Nu går EMV före svenskt

EMV och lågpris har puttat ner svenskproducerat från förstaplatsen. Det visar Livsmedelsföretagens årliga trendmätning.

Mellan december 2021 och december 2022 steg matpriserna med 18 procent. Detta har påverkat konsumenternas köpbeteende. Nu är priset viktigare än att det man köper är svenskt eller lokalproducerat, enligt Livsmedelsföretagens trendmätning. Foto: Thinkstock

De senaste tio åren har Livsmedelsföretagen gjort en årlig trendmätning för att fråga sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar dem mest. De senaste sju åren har listan toppats av svensk/lokalproducerat. Men i och med ökade matpriser och hög inflation har denna trend halkat ner till en fjärde plats. Bara fem procent av företagen angav detta som den viktigaste trenden.

EMV toppar

I stället toppas listan av EMV, alltså dagligvarukedjornas egna produktalternativ, där priset ofta är lägre. 38 procent av medlemsföretagen angav att detta var den starkaste trenden just nu. Jämför man med förra året är det en ordentlig skillnad, då endast 6 procent svarade samma då.

– När jakten på lågpris ökar är det inte konstigt att EMV får ett uppsving. Det förstärks också av att butikskedjorna i än högre grad lyfter fram sina EMV-sortiment i kampanjer och fysiskt i butik. Våra medlemsföretag känner väldigt tydligt av EMV-alternativens frammarsch. Hela 90 procent anger att de upplevde en tuffare konkurrens från EMV under 2022, och mycket talar för att EMV kommer ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver. Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken och risken är stor att utbudet och variationen i butikerna minskar rejält, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.

Lite svenskt i lågprissegmentet

På plats två i trendlistan kommer lågprisalternativen utöver EMV. 33 procent av företagen sa att detta var det viktigaste i år. Förra året sa bara två procent samma sak.

Livsmedelsföretagen skriver att just i kategorin lågpris finns det väldigt få svenska produkter. Endast en av tio produkter som lämnar de svenska produktionslinorna räknas dit. 43 procent av de svenska volymerna tillhör i stället premiumsegmentet och omkring 48 procent finns i mellanprissegmentet.

– Det är fullt förståeligt att jakten på lågpris är det viktigaste för konsumenterna just nu. Tyvärr är det här väldigt olyckligt för svenska livsmedelsproducenter, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen. Foto: Livsmedelsföretagen

Carl Eckerdal menar att det är förståeligt att många konsumenter jagar låga matpriser just nu. Men att det blir väldigt olyckligt för svenska livsmedelsproducenter.

– Det är dyrt att producera mat och dryck i Sverige och det är få producenter som har råd att ha lågprisalternativ i sitt utbud. Svenska varumärken tappar i försäljning gentemot EMV och importerade lågprisalternativ samtidigt som producenternas kostnader fortsätter öka. På det hela taget brottas svensk livsmedelsproduktion just nu med fler och svårare utmaningar än någonsin tidigare, säger han.

Fortsatta höjningar

Vid slutet av 2022 hade endast ett av tio företag uppnått full kostnadsökningstäckning på sista sålda varan. Carl menar att han därför har svårt att se att företagen ska kunna genomföra prislättnader i närtid. I stället pekar allt på ett behov av att fortsätta höja matpriserna framöver.

– Det innebär att många av våra medlemmar nu står inför ett val mellan två dåliga ting. Antingen höjer man priset och tappar i volym eller så behåller man samma pris och tappar i marginal. Det finns inga vinnare i den här ekvationen, i alla fall inte i det hårt pressade producentledet, säger Carl Eckerdal.

Andra nyheter i konjunkturbrevet

Kombinationen av minskad försäljning och fortsatta kostnadsökningar i Q4 resulterade i en lönsamhetsförsämring i aldrig tidigare uppmätt hastighet, uttryckt i index 20 (maxvärde 100). Detta är fjärde kvartalet i följd som de svenska livsmedelsproducenters lönsamhetstapp slår nya rekord.

Hastigheten i kostnadsökningarna avtog något jämfört med vad branschen varit van vid under senare tid. Index för råvara låg på 90, transport på 86 och energi (el och gas) på 92 (maxvärde 100). Som helhet är det ändå mycket tydliga kostnadsökningar i utgiftsposterna som tillsammans utgör 80 procent av företagens samlade produktionskostnader. 

Medlemsföretagen förutspår kraftigt minskade försäljningsvolymer det kommande halvåret, uttryckt i index 38 (maxvärde 100). När det gäller kostnader förväntar sig medlemmarna fortsatta ökningar, om än i lägre takt än tidigare. 

När medlemsföretagen ombeds ange den största branschgemensamma utmaningen för 2023 är det elfrågan som hamnar i topp. En faktor med stor direkt inverkan på företagens kostnader, men kanske lika viktigt en faktor med potential att minska hushållens köpkraft, med ett ännu större lågprisfokus som resultat.

Källa: Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för Q4 2022

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 16 februari 2023

Senaste

Var med och för svensk grisproduktion framåt – sänd ditt produktionsresultat från WinPig

I år behöver du ha sänt ditt resultat senast den 28 februari för att det ska komma med i beräkningen av medeltalen för 2024. Det gäller resultat både från smågris- och slaktgrisproduktionen. Insända resultat behandlas anonymt och det är de tekniska resultaten från produktions-/omgångsrapporten som sänds. Inga ekonomiska mått kommer med i sändningen. Medeltalen för 2024 beräknas utifrån omgångar/perioder med slutdatum under 2024, det är alltså dessa som ska sändas. Här beskriver vi hur du gör för att sända resultatet.

Kommentera

Kanske fann någon inspiration!

Krönika: När jag behöver hämta inspiration eller hitta lösningen på ett problem återkommer jag ofta till studiebesök jag gjort genom åren. Många av dem har jag gjort under min studietid på Alnarp men också i form exempelvis öppna stall eller liknande. Det kan ha handlat om smågrisproduktion i Danmark eller mjölkproduktion i Tyskland, men också grisbesättningar som bygger nytt i Skåne eller ett kvällsbesök hos ett av de större godsen i Skåne.

 

Kommentera