Annorlunda förutsättningar i världens grismecka
Det danskägda företaget Scandinavian Farms driver grisuppfödning i östra Kina, söder om Peking. Verksamheten inkluderar fyra olika anläggningar med plats för totalt nästan 16 000 suggor integrerat. Under Grisekongressen i Herning i slutet av oktober 2022 bjöd företagets vd Jørgen Lindberg på en inblick i den kinesiska grisbranschen, där väldigt mycket är annorlunda jämfört mot vad vi är vana vid här.
– I stället för att importera foderråvarorna är det billigare att föda upp grisarna där fodret finns och skicka köttet till Kina, förklarade Jørgen under sitt föredrag på Grisekongressen. Foto: Mostphotos
Enligt den officiella statistiken finns det 42 miljoner suggor i Kina och 2021 slaktades det 671,3 miljoner grisar, motsvarande en produktion på 15,96 slaktgrisar á 78,9 kilo per sugga. Statistiken är osäker, men man brukar säga att varannan gris bor i Kina.
Andelen grisar som föds upp i små besättningar som levererar under 500 grisar per år har sjunkit drastiskt de senare åren. 2007 kom nästan 80 procent av de kinesiska grisarna från den typen av producenter, i dag är det omkring en tredjedel.
Omkring 20 procent av grisarna föds i dag upp av företag som producerar över 10 000 grisar per år. De tio största producenterna har tillsammans nio miljoner suggor och allra störst är Muyuan Foodstuff som har över 2,8 miljoner suggor.
– Det såg vi under den period då det var begränsad tillgänglighet på griskött på marknaden. Då vann kyckling och fisk marknad, berättade Jørgen.
Flera konkurser
Enligt Jørgen Lindberg är det ingen tvekan om att de stora börsnoterade bolagen framöver kommer utgöra en allt större del av den kinesiska grisbranschen, vilket regeringen applåderar eftersom produktionen i de enheterna är mer förutsägbar än i backyardproduktion.
Men även de stora bolagen har utmaningar. För lika lätt som det var att utöka under guldåren 2019-2020, lika tungt var det första halvåret 2022 när grispriset rasat och foderpriset rusat i höjden.
– Träden växer inte till himmelen och under första halvåret 2022 har de stora bolagen tappat miljarder, sa Jørgen och spådde att den sista konkursen inte upplevts ännu.
– Rekryteringen till utökningen i många stora besättningar gjordes via seminerade hon-slaktgrisar. Och man har kommit på att 12-15 grisar per årssugga, det kan man inte leva på när den billigaste foderblandningen kostar 4:20 (danska kronor, reds. anm.) just nu.
Förhandling inför leverans
Slaktgrisarna säljs till dagspris och prisförhandling sker inför varje leverans. Det svänger från dag till dag vilket av slakterierna som bjuder högst, beroende på vilka order de för tillfället har på sina bord.
– Slakterierna i närheten av storstäderna betalar gärna för en bättre kvalitet, exempelvis mindre fett eller bättre smak, som framför allt efterfrågas av den yngre delen av befolkningen.
Priset varierar också stort beroende på säsong, exempelvis runt högtider är det högre. Men i motsats till Europas grillsäsong erbjuds oftast lägre grispriser i Kina på sommaren eftersom studenterna typiskt då åker hem till sina föräldrar som inte sällan bor på landsbygden där köttförbrukningen är lägre.
En kinesisk grisförtagare spekulerar mycket i grispriser och tajta omgångstider är inte en begränsande faktor på samma sätt som här.
– Många slutar leverera grisar när man tror att priserna är på väg upp och spar grisarna till när priserna är högre. Det gör att man ibland levererar grisar på 150-170 kilo. De är kända som ”cattle-pigs”.
– Det är riktigt svårt att förutspå produktionen på grund av ASF-situationen som varierar stort över året. Vi är på väg in i en kallare period och det gör att ASF kommer explodera ännu en gång i Kina, sa Jørgen.
Förbrukningen ökar
Provinserna i öst är de rikaste och det är därmed där man äter mest kött.
