästa installning tillkom inga nya grisar med utslag. 

PRRS – dåtid och nutid

Per Wallgren redovisade kortfattat arbetet med PRRS-utbrottet i Sverige 2007. Torsdagen den 5 juli meddelar laboratoriet att de fått positiva provsvar och fram till och med mitten av augusti samma år hade 336 besättningar provtagits. 

Totalt åtta ­besättningar hade positiva prover ­fördelade på två kluster. Kontrollpro­grammet hade lyckats upptäcka smittan tidigt och den var inte spridd i landet och kunde därför bekämpas effektivt. 

Beth Young redogjorde för den nuvarande övervakningen som används dels för att bevisa att Sveriges grispopulation fortfarande är fri från sjukdomen, dels för att upptäcka om den kommer in i landet igen. Vi har i dag provtagning i avelsbesättningar, galtstationer och på slakterier, i samband med obduktion av aborterade grisfoster samt vid klinisk misstanke. 

Streptococcus suis

Bakterien är den tredje vanligaste anledningen till antibiotikaförskrivning i Europa och det finns inget vaccin som fungerar mot alla sero­typerna, då de olika typerna är för olika.  

I en studie av Anna Werinder, SLU, sågs att större gruppstorlek och lägre avvänjningsålder gav en viss ökning av sjukdomen men fortfarande inte en signifikant ökning. Man kan se en försämring av resistensläget över tid och därför är en resistensundersökning viktig om behandlingen inte fungerar. 

Dysenterikontrollen

Hösten 2019 skapades ett nätverk mellan Sveriges Grisföretagare, SVA, djur­hälsoorganisationerna, slakterier samt transportörer för att stoppa spridningen av dysenteri samt med målet att få bort smittan från drabbade besättningar. Projektet har fungerat bra och antalet utbrott har under projektets tid minskat. Målet är att förvalta nätverket för att fortsatt minska risken för spridning och hålla kommunikationen mellan de olika organisationerna vid liv. 

Fyra doktorandprojekt

• Mikaela Klahr Fritz har ett pågående projekt för att dokumentera och utvärdera avvänjningsstrategier utan zink i samband med förbudet som kom tidigare i år. De kartlägger tarmfloran, genomför experimentella försök samt genomför en enkätstudie om utfasningen av zink. 
• Linda Marie Backeman Hannius studerar grupphållning av suggor där den första delen av studien är att följa upp hur gyltors sociala förmåga förändras. Nästa del i hennes projekt kommer vara att utveckla ett utvärderingsverktyg för att jämföra djurvälfärd hos suggor. Detta kommer att testas på gårdar runt om i Sverige i vår och kallas för ”Fråga grisen!”. 
• Alexandra Leijon har nyligen startat upp sitt projekt om Lawsonia intracellularis där hon vill titta på om kultingen skyddas av antikroppar i suggans mjölk, både via upptag till blod och lokalt i tarmen. I projektet ingår även att förbättra diagnostiken för att undvika falskt positiva svar. De kommer att vara intresserade av besättningar för provtagning. 
• Lisa Dahlin arbetar med att utveckla metoder för att mäta smittryck i grisboxar för att minska antibiotika­användningen och förbättra djurvälfärden. De kommer att testa olika rengöringsprotokoll på tre olika typer av golvmaterial och för detta kommer de att söka besättningar där de kan genomföra en del av försöken.