Var går gränsen?

Praktiska exempel på personsluss

I serien om biosäkerhetsrutiner som kommer att gälla i händelse av afrikansk svinpest (ASF) har vi nu kommit till den innersta gränsen: personslussen. Utan en väl fungerande personsluss kan risker från utsidan lätt slinka in och ställa till problem. I denna artikel går vi igenom en personsluss godkänd enligt Spets i SSB (Smittsäkrad Besättning)

 

Exempel på sluss där den yttre zonen är markerad i rött, zonen där besökaren tvättar sig och byter om är markerad i orange, för att sedan kunna träda in på grönt, det vill säga inre område.Foto: Gård & Djurhälsan


Avsikten med en personsluss är att förhindra att smitt­ämnen som kan bäras av/på personer kommer in i besättningen. Viktigt att tänka på är att det inte bara är personer som rör sig mellan olika grisbesättningar som utgör en risk, smittämnen som salmonella kan finnas i exempelvis fågelträck från vilda fåglar och tas in via skor av vem som helst.

Det innebär att en personsluss behöver innehålla:

  • En tydlig gräns mellan ”yttre” och ”inre” område.
  • Plats för besökare att hänga upp ytterkläder och ytterskor, samt gångkläder.
  • Möjlighet till handtvätt med varmt och kallt vatten, flytande tvål, torkmöjlighet av engångstyp, handsprit.
  • Rena skyddskläder och skodon till besökare.
  • Besöksjournal, smittskyddsbestämmelser samt vid behov Visitor’s certificate.
  • Handskar och plåster i händelse av sår på händer. Detta är dock inte ett krav enligt SSB, men bidrar till ytterligare förbättrat smittskydd.
Översta bilden visar ett exempel på hur en personsluss kan utformas. Slussen på bilden uppfyller kraven för SSB Spets. Den nedre bilden visar en sluss som inkluderar dusch, som är lämplig för besättningar med högre hälsostatus, till exempel sero- eller livdjurbesättningar. Observera att dusch inte är ett krav för Spets, utan en insats som vissa besättningar använder sig av för att stärka det yttre smittskyddet.
För inpassering: Ytterkläder, gångkläder och skor tas av i det yttre området. Handtvätt/dusch samt spritning av händer på väg in och ombyte till stallkläder sker på inre område. Vid utpassering: stövlar/skodon görs rent efter användning, stallkläder läggs för tvätt. Handtvätt/dusch samt spritning av händer sker innan påklädning av yttre kläder igen.
Grafik: Malin Strandli

Klädbyte, handtvätt, Journal

Vid inpassering i besättningen ska personen ta av sig ytterskor, ytterkläder och gångkläder (det vill säga de byxor och den överdel personen har på sig för dagen) och efter detta tvätta, torka och sprita sina händer. Skåpet/krokarna där de yttre kläderna hänger får inte vara samma som där de rena kläderna förvaras, även om de inte hänger där samtidigt.

Därefter tas rena skyddskläder på: overall/byxor och jacka. Utöver det kan mössa/hårskydd och munskydd samt rena plåster och handskar i händelse av sår på händerna vara en god rutin för att minska risken för spridning av MRSA.

Om din gård är ansluten till SSB, ska besökare på gården ha fyllt i besöksjournal innan de går in i besättningen. Sätt därför gärna dokumentet väl synligt på väggen i anslutning till omklädning. På så sätt är risken mindre att det glöms bort. Blanketten Visitor’s certificate ska användas vid besök från utlandet.

Observera att det finns gårdar som ställer högre krav än minimikraven för inpassering för besökare. Dessa krav skall givetvis tillmötesgås.

Kräv att rutinerna följs

Avgörande för ett lyckat smittskyddsarbete är att den uppsatta gränsen respekteras av besökare, all personal, servicepersonal som elektriker och hantverkare, med flera. Det vill säga alla som har något ärende in i stallarna. Det är din besättning det gäller – kräv av alla besökare att rutinerna följs.