Förbrukningen sjönk 2019 och nådde ner till 44,4 kilo per person 2020, på grund av den afrikanska svinpesten (ASF). Nu har förbrukningen dock vänt uppåt igen och prognoserna siar om att den genomsnittlige kinesen kommer äta 52,8 kilo kött år 2029. Anledningen till den förväntade uppgången är att den del av befolkningen som räknas till medelklass ökar.
Det är en stark tradition att äta griskött och 2021 var 56 procent av köttet som förbrukades griskött. Kyckling är det näst mest förbrukade köttslaget som stod för 26,5 procent samma år.
Smittskydd allt viktigare
Produktionen är som mest intensiv i de sydöstra delarna av landet, kring de områden där det också är störst förbrukning av griskött.
– Men en spännande sak är att de senaste tre åren har det faktiskt börjat produceras riktigt mycket i Xinjiang i nordväst. Det är ett muslimskt område, mer eller mindre ett öken-område, och dit har många, särskilt stora företag flyttat deras produktion. Där är det lättare att hitta områden med långa avstånd till grisproduktion och en bra biosäkerhet. Utmaningen är att alla råvaror behöver fraktas dit och slaktat kött fraktas därifrån.
Även i nordöst ökar produktionen av samma skäl som i Xinjiang – smittskydd.
Kina har nämligen stora utmaningar med diverse sjukdomar. Den som vi hör mest om är givetvis ASF som kom till Kina sommaren 2018. Inom loppet av 4-5 månader lyckades viruset sprida sig över hela Kina, trots att det är mer än 4 000 kilometer från öst till väst.
– De första 50 fallen blev offentliggjorda och man hanterade dem som man gör på andra ställen i världen, där man slår ut besättningen, gör rent, låter det stå tomt och startar om igen. Men efter de första 50 fallen var det ingen som tog det särskilt seriöst om man säger så, berättade Jørgen i en något raljant ton.
ASF Finns överallt
Det finns i dag 22 olika varianter av ASF i Kina, av två olika huvudtyper; den ”vanliga” respektive ”vaccinvarianten”, som uppstått via tanklöst agerande.
– 2019 när sjukdomen verkligen rasade i Kina var det många som gjorde sina egna vacciner, i garaget eller hur man nu gjorde. Och det medförde att det gick helt åt skogen.
Vaccinvarianten är svårare att hantera i praktiken, eftersom symptomen är mer diffusa, vilket gör att den inte upptäcks förrän det är alldeles för sent. Scandinavian Farms bedriver egen övervakning och Jørgen konstaterar att viruset verkligen finns överallt.
– Vi kan påvisa det på lastbilar, livsmedel, bussar, människor.
Detta är också anledningen till att Scandinavian Farms valt att lägga om företagets foderstrategi.
– Fram till 2019 hade tre av fyra av våra anläggningar egen produktion av foder. Då valde vi att sluta med det. Råvaror är ofta infekterade med ASF och det vill vi inte ha in. Så i dag köper vi värmebehandlat foder. Tanken är att framöver bygga upp en egen central foderfabrik med möjlighet att värmebehandla fodret.
Andra sjukdomar
En annan sjukdom som är vida utbredd är PRRS, som finns i ett antal varianter som är svåra att hantera även med vacciner.
PED är ytterligare en vanligt förekommande sjukdom som kostar mycket i form av produktionstapp. Sjukdomen ger bland annat diarré hos nyfödda smågrisar och dödligheten är initialt omfattande.
Japansk hjärninflammation hanteras bra med hjälp av vaccin, likaså klassisk svinpest. Aujeszkys disease är också hanterbart tack vare vacciner, som biter på alla varianter utom en som dök upp för 4-5 år sedan.
Beträffande mul- och klövsjuka är vaccinering obligatorisk.
