Kunskap och erfarenheter från Bretagne

I oktober 2022 besökte jag rådgivningsföretaget PorcSpective i Frankrike. Förutom att vara hemvist för seriefiguren Asterix och känt för sina långa kustremsor med hisnande vyer och vackra stränder, är Bretagne även Frankrikes gristätaste region. Vid mitt besök fick jag möjligheten att följa med på gårdsbesök som inkluderade allt från gårdsobduktioner till provtagning och vaccinationer.

För att minska antibiotika­användningen är man noga med biosäkerheten på gårdarna. Alla gårdarna som jag besökte tillämpade dusch samt ombyte av kläder och skor både in och ut ur produktionen. Dock var inte alltid den interna biosäkerheten på topp, många gårdar var äldre och bestod av flera byggnader med olika delar av produktionsleden i samma eller olika byggnader. Detta gjorde att man ofta hade korsande förflyttningsvägar av djur samt korsande gång- och körvägar.

Frankrike är fritt från AD (Aujezsky´s sjukdom, även känt som pseudorabies) samt afrikansk svinpest (ASF). De tampas dock med bland annat PRRS, olika stammar av influensa samt flera andra grissjukdomar som Sverige är fritt från. 
 

Omfattande vaccinationer

Genom att försöka ha så gott smittskydd som möjligt samt genom användning av vacciner försöker man förebygga sjukdom. Se tabell 1 för exempel på vaccinationsprotokollet för en fransk gård. Förutom vaccinationerna i tabellen genomförs på denna gård vaccination av alla suggor mot influensa tre gånger per år och mot PRRS genomför man normalt en massvaccination av alla suggor var femtonde vecka. 

För att minska biverkningarna av vaccinerna använder man sig av febernedsättande mediciner som gruppbehandling, i samband med vaccination. Som hjälpmedel vid de många vaccinationerna använder fransoserna sig av förlängningsslang till automatsprutan. Detta gör att efter att kanylen placerats i halsmuskeln kan kanylhuvudet släppas om grisen rör sig, och injektionen sker ändå på rätt plats.
 

Produktionssystem

I Frankrike grisar de allra flesta suggor fixerat samtidigt som fransoserna vid nybyggnation bygger för en frigående grisning. I en del av besättningarna har de höj- och sänkbara golv under suggan för att minska andelen klämda grisar. Dessa kan fungera bra men under mina besök såg jag exempel på när tekniken inte fungerade och golvet fastande i upphöjt läge, vilket gör att smågrisarna får svårt att dia. När golvet höjdes och sänktes var det ofta med ganska mycket gnissel och störande ljud. 

De franska producenter jag träffade under mitt studiebesök var positiva till att låta suggan grisa lösgående och i Frankrike pågår nu försök med olika slags boxar. En producent konstaterade dock; ”Vi borde ju ta lärdom av Sverige som redan gjort detta i så många år, och inte uppfinna hjulet på nytt.”.
 

Kupering och kastration

De franska grisproducenterna tillämpar fortfarande svanskupering i majoriteten av besättningarna, i några av besättningarna jag besökte har de börjat lämna enstaka kullar med intakt svans för att se om det är möjligt att föda upp dessa grisar utan svansbitning längre fram i produktionsledet. 

Det intressanta var att de nu börjat upptäcka fler fall av svansnekroser under ditiden, som de tidigare inte sett eftersom svansarna varit kapade. Svansnekroser, det vill säga när svansen blir svart och faller av, kan vara ett tecken på mykotoxiner i foder.

Från och med januari 2022 trädde en lag i kraft som gör att man vid kirurgisk kastration måste använda smärtlindring och lokalbedövning. Immunokastration (Improvac), det vill säga vaccination mot galtlukt utförs för ungefär 30 procent av grisarna medan 30 procent av grisarna föds upp som intakta galtar och slaktas då vid 150 kilos kroppsvikt. 

Man förväntar sig att andelen immunokastrerade grisar och uppfödningen av intakta galtar kommer att öka i och med lagen om smärtlindring och lokalbedövning vid kastration.

Alternativ ventilation

Vid besök på en av gårdarna visades ett ventilationssystem som kallas för Exatop system. Här kommer luften in genom kanaler som är dragna under golvet från stallets utsida och luften mynnar ut i avdelningen genom svarta plastkanaler som sitter i mittgången. I plastkanalerna finns luckor som regleras automatiskt efter temperaturen i avdelningen. Tanken är att den inkommande luften under passagen genom kanalerna ska värmas upp under vintertid och varm luft ska hinna kylas ned under sommartid. 

Luften passerar sedan ner genom spalten och under golvet. På gården vi besökte hade man även valt att anlägga en filtrationsbädd utanför stallet som luften passerade igenom. Genom denna filtrering fick man bort 50 procent av ammoniakgaserna, enligt uppgift från gårdens ägare. 

Luftmiljön i denna avdelning med knappt 30 kilo tunga tillväxtgrisar upplevdes som god. För att få ett varmare mikroklimat någonstans i dessa boxar använde man sig av hängande tak som även de kan ses på bilden. Länk till hemsidan för Exatop https://q.ja.se/Exatop

Andra utmaningar

De franska producenterna i Bretagne har delvis andra utmaningar än vi i Sverige, bland annat är förekomsten av olika sjukdomar i Frankrike högre, länge har gruppbehandling med antibiotika använts i stället för individbehandling och även behandling i förebyggande syfte, vilket har lett till en hög antibiotikaförbrukning och ett försämrat resistensläge. På senare tid har dock antibiotikaanvändningen sänkts successivt genom målinriktat smittskyddsarbete och utökad användning av vacciner. 

Tack till Porc­Spective och de franska grisproducenterna jag fick förmånen att träffa, för ett väldigt fint mottagande och intressanta diskussioner!

Kaisa Ryytty Sylvén
Gård & Djurhälsan