För att underlätta följsamhet till rutiner i det dagliga arbetet är det bra att tänka igenom dels hur slussen blir så rationell som möjligt, men också att den placeras på ett sånt sätt att den inte försvårar rutiner. Behövs en toalett på inre område som kan användas under dagen utan att du behöver klä om för varje besök där? Ska lunchrummet ligga på inre eller yttre område? Här gäller det att se vad som är mest praktiskt på just din gård. Det spelar också in om slussen byggs samtidigt som övriga stallbyggnader, eller om den behöver passas in i en befintlig miljö. Genom att till exempel ta upp en ny dörr i en befintlig byggnad kan personflöden ändras för att följa rekommenderade rutiner.

Gör det lätt att göra rätt

Ett sätt att underlätta att rutiner och gränser följs är att göra gränsen tydlig: ställ gärna en bänk på tvären som behöver klivas över för att komma in. Det gör gränsen omöjlig att missa och minskar risken för att man bara ”smiter in”.

Allt kanske inte behöver bytas på en gång? En bänk en dryg meter innanför ytterdörren gör det tydligt för besökaren att ytterkläder och skor ska tas av. Ombyte till gårdsegna kläder och skor kan ske vid en tydligt markerad inre gräns längre in i rummet, just innan inpassage i stallet. Att hålla god ordning underlättar, kläder som används utanför besättningen och stallkläder får inte komma i kontakt med varandra. Se till att tvål, torkpapper och handsprit är påfyllt.

Har du funderingar angående din sluss, så ta gärna upp dem med din veterinär!

 

Krav på Spets-nivå i SSB

  • I besöksjournalen ska datum för senaste besök i annan grisbesättning efterfrågas, även typ av besättning och lokalisation.
  • Stoppskyltar ska finnas på alla dörrar och huvudingång, förutom på dörrar som är reglade inifrån. Huvudingång med personsluss markeras på ett tydligt sätt. Telefonnummer till ansvarig djurhållare/ personal ska finnas angivet vid huvudingången. Vid utomhusproduktion ska motsvarande stoppskyltar finnas i anslutning till varje hägn.
  • Det ska finnas en klar gräns mellan ”yttre” och ”inre” område, gärna i form av en personsluss. Gränsen ska respekteras av både personal och besökare.
  • Kläd- och skobyte ska ske vid gränsen. Externa kläder och skodon får inte komma i kontakt med besättningens kläder och skodon.
  • Besättningens egen utrustning i form av redskap, verktyg, instrument med mera bör i möjligaste mån användas. I de fall detta inte är möjligt ska utrustningen i möjligaste mån tvättas och desinficeras innan användning i besättningen.

 

Artikelseriens delar

  1. Vad händer om vi får afrikansk svinpest i Sverige? (Grisföretagaren nummer 1 2023)
  2. Var går gränsen? Praktiska lösningar för vardagsrutiner i gränszonen. Förflyttning mellan byggnader, utmockning av bäddar och hantering av döda grisar. (Grisföretagaren nummer 2 2023)
  3. Var går gränsen? Praktiska lösningar för personsluss
  4. Staketet – hur, när och varför

 

Ida Jansson
Gård & Djurhälsan

 

Artikeln publicerades tisdag den 28 mars 2023

Senaste

HKScan vill framtidssäkra svensk grisköttsproduktion

Det är medvind för svensk köttproduktion på flera sätt; självförsörjningsgraden har kommit upp på agendan och veganvindarna har vänt. Allt fler inser köttets värde som en näringsrik del av kosten, och djurens betydelse i kretsloppet. På HKScan tror man starkt på svensk grisköttsproduktion. Därför jobbar man på flera fronter för att framtidssäkra den och erbjuda uppfödarna långsiktigt hållbara förutsättningar. Inköpsdirektör Torbjörn Lithell berättar om fyra av pusselbitarna i arbetet.  

 

Kommentera