Vågar inte flytta grisar
Trots noggrann övervakning och fokus på smittskydd har Scandinavian Farms upplevt sin beskärda del av sjukdomar. Därför valde man att tömma alla stallarna i början av 2019 och börja om från grunden. Tanken var att kunna starta upp med importerade avelsdjur i början av 2020. Problem med att hitta ett godkänt karantänstall och hitta flygtransport gjorde dock att det dröjde ända till sommaren 2020 innan de första djuren kunde sättas in i de sanerade stallarna. I december 2022 förväntas produktionen vara uppe i 4 000 suggor, det vill säga 25-procentig drift, och den ska utökas till full drift framöver.
Efter saneringen har Scandinavian Farms valt att satsa på avel i det kanadensiska avelsbolaget Genesus regi. Därmed kommer man framöver sälja avelsdjur och 35-kilos smågrisar i stället för slaktgrisar. Jørgen spår nämligen att det kommer finnas stort behov hos de större företagen att köpa in avelsdjur, men den främsta anledningen bakom strategin är att grisarna tidigare flyttats nio mil från gården med smågrisuppfödning till gården med slaktgrisuppfödning.
– Med tanke på ASF-situationen i landet törs vi helt enkelt inte transportera grisarna genom landskapet längre.
Bygger på höjden
Etagestallar har vunnit mark i Kina de senaste åren och inte sällan får de stor uppmärksamhet medialt. Ett uppmärksammat tillskott i kategorin är på 26 våningar.
– Anledningen till att man bygger på höjden är att det är väldigt svårt att skaffa mark för att bygga grisgårdar, eftersom Kina börjar skydda sin produktionsmark mer och mer för att kunna producera livsmedel till sin befolkning.
Etagestallarna omfattar ofta en hel del tekniska finesser och artificiell intelligens, vilket ska möjliggöra färre medarbetare. Luften dras vanligen in längs byggnadernas sidor och ut på taket via luftrenare.
– En stor utmaning som jag ser det är att logistiken i de här anläggningarna koncentreras kring hissar. Och vid sjukdomsutbrott kan det vara en kritisk punkt, när alla grisar ska köras genom de här hissarna, som kan bli en stor smittkälla.
De första etagestallarna har varit i drift 4-5 år. Men att hitta information om hur de egentligen fungerar i praktiken är svårt, menar Jørgen.
– Hade det varit här hemma i Danmark är jag säker på att det hade varit mycket input från de här gårdarna i diverse medier. Men vi hör ingenting om hur det faktiskt går med produktionen i de här stallarna i Kina.
Stängt en del gårdar
2016 ökade fokus på de miljömässiga aspekterna av den kinesiska grisuppfödningen och fram till 2019 stängdes en hel del gårdar som inte uppfyllde de miljömässiga kraven.
– Men från sommaren 2019 då Kina stod inför en stor brist på griskött fick de anläggningarna plötsligt tillåtelse att producera igen. De fylldes inte sällan upp med hon-slaktgrisar som var inseminerade, eftersom priserna var så höga.
Sommaren 2022 påbörjades nedstängning av en del gårdar igen, både sådana som varit stängda innan 2019 och anläggningar som inte uppfyller kraven på avstånd till annan bebyggelse på 500 meter.
Gödselhantering
Spridningsareal är ett icke-begrepp.
– Det finns inget krav om samband mellan djur och jord i Kina. Det räcker att ha den mark som krävs för att placera stallarna på.
I stället jobbar man ofta med gödselseparering. Den fasta fraktionen komposteras och används som gödning, ofta inom grönsaksodling i drivhus. Den flytande delen ger man en så kallad harmless treatment, och lyckas man få ner COD*-värdet under 120 är det okej att släppa ut spillvattnet direkt i vattendrag.
– Det man inte helt tänkt över är att kväve, fosfor och kalium inte försvinner med behandlingen och det gör att vi ser enormt många gröna floder kring de stora anläggningarna.
Även om det stora grislandet i öst är helt annorlunda än vår lilla produktion i Sverige, så kan man konstatera att svenska och kinesiska grisföretagare ändå har en del gemensamt, så som kraftiga prissvängningar på marknaden och stort behov av biosäkerhetsinsatser.
*COD är en förkortning för Chemical Oxygen Demand, ett mått på vattenkvalitet som mäter mängden kemiskt oxiderbart material i vattnet.