Nu går EMV före svenskt
EMV och lågpris har puttat ner svenskproducerat från förstaplatsen. Det visar Livsmedelsföretagens årliga trendmätning.
De senaste tio åren har Livsmedelsföretagen gjort en årlig trendmätning för att fråga sina medlemsföretag vilka konsumenttrender som påverkar dem mest. De senaste sju åren har listan toppats av svensk/lokalproducerat. Men i och med ökade matpriser och hög inflation har denna trend halkat ner till en fjärde plats. Bara fem procent av företagen angav detta som den viktigaste trenden.
EMV toppar
I stället toppas listan av EMV, alltså dagligvarukedjornas egna produktalternativ, där priset ofta är lägre. 38 procent av medlemsföretagen angav att detta var den starkaste trenden just nu. Jämför man med förra året är det en ordentlig skillnad, då endast 6 procent svarade samma då.
– När jakten på lågpris ökar är det inte konstigt att EMV får ett uppsving. Det förstärks också av att butikskedjorna i än högre grad lyfter fram sina EMV-sortiment i kampanjer och fysiskt i butik. Våra medlemsföretag känner väldigt tydligt av EMV-alternativens frammarsch. Hela 90 procent anger att de upplevde en tuffare konkurrens från EMV under 2022, och mycket talar för att EMV kommer ta ännu mer plats i butikshyllorna framöver. Tyvärr sker detta på bekostnad av de svenska livsmedelsproducenternas egna varumärken och risken är stor att utbudet och variationen i butikerna minskar rejält, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen, i ett pressmeddelande.
Lite svenskt i lågprissegmentet
På plats två i trendlistan kommer lågprisalternativen utöver EMV. 33 procent av företagen sa att detta var det viktigaste i år. Förra året sa bara två procent samma sak.
Livsmedelsföretagen skriver att just i kategorin lågpris finns det väldigt få svenska produkter. Endast en av tio produkter som lämnar de svenska produktionslinorna räknas dit. 43 procent av de svenska volymerna tillhör i stället premiumsegmentet och omkring 48 procent finns i mellanprissegmentet.
Carl Eckerdal menar att det är förståeligt att många konsumenter jagar låga matpriser just nu. Men att det blir väldigt olyckligt för svenska livsmedelsproducenter.
– Det är dyrt att producera mat och dryck i Sverige och det är få producenter som har råd att ha lågprisalternativ i sitt utbud. Svenska varumärken tappar i försäljning gentemot EMV och importerade lågprisalternativ samtidigt som producenternas kostnader fortsätter öka. På det hela taget brottas svensk livsmedelsproduktion just nu med fler och svårare utmaningar än någonsin tidigare, säger han.
Fortsatta höjningar
Vid slutet av 2022 hade endast ett av tio företag uppnått full kostnadsökningstäckning på sista sålda varan. Carl menar att han därför har svårt att se att företagen ska kunna genomföra prislättnader i närtid. I stället pekar allt på ett behov av att fortsätta höja matpriserna framöver.
– Det innebär att många av våra medlemmar nu står inför ett val mellan två dåliga ting. Antingen höjer man priset och tappar i volym eller så behåller man samma pris och tappar i marginal. Det finns inga vinnare i den här ekvationen, i alla fall inte i det hårt pressade producentledet, säger Carl Eckerdal.
Andra nyheter i konjunkturbrevet
Kombinationen av minskad försäljning och fortsatta kostnadsökningar i Q4 resulterade i en lönsamhetsförsämring i aldrig tidigare uppmätt hastighet, uttryckt i index 20 (maxvärde 100). Detta är fjärde kvartalet i följd som de svenska livsmedelsproducenters lönsamhetstapp slår nya rekord.
Hastigheten i kostnadsökningarna avtog något jämfört med vad branschen varit van vid under senare tid. Index för råvara låg på 90, transport på 86 och energi (el och gas) på 92 (maxvärde 100). Som helhet är det ändå mycket tydliga kostnadsökningar i utgiftsposterna som tillsammans utgör 80 procent av företagens samlade produktionskostnader.
Medlemsföretagen förutspår kraftigt minskade försäljningsvolymer det kommande halvåret, uttryckt i index 38 (maxvärde 100). När det gäller kostnader förväntar sig medlemmarna fortsatta ökningar, om än i lägre takt än tidigare.
När medlemsföretagen ombeds ange den största branschgemensamma utmaningen för 2023 är det elfrågan som hamnar i topp. En faktor med stor direkt inverkan på företagens kostnader, men kanske lika viktigt en faktor med potential att minska hushållens köpkraft, med ett ännu större lågprisfokus som resultat.